Hur har ni nyktra alkoholister med barn gått vidare och släppt skammen? Mina barn var ganska små när jag gick en behandling och började med AA möten. De kommer inte ihåg att jag har druckit och har inga men idag. De är glada och trygga barn och litar på mig till 100%. Men i mitt eget huvud spelas dåliga minnen upp hur jag svek dem. Hur deras första år kunnat vara bättre...
Hej Jag tycker du är fantastisk som lyckats dra dig från alkoholen. Önskar att min mamma hade kunnat göra det. Jag är nu vuxen och hon dricker fortfarande... får inte sitta barnvakt till min lilla, litar inte alls på henne. Se skammen som något positivt istället för negativt. Du är en bra mamma som har gjort och gör dina barns liv så mycket bättre än förut. Titta framåt och se barn som inte undrar hur många dagar det är tills mamma kommer hem igen efter att hon gått för att handla mjölk. Hände mig, mamma var ensamstående, jag tog mig själv till och från skolan som sjuåring flera Dagar i rad ibland, minns att jag ibland åt okokt ris eftersom jag inte fick använda plattan, var rädd att det skulle brinna. Har även tagit pengar ur plånboken och gömt till dagar då hon är nykter ( titta vad jag hittade mamma! ) så vi hade pengar till mat efter att hon supit. Så många minnen... Dina barn behöver inte få likadana eftersom du tagit på dig kampen mot alkoholen. Tycker du är jättestark och det gör mig gott i hjärtat att höra att du tar hand om dina barn. Kram till dig
Hej "Ensama barnet" :)
Stor beröm för dig!
Du ska vara stolt i stället. Många kämpar och inte lyckas ändå. Skam följer naturligt.....
Men prova förvandla det i stället till stolthet. Titta, så mycket du älskar dina barn, du lyckades. Varje dag är ny erfarenhet - njut av att du är nykter och tänk framåt. Dina barn uppskattar varje minut säkerligen, även om de är små och förstår inte så mycket..., du fyller de (om man kan säga så) med kärlek, trygghet som du skapar genom din nykterhet, din närhet... Allt detta bygger deras identitet, personlighet, förtroende för dig och genom dig till andra, känsla av den goda. Titta i stället på så mycket du ger de. Va stolt :))) Och lägg bakom dina skuldkänslor. Jag vet att det är lätt att säga så och att man rent teoretisk vet om det, men oavsett allt, djupt i hjärta gör det ont... Men tänk, att alla människor, inte bara de som hade problem med missbruk bär med sig någon sorts skam. Det tillhör det känslomässiga livet... Och tack och lov. Det betyder att vi har känslor, kan skilja mellan den goda och det onda. På så sätt kan vi lära oss att inte göra samma "misstag" igen. Vi blir i stället klokare :)
Tänk så stark du har blivit och fortsätt så. Kärlek är den största maktigaste vapen mot all ont. Din skam som du upplever är bevis på, hur mycket har du ändrats, hur klok du är och hur mycket har detta lärt dig... Va stolt :))))))))))))))
Lycka till 
OJ, URSÄKTA MIG
DET VAR LITEN FEEDBACK TILL " ANONYM (SKAM)" 
Jag tycker också du ska försöka känna dig stolt istället! Du är stark som har gått ur ditt missbruk.
Att känna stark skuld och skam inför det gör inte gott varken för dig själv eller dina anhöriga och familj/barn. Ingen mår bättre av att du känner skam, allra minst du själv - vilket också gör att dina anhöriga/barn känner av det och blir oroliga för dig.
Du skall vara stolt över att du ger dem trygga och härliga jular NU. Du har lyckats med något som många inte klarar!!!!! Gjort är gjort och viktigast nu är att du och dem kommer i första rum!!!! Du skall känna en enorm segerglädje! Skam ska du inte känna längre!!!!!!! Stor julkram till dig!!!!
Måste bara instämma med de föregående talarna. :) Jag blir så glad så jag gråter när jag läser ditt (ts) inlägg. Jag blir så sjukt imponerad över människor som lyckas ta sig ur missbruk!! Och tänk vilken kärlek du visar dina barn genom detta. Själv har jag växt upp med föräldrar som alltid varit nykterister mycket pga vad de sett att alkoholen kan göra med människors liv. Det är jag väldigt tacksam för och har även själv valt att leva likadant. Sen skulle jag bara vilja säga, apropå skam, att det är ingen som kan vara en perfekt förälder. Mina nyktra föräldrar som på så många sätt har gett mig en så bra barndom, misslyckades ändå med att se att jag blev utsatt för sexuella övergrepp under flera år, och även med att ge den hjälp jag behövde när det uppdagades. Det är något som de måste leva med. Jag ser det som så, att skam är något som behövs för att vi ska förstå att vi har gjort något fel. Men det finns ingen vinst med att låta skammen vara kvar. När vi inser våra misstag och tar vårt ansvar och gör vad vi kan för att rätta till dem, så har vi uppfyllt skammens syfte och får släppa den (ja jag vet det är inte så lätt som det låter..:)). Dina barn kommer att vara så stolta över dig när de blir äldre och förstår! KRAM
Vi är många vilka har växt upp bland alkohol och skit, att du tog dig ur innan är starkt arbetat. Det ska du ge dig själv heder för.
Detta jag säger nu kan kännas väldigt knepigt och som ett slag i ansiktet om man väljer så, men om man väljer annorlunda så blir det en befrielse! SKAMMEN ÄR EN EGENVALD BÖRDA ATT BÄRA, tänk på det du väljer själv att ha den, varför? Varför inte bara visa långfinger åt skammen, och vara stolt över det du har gjort?
Hej!
Jag har varit nykter i snart tre år också. Men jag känner inte alls igen mig i det du skriver - jag känner ingen skam alls. Jag kan ångra vissa saker jag gjort när jag hade druckit; och det är ju helt naturligt. Men jag skäms inte för att jag är alkoholist, om du förstår.
Det intressanta är däremot att jag inte har kommit riktigt lika långt med att bearbeta att jag var mobbad som barn - jag känner mer skam för att jag var mobbad än för att jag är alkoholist!
Och jag har äntligen börjat förstå varför. När jag gick behandling och sen AA så har jag pratat och pratat om alkoholismen, berättat för alla i min närhet som det känts relevant för och så vidare. Men det här med att jag varit mobbad hade jag inte pratat om tillräckligt!
Så jag har börjat med det också. Och vet du, det hjälper. Så, jag vet att du skrev om att du gått i behandling och på AA, men har du verkligen berättat om de här situationerna som du ser framför dig när det gäller dina barn? Du kanske behöver prata om dem flera gånger? Så prata och prata. Gå inte och bär på skammen!
Kram 
PS jag har inte barn - men jag hoppas jag fick svara ändå!
Skratta skammen i ansiktet, det gör jag.
Tack för alla fina uppmuntrande ord! Jag loggade in (några år senare) :D, och blev jätteglad över alla accepterande och värmande ord.
Jag är fortfarande lika nykter alkoholist, och har släppt en del av skammen.
Kram