Less på andra kvinnors sura miner över min figur

Precis tessum, TS verkar tro hon är något unikum som fått- tillbaks kroppen efter dryga halvåret, mig veterligen är det väldigt många som fått det inkl. mig själv. Inget konstigt alls.

Det här verkar vara ett väldigt stort fenomen idag, att folk tror att det är väldigt stort att få tillbaks sin egen kropp efter en förlossning. På 80-talet så vet jag att min egen mor och hennes väninnor återgick till normalform väldigt fort efter förlossningarna. Varför det inte är likadant idag kan man fråga sig. Annars tycker jag att du är fånig ts, skitsamma om folk glor.

Men oj paranoid eller? jag har alltid varit smal och det tog inte mer än en vecka för mig att bli ännu smalare efter graviditeterna utan att göra någonting förutom att amma. Det är bara så min kropp funkar, aldrig att jag har upplevt att någon har tittat snett på mig. Tittar någon till sådär i förbifarten så antar jag att den människan kanske tror sig känna igen mig från någonstans.

Måste vara otroligt jobbigt att gå omkring och tro så illa om sina medmänniskor

Det är därför bara fula kvinnor har vänner.
Där ser man.

Jag är lång och slank och känner inte igen mig alls. Tror du inbillar dig.

Nej, jag tror inte ens de reflekterar över din figur. Jag var själv väldigt smal kort tid efter min förlossning och jag tror inte ens att någon öht brydde sig om detta, förutom jag själv då.
  

Jag måste ärligt säga att ja aldrig himlat med ögonen eller liknande för att jag mött en vacker människa?Har svårt att se varför någon skulle göra det. Vad viöö de uttrycka menar du! Är de arga på dig menar du - eller tycker de att du ser löjlig ut på något sätt ( låter ju som det om de himlar med ögonen)

Är du säker på att du tolkar rätt - kanske himlar de med ögonen för att säga till varandra " så där skulle jag vilja se ut".

Om någon himlade med ögonen eller kollade argt på mig skulle jag tro att gjort något fel - skulle inte alls koppla det till utseende.

Känns som att jag ständigt måste upprepa mina inlägg i den här tråden- men jag gör väl ett sista försök...

Tråden startades därför att jag ville avreagera mig på ett för mig irriterande beteende som gör mig ledsen, ingenstans i tråden uttrycker jag att jag är ett unikum utan jag vet att detta bemötande drabbar fler än mig och jag tycker det är tråkigt. 

Att kalla mig högfärdig för att jag tar upp detta på ett anonymt forum är att reagera starkt enligt mig eftersom jag egentligen har varit väldigt sparsam med detaljer även här jag nämner inte min vikt, min längd, mina övriga mått, hur snabbt jag återfick figuren efter förlossningen eller vilka komplimanger jag har fått, för det var för mig inte relevant. I verkliga livet pratar jag väldigt sällan om mitt yttre eftersom jag anser att det finns massor av saker i mitt liv som är mer intressant att diskutera MEN tråden handlade om detta.

Till dig som skrev att jag bara har huvudrollen i mitt eget liv vill jag bara säga att: Nej, mina barn har huvudrollen i mitt liv, inte jag!

Många av de reaktioner som uttrycks i era inlägg tyder på att det här med vikt och figur är ett känsligt ämne så varför skulle inte vissa människor kunna reagera på det sätt som jag beskriver i min trådstart och som andra tjejer här inne också har påtalat? Hade jag varit ledsen över någonting annat än det som kan härledes till mitt yttre så skulle det troligtvis ha skickats styrkekramar från många håll men det faktum att kroppen sticker ut gör att ni istället måste hacka ner på mig. Det  blir som ett rött skynke för vissa av er vilket tycks leda till att ni inte läser vad jag egentligen har skrivit...

Du som frågade dina snygga väninnor  om fenomenet och fick ett asgarv till svar hade förmodligen fått det av mig också om du hade frågat under andra omständigheter- Varför? Jo, för att irl föredrar jag att vara omtyckt än ärlig i just detta fall, å era reaktioner här bevisar ju att det är bäst att tiga å lida om detta....

Till er som svarar å skriver att ni är smala men aldrig har råkat ut så kan det väl bero på att era kroppsliga proportioner inte sticker ut eller att ni ser alldagliga ut helt enkelt, vad vet jag. Tycker att det mest förmätna här inne är att ni per automatik avfärdar min mångåriga upplevelse av detta fenomen som en lögn bara för att det aldrig har drabbat er personligen. 

Detta får bli mitt sista inlägg i den här debatten, känns bara som att jag upprepar mig och vissa av er som har skrivit beter er i sak inte annorlunda än de kvinnor jag beskrev i min trådstart.

Tack till er som har svarat konstruktivt! 

