Vad får soc och polis att ta ett barn direkt på BB?

Du har kunskap genom att ha levt, säger du.
Så vad med de som har levt OCH läst ett antal olika studier och teorier? De är sämre rustade för att avgöra menar du?

En utbildning handlar inte om att lära sig HUR man omhändertar ett barn utan VARFÖR DET GÖRS, VAD MAN SKA GRUNDA DET PÅ, VAD DET LEDER TILL, och VAD ALTERNATIVET ÄR.

Din logik fallerar lite. Har man studerat så har man fått inpräntat att man ska värdera en rad olika saker innan man agerar. Kritiskt tänkande och reflexion är A och O. Och man jobbar inte ensam med barnutredningar, så det är inte så att en person godtyckligt väljer hur man ska göra. Det krävs ju underlag och kompetens för att agera korrekt.

Ja, klienten är expert på sitt liv, men socialarbetaren har teoretisk kunskap och verktyg. Statistik som visar på vad som är verkningslöst och vad som fungerar.

Men du tror alltså på riktigt att man vet bättre genom att bara ha levt? Du kan basera de tuffa beslut man tar på det du sett i ditt liv? Och det skulle bli mer rätt då än vad socialsekreterarna har?

Vanligtvis bemöter jag inte gaphalsar så vill du ha fler svar så får du bete dig. ELLER TYCKER DU ATT DETTA SER TREVLIGT UT???

Välkommen åter!

Det är i brist på fet stil/kursivering.
Ursäkta.
Funktionerna är inte så utvecklade på FL.
Läs det gärna som fetstilt eller kursiverat, för att understryka vissa ord, och inte som skrik.

En kvinna som missbrukar under graviditeten så barnet föds beroende är ingen mamma. Däremot finns det antagligen en nykter och ansvarsfull fostermamma som kan ta hand om barnet på rätt sätt.
Tror du verkligen att en person är kapabel att ta hand om ett spädbarn under avgiftning? Ett spädbarn som eventuellt får kolik, som möjligtvis skriker 10-15 av dygnets timmar? Barnet ska ju också avgiftas, smaka lite på den meningen så måste du ju höra hur hemskt det är. Det är för barnets skull som det omhändertas, som någon annan skrev, barnet har rätt till sina föräldrar, inte tvärt om. Och i extrema fall så måste barnets säkerhet gå före. En missbrukare är ju inte vid sina sinnes fulla bruk, många droger framkallar hallucinationer osv vilket skulle kunna vara livsfarligt för barnet. Jag i alla fall tycker att man bränt sina chanser ganska rejält om man fortsatt att missbruka under graviditeten. Stackars barn!:'(

Ok, det köper jag! Inga problem. Fast nog går det alltid, iaf från en dator.


Livserfarenheter kan se olika ut och jag vill inte gå närmare in på hur jag fått min kunskap och mina erfarenheter.
Inte mer än att jag har sett mycket på väldigt nära håll och har arbetat med utsatt människor, dock inte som socialsekreterare utan mer "från andra sidan".

Statistik och förbannad lögn är ett uttryck som finns av en anledning. Alla människor kan inte mätas med samma måttstock.
Det finns socfolk som är i 25-årsåldern som utreder ungdomar i övre tonåren och sitter och spelar viktiga mot föräldrar som är gamla nog att vara förälder även till nyss nämnda socperson. Det inger inget förtroende, varken för ungdomen som bara är 6-7 år yngre än socmänniskan eller för föräldrarna. Denna soctjej utredde tillsammans med en annan som var 28. Ocj jo, det vet jag för det kollade vi på Ratsit. Enligt mitt sätt att se på det bör en socmänniska vara gammal nog att kunna vara förälder till den som utreds.

Jag har på nära håll bevittnat soc sk kurser som mer eller mindre gick ut på att dumförklara de inblandade. 
Soc tjat om att sätta gränser vet inga gränser, jag vågar påstå att majoriteten av föräldrarna är väl medvetna men att det inte låter sig göras så lätt med en nästan vuxen ungdom.

Jag känner till fall där föräldrarna utsågs till syndabockar då deras 17-åring rökte hasch. Precis som att de hade godkänt det... de "skulle hålla bättre koll om kvällarna" hette det. Saken var bara den att ungdomen gjort det på skoltid, ändå var det föräldrarnas fel.
Jag försvarar inte rökandet i sig men att lägga skulden på föräldrarna löser inget. Skolan tog de inte ens kontakt med.
Nu slutade ungdomen på eget initiativ för att bli av med soc men tänk om hen inte gjort det?
Vad skulle de på soc gjort då?

