• Anonym (Bonus)

    Bortskämd med ev diagnos

    Jag har ett bonusbarn som är tio år som jag verkligeutycker synd om på många vis. Jag har försökt så gott det går att tycka om hen men det är väldigt svårt.

    Barnet är oerhört bortskämt(främst av den andra föräldern(mamman) och inte min man). Barnet är ouppfostrad och otrevligt. Har förmodligen en diagnos men vägrar göra utredning vilket stöttas av mamman. Är gravt överviktig, vägrar röra på sig, är hemmasittare och sköter inte sin hygien. Ser helt bedrövlig ut.

    Som sagt väldigt synd om hen. Min man är maktlös och kan inte uppfostra eftersom barnet då inte vill vara hos oss. Vi kan alltså inte säga till om särskilt mycket.

    Soc är inblandade för att stödja mamman främst.

    Jag har landat i att försöka acceptera och respektera räcker för min del i förhållande till barnet. Hur har andra som befunnit sig i samma sits hanterat det? Jag försöker tänka honom som en funktionshindrad person, sänka förväntningarna och kämpar med acceptansen. Alla tassar på tå för honom som det ser ut nu.

  • Svar på tråden Bortskämd med ev diagnos
  • fornminne
    Anonym (hm) skrev 2020-08-04 00:31:31 följande:
    Så du menar TS att du inte ser din och din mans skuld i det hela? Du förstår alltså inte varför barnet beter sig dåligt i eran närvaro och är överviktig och mår dåligt?  O dessutom så får mamman kämpa med skadan som ni 2 har orsakat. O på det har du mage att prata om att du försöker "acceptera"??? Snälla säg att du inte är på riktigt! Självklart har ni 2 ingenting att säga till om. Ni ska vara Tacksamma att barnet överhuvudtaget pratar till er!

    Troll
  • fornminne

    Tillägg: Det låter som att pojken i längden skulle må bättre av att bo hos er ts, men skulle du och dina barn fixa det? Ni är ju också en del av familjen. Det största problemet här verkar för övrigt vara att mamman är lika dysfunktionell som sonen...

  • Anonym (Bonus)
    fornminne skrev 2020-08-04 11:42:56 följande:

    Sen ska dina barn inte behöva tassa på gå i ditt eget hem ts, det är inte heller ok. Alla barn har rättigheter. Det måste gå att vissa förståelse och respekt mot pojken, men ändå sätta gränser. Sen behöver han hjälp. Att berövas sin barndom genom att vara hemmasittande och inte få det stöd han behöver, är inte ok nånstans. Dock är det förmodligen inte så mycket du kan göra ts, det där är en sak för bioföräldrarna att lösa.


    Jo det är deras sak att lösa och jag försöker bara hantera saken och inte göra saken värre för bonusbarn och mina egna barn. Men det är tärande, men nödvändigt!

    Jag funderar på att om han kommer tillbaka föreslå att bonusen är där när inte mina barn är där (men se till att dem träffas nån dag). Det var min dotter som föreslog det, hon står knappt ut tyvärr . Sorgligt såklart
  • Anonym (Bonus)
    fornminne skrev 2020-08-04 11:54:31 följande:

    Tillägg: Det låter som att pojken i längden skulle må bättre av att bo hos er ts, men skulle du och dina barn fixa det? Ni är ju också en del av familjen. Det största problemet här verkar för övrigt vara att mamman är lika dysfunktionell som sonen...


    Jag stöttar min partner i det om det är det som är nödvändigt för att barnet ska må bättre. Jag vill däremot påpeka att mamman är inte en elak person mot sitt barn, hon har mycket eget som är svårt och jag tror inte att hon klarar av den stora utmaningen han innebär. Jag är övertygad om att han bör vara även hos henne men att hon behöver mycket stöd i det av socialtjänsten och kanske stöd för sina egna problem.
  • fornminne
    Anonym (Bonus) skrev 2020-08-04 12:12:04 följande:
    Jo det är deras sak att lösa och jag försöker bara hantera saken och inte göra saken värre för bonusbarn och mina egna barn. Men det är tärande, men nödvändigt! Jag funderar på att om han kommer tillbaka föreslå att bonusen är där när inte mina barn är där (men se till att dem träffas nån dag). Det var min dotter som föreslog det, hon står knappt ut tyvärr . Sorgligt såklart

    Om det är så illa (och din dotter inte bara överreagerar) låter det som en mycket dålig idé att pojken skulle bo hos er på heltid, eller ens varannan vecka. Det kanske är vad han behöver, men det skulle inte fungera för dina barn. Och som sagt, de har också rättigheter, samt rätt till lugn och trygghet i sitt eget hem. Fokusera istället på hur ni kan hjälpa pojken på andra sätt (även om det främst är din mans ansvar), samt hur ni ska lösa det OM pojken skulle börja tillbringa mer tid hos er.
  • fornminne

    Obs, biopappan har givetvis större ansvar gentemot sin son än för dina barn. Men du har större ansvar för dina barns välmående än för bonussonen. Och ni har även ett gemensamt barn på väg om jag förstår saken rätt.