Kvinnor+mat+vikt+utseende ÄR ett otroligt laddat och ständigt aktuellt ämne. Det är inte för inte som det skrivs spaltmeter i alla tidningar och forum om utseende och vikt hur du ska förbättra den, det är BIG BuSINESS!!
Det är bara att kolla på forumet här under kost och hälsa där folk ständigt är på jakt efter drömkroppen och rådgör med varandra och skapar trådar om peppning att gå ner i vikt. En del människor har inte den viljan att fatta de beslut i vardagen varje gång de står inför födoämnesval och styrkan att trimma kroppen på gymmet. För det är ett val! Du har valt att nöta och trimma och hållit dig motiverad under en skapligt lång period.För det brukar ta en stund att få grymma resultat.
Det är nog här skon klämmer, folk blir smärtsamt medvetna om detta val som de själva inte klarat att välja varje dag under en längre tid. Det syns också om du dessutom tränat och fått fasta fina muskler som "naturligt smala" inte har eftersom de inte tränar. Inget konstigt med det. Jag tror absolut att det sticker i ögonen att se en sån stark och fokuserad tjej som lagt ner mycket arbete på detta.

Jag blir själv avundsjuk eftersom jag hittills inte lyckats motivera och kämpa emot sötsug som jag alltför lättvindigt gett efter inför. Jag e slö och alldeles för otålig. Jag tror jag talar för många när berättar det här.
Om jag såg dig så skulle jag nog titta beundrande på dig. Men jag kan mycket väl tänka mig att det finns de som hatar dig för att du ser så jävla bra ut och har en grym vilja att kämpa och nå ditt mål. För att de vet att de inte klarar det du har gjort och det är smärtsamt att inse!

Jag beundrar alla snyggosar där ute som har kämpat och fixat med sina mammakroppar för att få resultat! You girls rock!!!

Jag har alltid varit smal och vägt 45 kilo till mina 165 cm.

Inte ett spår syntes av mina båda graviditeter, det gick bort på tre veckor ungefär utan att jag gjorde något mer än vanligt. Jag får tvinga i mig glass. mat och läsk och godis för att inte tappa i vikt.

Jag har aldrig någonsin varit med om att folk tittar konstigt, jag misstänker (även om jag inte vet säkert) att överviktiga oftare drabbas av ondsinta blickar än vad smala gör. Däremot säger folk ofta men du är ju så smal osv, man hör kommentarer om min vikt hela tiden, men inte på ett negativt sätt för det mesta.

Någon gång har jag hört att men du ta den där kakan du ser ut att behöva den. Men då har jag svarat att ja, men det var ju bra då kan jag ta den av dig för du bör definitivt inte äta den. Efter det har jag inte hört några mer kommentarer på ett negativt sätt.

Jag tror TS är lite högfärdig och söker bekräftelse för att hon varit duktig och gett upp fikabröd och skräpmat. :p

Jag tror tyvärr att folk glor på dig av någon annan anledning än att du är himlastormande snygg.

Nej, jag tror inte folk tittar på dig för att du är så förbannat snygg. Det är något annat.
De kanske inte ens ser dig riktigt, utan går och tänker på något annat.

Hej TS!
Jag förstår lite vad du menar och jag fattar inte varför du får de reaktioner du får. Då vi alla lever under en press från samhället att vi ska passa in i mallen och är man i mallen, ja då ska man typ vara tacksam och hålla käften. Det yttrar sig ofta i avundsjuka men jag tror att bakom den så ligger ofta dålig självkänsla och allt som hör där till.

Att du känner som du gör är ju din "rätt" eller vad man ska säga. Ingen kan säga åt dig hur du ska reagera. Det kan kännas jobbigt att bli studerad och bedömd, hur man än ser ut. Det du gör är ju himla bra, att du tränar och håller dig frisk och stark i kroppen. Något vi alla borde göra. Men, det är även svårt och många har inte ork, lust, tid eller de förutsättningarna. Därför kan det liksom sticka i ögonen. Hade du däremot sagt att du var överviktig och det kändes jobbigt att folk stirrade, då hade du säkerligen bemötts på ett annat sätt, då det är mer socialt accepterat att beklaga sig över sin övervikt, men inte motsatsen eller ifall man känner sig snygg. Det som kanske är problemet är att hur du ser ut är ju din ensak. Hur man än ser ut så har ingen rätt att glo, peka, skratta eller ja, överhuvudtaget just bedöma dig.

Jag tycker du ska strunta i de som bedömer dig, både IRL och här på FL. Och ni som kommenterar illa, alltså systerskap! Sluta vara taskiga!

Jag hade varit avundsjuk och undrat vad du gjort för att lyckas men jag hade aldrig vågat fråga om jag inte kände dig.jag hade kanske tittat men inte för att himla med ögonen eller ge sur min utan för att ge det som en typ av komplimang