Ett annat fall jag varit inkopplad på rörde en kvinna som levde med sitt barn hos en man som misshandlade henne när barnet såg på.
Då hjälpte soc henne till en lägenhet och det var ju behjärtansvärt men tror någon att hennes lilla familj slapp soc sen? Nix pix, de hängde dem i krokarna i över tio år! De kom hela tiden på nya saker, ungen hade lite problem i skolan och vet du vad? Problemen kom av oron för soc, barnet hade en familjehemsplacerad elev i sin klass och var fulständigt livrädd för att hen skulle tas från sin enda trygghet, sin mor och sitt hem. När hen fyllde 18 la soc ner. Nu mår ungdomen äntligen bra men hen hatar allt vad sociala myndigheter heter. 

Vill soc ha respekt från fotfolket så måste de visa respekt, något jag uppever att de har mycket svårt för.

Och jag önskar att min missbrukande, smygande mamma hade fött mig på ett sjukhus i Sverige så att soc hade kunnat rädda mig redan på bb. Istället rymde hon till England, jag föddes i en källare och ingen visste ens att jag existerade på 6 år, förutom min mamma, mannen som kanske var min pappa och deras knarkade vänner. De matade mig med hashkakor, coca cola och hämtpizza. Jag fick smaka vilka droger jag ville, de vuxna skrattade bara och tyckte jag var söt. Jag hade ingen kontakt utanför lägenheterna vi bodde i, jag visste inte ens vad utanför var för något. Jag trodde att min värld var normal. Det hela uppdagades när vi drog vidare till ett lite för fint område och grannarna där anmälde knarkarna. Under utredningen erkände en av männen i gruppen att han och två andra våldtagit mig flera gånger, injicerat mig med droger och hällt sprit i det jag drack för att jag skulle sova och inte föra oväsen. Lite senare hämtades jag av släktingar i Sverige, då hade jag varit på avgiftningsklinik.

Om du, som knarkande mamma, hellre vill bli skjuten än att någon räddar ditt barn från dig, så hämtar jag gärna en pistol, Inget oskldigt barn ska behöva gå igenom det jag gick igenom.

Jag har inte sagt att en missbrukare ska få fortsätta missbruka, jag har sagt att de måste få all advekat hjälp från missbruket. Under den tiden behövs naturligtvis stöd och hjälp men att beröva en mor sitt nyfödda barn? Nej, det stödjer jag inte.

Om sedan modern verkligen inte klarar/vill avsluta missbruket så gör hon ett aktivt val då hon vet alternativet men hån måste få sin chans. Det kommer jag aldrig att ändra åsikt om.

Utan att vara elak så betvivlar jag sanningshalten i den historia.

Jag är ingen missbrukande mamma men jag har sett mycket av vad soc åstadkommit på nära håll. Så tack för omtanken men du behöver inte ladda ditt vapen.

Nej, det passar ju inte in i din världsbild, så det är klart det inte är sant.

Du menar på fullt allvar att en missbrukande mamma ska tas in på behandlingshem och avgiftas och samtidigt ta hand om sin bebis?

Så för att du kan rabbla upp 3-4 fall som du påstår dig "sett på nära håll" (jag betvivlar att du har en objektiv syn) så vet du mer än alla andra och kan ifrågasätta att barn tas på BB i alla fall som detta hänt?

Barns välmående och rättigheter ska sättas före föräldrarnas alltid!

Snälla du, läs min text igen och gör det långsamt.Har sett mycket mer än så men kan av naturliga skäl inte berätta för mycket.
Jag tror att jag vet mer om detta än de flesta som kommenterat här.
Har som jag redan berättat arbetat med detta, fast från andra sidan soc.

Du får betvivla så mycket du vill men du har fel i din slutsats om mig.

Och vad är "andra sidan soc"? Advokat åt utsatta föräldrar som fått barn omhändertagna?
Är det myndighetsutövning över huvud taget? Eller menar du annat socialt arbete? Är det något där du har utbildning eller något som inte kräver att man studerat? Låter mest som du har privata erfarenheter och är bitter.
För du låter inte så insatt i hur soc jobbar eller varför de jobbar som de gör. Och inte förstående eller öppen för att lära dig se en annan sida heller.

