Hund + Pojkvän = Problem

Jag har förståelse för din känsla om detta och tycker du löst det på ett bra sätt, nämligen att inte bli ihop med någon som har hund. Som jag ser det tar man då ansvar för detta. Det jag tycker är märkligt att personer som har en liknande känsla som dig för hundar men när de  blir ihop med någon som har hundar så tar det inte ansvar för sin känsla. Nu menar jag inte att ts pojkvän är sådan men det finns dem som i detta läge begär att partnern ska sälja hunden.

Om man inte varit tillsammans med en riktig hundmänniska innan fattar man nog inte från början hur mycket hunden betyder för denna, att hunden alltid kommer i första hand till exempel. Jag tycker personligen att det är osunt när en hund prioriteras framför mänskliga relationer.

Känner du till om detta "fenomen" är tillägnat endast hundägare, eller finns det folk som höjer sina katter till skyarna på samma vis? Guldfiskägare? Hamster? Reptil? Häst?

De enda jag hört talas om, och mött själv, som höjer sina djur till skyarna, är hundägare. Jag har två fall i min absoluta närhet. I det ena fallet gjorde tjejen slut med killen för att han inte förstod att hennes lilla gulliga hund var hennes allt och ALLTID kom först och i det andra fallet var det killen som gjorde slut eftersom tjejens hund alltid kom först. Vid ett tillfälle var han allvarligt sjuk, men hunden var ändå viktigare. Jag har aldrig hört talas om en guldfiskägare (eller kattägare för den delen) som bryr sig så mycket mer om sitt husdjur än om sin pojkvän eller andra människor.

Undrar om detta till största del är ett kvinnligt beteende? Att kvinnor i allmänhet har lättare att knyta an, få känslor (moderskänslor?), osv?

Är du icke läskunnig? Jag tycker absolut inte att hon ska omplacera hunden. Blir man kär i någon som har en hund så skulle man ha tänkt på det innan. Det jag tycker är märkligt är att hon alltid tänker sätta honom i andra hand. Så om han ligger på sjukhus ska hon vara hemma hos hunden istället. Om hon skaffar barn kan hon inte amma för hon prioriterar hunden. Vad är det för sjuk livssyn? Om man tänker så så ska man inte skaffa någon familj.

Oj, vilken diskussion det blev av detta. Jag formulerade mig verkligen fel här i tråden. Det jag sa till min pojkvän var att min vovve kommer alltid ha en väldigt hög prioritet i mitt liv. Och det tycker jag han får han acceptera. För det tycker jag han borde då han visste om från dag ett vi började träffas att jag hade hund.

Tror inte det kommer bli ett problem, om båda vill så går det! :)
Och självklart är min vovve viktig för mig, men han är lika viktig :)

Tack för alla åsikter :)

Det kanske det är. Jag har faktiskt inte hört talas om någon kille som gjort så.

Trodde väl det. Det får han acceptera. Han visste det från början. Du ska absolut inte behöva göra dig av med din hund. Tänk bara på att han kan uppleva sig som åsidosatt eftersom han själv inte bryr sig om jycken.

Ja precis, jag får försöka hitta en balans :)

Det blir säkert jättebra! Tack :)

Fast det är ju skillnad på situation och situation också. Säg att vi har ett par som varit tillsammans länge och bestämmer sig för att skaffa en hund ihop. Efter några månader utvecklar en utav dem allergi. I detta fallet är det nog vanligt att partnern går först och hunden får omplaceras.

Men om det istället rör sig om en person som redan har en hund ska det mycket till att denne ska göra sig av med den. Vem vill ge upp en kär familjemedlem (även om det är en hund) för en ny flamma? Det är ju inte alls säkert att förhållandet blir speciellt långvarigt. Självklart går hunden före nya människor tycker jag.

Ja men visst,,, skit i ditt ansvar som djurägare  för att du har träffat någon som inte har dina intressen alls, kan inte bli bättre, lev ett liv utan det du älskar ,,,,jorå så atte , sunt förnuft verkar ligga ganska lågt på din lista.
Ska man prioritera bort  sitt liv för att partnern tycker att det är jobbigt med hund.
Omplacering lär det ju bli om partnern tycker att hunden är jobbig redan nu.

Speciellt när du bildar familj så bör du se efter dina intressen också annars lär du sitta och vara bitter samt klandra andra för att vara icke läskunniga

Läser bara vad du skriver som sagt.

Det som var frågan var ifall TS tänker hävda att hunden alltid kommer komma före pojkvännen eller om hon menar att hon vill ha kvar hunden. TS bekräftade att det handlar om att hon vill ha kvar hunden. Inget konstigt med. Jag är för övrigt inte alls bitter eftersom jag såg om mitt hus innan jag gifte mig. Har hittills inte behövt ge avkall på någon av mina drömmar. Inte hunden heller.

Jodå, hästtjejer kan bli likadana. Ofta är de både hund- och hästägare.

Jag reagerade på HUR  du ställde frågan i början och inte vad du ansåg senare då jag inte har varit med i hela disskusionen sedan frågan du ställde som  "lät" väldigt klandrande till ts.
Att du börjar spotta ur dig grodor när någon ifrågesätter  ditt sätt tyder på en bitterhet i mina ögon.