Uppmana sin dotter att raka sig?

Jag kommer inte att tvinga henne till nått, men jag kan på inget sätt se att det skulle vara ett övertramp att prata med henne om det, precis som jag kommer att prata med henne om mens, sex, killar och allt annat för det anser jag är mitt jobb och jag önskar att min mamma hade pratat mer  med mig om sånt (även om jag hade himlat med ögonen då) Jag skulle inte ta upp det om hon började när hon var 15-16, men jag vet inte kanske beror det på vilken ålder man själv är i eller var man bor, för i mina ögon är en 12-åring ett BARN.Ja jag kommer inte att bry mig ett dugg när hon är så gammal att hon är sexuellt aktiv, men det kommer hon INTE att vara vid 12 års ålder så länge jag finns med i bilden för då låser jag hellre in henne!

Annars låser du in henne? Men det verkar vara sunt ju.. Jag hoppas du kommer överbeskydda din pojkar också. Jag kommer lita på mina barn och med mig som mamma har jag inget att oroa mig för :)

Haha du är rolig du.....det finns inte i min värld att min dotter skulle ha sex när hon är tolv, ja sa bara att om det otänkbara ändå skulle hända ja då skulle jag vara som en hök på henne. Jag skulle hämta och lämna på skolan och hålla 100% koll på alla sätt som bara finns tillgängliga.....och nej jag är inte det minsta överbedskyddande mot min dotter, men jag tar mitt ansvar och håller koll på vad som händer i hennes värld oavsett om det är som nu på dagis eller sen i högstadiet.

Ja jag kommer att ge mina barn frihet och ansvar....men jag är inte och kommer aldrig att vara naiv och blåögd!!
Exakt samma sak gäller för övrigt för min son, jag kommer inte att tycka att det är okej att han har sex när han är tolv heller och jag hoppas ingen annan tycker det heller!

Det mest kärleksfulla vi kan göra för våra barn är att sätta gränser och visa att vi bryr oss, hon kommer säkert att hinna hata mig många gånger under tonåren men det får man lov att ta som förälder!

Sen kan man välja vilka fighter man vill ta.. Går jag in och lägger mig i hurvida hon rakar sig eller inte har jag gjort ett övertramp som kan kosta mig att hon inte vill prata med mig om viktigare saker. Jag anser inte mig ha rätt att lägga värderinga om hennes kön.

Det är ju helt upp till dottern själv att besluta om! Sån't ska man inte lägga sig i som förälder. Det enda jag skulle kunna uppmana min dotter till om jag hade en skulle vara att hon ska vara försiktig med tvättandet och bara använda produkter som är anpassade för att tvätta underlivet med, samt att undvika trosor i syntet, för att förebygga besvär med svampinfektioner.

Men om jag inte vågar pratar om dom små sakerna så vågar hon heller inte heller prata om dom stora sakerna-;

Jag har aldrig sagt att jag ska tvinga henne att inte raka sig.....men jag kommer att ge henne mins åsikt ......det är två vitt skilda saker:)

Det är det jag inte förstår. Klart du får ha din åsikt men varför måste du dela med dig av den till din dotter? Bäst är väl att hon bestämmer själv och får ha sitt privatliv.

Jag respketerar min dotter och kommer alltid vara öppen för att prata med henne om ALLT på hennes villkor. Jag kommer endast påminna henne om att hon kan prata med mig om allt.  

Jag hoppas den frågan kommer vara helt upp till min dotter och inte hennes framtida partner.

För att om vi fortfarande pratar om en 12-åring så ska hennes enda input inte vara kompisar och media!!
Förstår inte på nått sätt hur det kan vara fel att prata med henne om för- och nackdelar med att raka sig, varför vissa rakar sig  och att jag tycker att hon ska vänta........jag har i vuxen ålder aldrig hört en enda annan vuxen säga att deras föräldrar brydde sig för mkt!

En 12 åring är ett barn men stor ändå och med rätt till ett privatliv. Hon kommer komma på det själv så småningom. Varför är din åsikt den viktiga? Om hon vill prata rakning så har hon bett om en åsikt men att slänga sig över henne och fråga om hårstatus känns väldigt märkligt. Ska du lägga dig i hennes onanivanor också?

Men vad då? Man behöver väl inte slänga sig över barnen och tonåringar för att prata med dem? Det har jag aldrig gjort, vi har pratat om allting ändå. Det är ju bara att exempelvis säga:

"Jag vet att det finns, och har funnits under en period, en rakningstrend och så här ser jag på det...(osv)"

Jag tycker att man kan prata om onani också för den delen. Jag har sagt att jag tycker onani är bra. "Lär känna er själva så är det enklare att förklara för en framtida partner vad ni gillar och inte, och lättare att visa också. På det sättet får man större glädje av sex."

Inget konstigt med det. Helt vanliga samtal.
Jag springer inte gatan fram efter mina ungdomar i avsikt att slänga mig över dem och pracka på dem åsikter de inte vill höra. Jag har en relation till mina barn som tillåter och ger möjlighet för både dem och för mig att ta upp saker vi undrar över, funderar på eller vill informera varandra om.  

Alla har vi olika relationer med våra barn. Ja menar att jag skulle aldrig ta upp det med mina barn för jag har inte med det att göra, men kommer de till mig så pratar jag självklart med dom. Men jag anser inte ha mig rätten att kasta mig över dem och dela ut mina åsikter om deras privatliv. Visar de att de vill prata absolut men visar det inte de så respekterar jag mina barn. Och jag anser inte att man respekterar sina barn om man lägger sig i allt, speciellt inte deras privatliv.

Ibalnd skríver jag mina inlägg väldigt konstigt, ursäkta för de.

Om dina barn visar tydligt för dig att dom är obekväma med att prata med dig om onani/rakning osv. Tycker du det är rätt att du tvingar dig på dem med dina åsiker?   

Det är ganska magstarkt att påstå att jag inte respekterar mina ungdomar. Men för mig är det förstås bara viktigt vad de menar och tycker och det är ingen av dem som håller med dig. 

Jag förstår inte varför du envisas med att skriva "kasta" och "slänga" när jag precis har talat om att inga samtal jag för med mina barn ter sig på det viset. Du verkar tro att det inte går att prata med barn och ungdomar på något annat sätt än genom att lägga sig i bakhåll för dem och karateprata dem till rätta. Vilken underlig missuppfattning. Har du ingen egen erfarenhet av goda, trygga och respektfulla samtal med föräldrar?

Jag skulle aldrig föra ett samtal på ett sätt som skulle göra dem obekväma. Så det har förstås aldrig förekommit i vår familj. Det vore givetvis respektlöst. Jag tvingar mig aldrig på mina barn. Det du pratar om är helt främmande för mig. Tack och lov.
 

Modesty . Det är det jag velat få fram. Absolut bäst är ju att ha en sån relation med sina barn att man kan prata om allt men om barnen visar att det är jobbigt får man backa för att inte inkräkta. Jag skulle inte ta upp det med mina barn bara för att föra fram min åsikt för den rätten anser inte jag att jag har. Men vill de pratat om de så absolut. Vet inte hur mycket mer du läst av tråden, denhär diskussionen har pågått ett tag :)

Gammal tråd men med en fråga jag vill besvara ;)
JA