Men det här aktiva valet du pratar om - gör man inte det om man presenteras med ett positivt grav.test och ändå fortsätter missbruka? Där borde man väl redan ha varit i kontakt med instanser för hjälp. Att droga ända till födseln är ju inte så ansvarigt. Varför ge en sådan "mor" fler chanser?
Jag tycker man har bevisat hur (o)motiverad man är om man inte tar tag i det när man vet att man väntar barn. Finns ju inte många elakare saker man kan göra mot ett barn än att utsätta det för skada innan det ens kommit till världen.

Lägg inte din energi på spåkärringen hon är säkert medlem i en av de hata-soc-grupperna

-Som sagt vill jag inte utveckla mer vad jag arbetar med.
Det får helt enkelt räcka så här.

Du får tro vad du vill, det spelar ju faktiskt ingen roll.Nej det är jag inte men jag är medveten om att det finns iallafall en grupp på fb som berör detta. Jag brukar råda dem jag har kontakt med att inte sprida sitt hat i öppna forum.

En bekant till mig fick sitt barn taget direkt på förlossningen. hon vägrade utredningshem, förstod inte varför hon inte fick göra abort i vecka 35 (det var ju hennes kropp och hon som skulle bestämma) vilket hon härjade om, hon vägrade åka med ambulansen till BB så polis fick komma och hämta henne, hon vägrade röra eller hålla sitt barn när de fötts för hon var hungrig, hon tittade inte ens på sitt barn. Personalen ringde soc som kom dit. De bedömde att hon inte skulle klara av att ta hand om sitt barn, hon kan inte ta hand om sig själv. Hon kan inte gå utanför dörren. Och en vecka innan barnet föddes skrek hon på stan att hon blivit våldtagen fast hon hela tiden sagt att hon var med på det. När hon fick frågan om hur det var en våldtäkt sa hon "ja, men jag sa att han skulle ha kondom men han ville inte ha det och då sa jag okej."

En vecka efteråt förstod hon inte hur ELAKA de kunde vara som tog hennes barn ...

Du kan naturligtvis välja att tro på vad du vill, men jag känner till ett liknande fall, dock här i Sverige.

Där upptäcktes det hela inte förrän barnet var ännu äldre, svårt sexuellt utnyttjad och väldigt, väldigt skadad. Både fysiskt och psykiskt. 
Du får som sagt tro vad du vill, men det finns människor som "flyger under radarn" (oftast missbrukare) och som därmed kan föda sitt barn i hemlighet. Utan kontakt vare sig med sjukvård, socialvård eller andra myndigheter.
Vissa av dem lyckas sedan hålla sitt barn gömt för myndigheterna en längre tid. Knappast särskilt vanligt, men det förekommer. 

Hur i helvete kan du sitta och betvivla någon som skriver en så vidrig berättelse om sitt liv? Du borde fan skämmas!

Detta existerar vare sig du vill det eller ej och nej, "mödrar" som missbrukat så hårt under graviditeten att deras barn får ligga med morfindropp efter födseln (jobbar på bb och har sett detta på nära håll) för att lugna abstinensen har förbrukat sin "rätt" till sin bebis. Det handlar endast om barnets rättigheter här, inte den missbrukande moderns.

Jag har läst dina inlägg och vill bara uttrycka min beundran för dina kloka ord. Du har helt rätt i det du skriver. Jag har sett många fall av omhändertaganden på nära håll och vet att soc inte alls bara tar barn i extremfall, som vissa så tvärsäkert hävdar. Vad folk inte tycks förstå är at det är lättare än man tror at råka ut för att soc omhändertar ens barn, trots att man är en välfungerande människa utan missbruks- eller relationsproblem, med fast jobb, bostad o.s.v. 

Jag skulle kunna berätta så många historier, men gör det inte eftersom det inte är ämnet här (och för att det är meningslöst, de flesta tror en inte i alla fall).

De här människorna som sitter och skriver att soc sällan omhändertar barn bor under en sten, är blinda och döva eller socialsekreterare själva (eller alla tre alternativen).

Dock hatar jag inte soc, och precis som du brukar jag uppmana sochatarna på Facebook att tona ner sina uttalanden. Tyvärr brukar de inte lyssna.