  • Anonym (K)
    fornminne skrev 2020-08-04 11:46:49 följande:

    Låter som att det skulle vara en katastrof för ts barn. Vems behov väger tyngst här? Sen kan ts inte ?få igenom? nånting, det är bioföräldrarna som avgör.


    Nej, det är tingsrätten som avgör.
  • Anonym (hm)

    Hur svårt är det att förstå att mamman inte gick vidare utan gick ner i depression o det gjorde barnet med när.pappan valde att lämna dom. Sen måste barnet vara hos pappan antar jag då dom verkar ha delad vårdnad. När grabben kommer dit är han arg på sin pappa och frustrerad över situationen och mår dåligt för sin egna del men.även för sin mammas skull.

    Nu vill styvmamman att grabben ska vara normal genom att börja sätta upp regler, vilket i sog inte alls kommer att fungera sålänge barnet mår dålogt över att mamman mår dåligt.

    Är ni så blinda på familjeliv att ni inte ens kan se den röda tråden rakt igenom? Nej fan, uppmana ts o hennes man att banka i med näven i bordet och börja ställa krav på riktigt. Seriöst, vilken idioti det är bland er ärligt talat.

    Tror att det bästa vore att låta mamman o barnet få vara ifred. Barnet bor där på heltid tills den en dag själv vill ha kontakt med sin pappa och styvmor.

    Men du ska ha plus för ditt inlägg ts om att det säkert är lite mycket för mamman o att hon kan behöva få stöttning o lite hjälp. Det var fint utav dig faktiskt. Stör mig bara så otroligt på de andra dumma hönsen i denna tråd.

    Felet ni gör är att ni endast ser det ur ett "vuxet" perspektiv. Men vuxna är tämligen större idioter än ett barn som enbart.försöker finna sig en väg genom livet. Mem.samtisigt ska den ha massor med krav på sig ifrån oförståndiga vuxna. Det är idioti.

    Det bästa vore ju att pappan i det här fallet tar sitt ansvar. Han åker över till sitt x och samtalar med x:et o sitt barn om hur dom önskar att det ska få vara fram till en viss ev ålder eller att man betämmer att.när grabben fyller 13-15 så börjar pappan höra av sig till sin son med jämna mellanrum för att senare sluta upp och till sist träffas.

  • Anonym (Bonus)
    Anonym (hm) skrev 2020-08-17 19:02:28 följande:

    Hur svårt är det att förstå att mamman inte gick vidare utan gick ner i depression o det gjorde barnet med när.pappan valde att lämna dom. Sen måste barnet vara hos pappan antar jag då dom verkar ha delad vårdnad. När grabben kommer dit är han arg på sin pappa och frustrerad över situationen och mår dåligt för sin egna del men.även för sin mammas skull.

    Nu vill styvmamman att grabben ska vara normal genom att börja sätta upp regler, vilket i sog inte alls kommer att fungera sålänge barnet mår dålogt över att mamman mår dåligt.

    Är ni så blinda på familjeliv att ni inte ens kan se den röda tråden rakt igenom? Nej fan, uppmana ts o hennes man att banka i med näven i bordet och börja ställa krav på riktigt. Seriöst, vilken idioti det är bland er ärligt talat.

    Tror att det bästa vore att låta mamman o barnet få vara ifred. Barnet bor där på heltid tills den en dag själv vill ha kontakt med sin pappa och styvmor.

    Men du ska ha plus för ditt inlägg ts om att det säkert är lite mycket för mamman o att hon kan behöva få stöttning o lite hjälp. Det var fint utav dig faktiskt. Stör mig bara så otroligt på de andra dumma hönsen i denna tråd.

    Felet ni gör är att ni endast ser det ur ett "vuxet" perspektiv. Men vuxna är tämligen större idioter än ett barn som enbart.försöker finna sig en väg genom livet. Mem.samtisigt ska den ha massor med krav på sig ifrån oförståndiga vuxna. Det är idioti.

    Det bästa vore ju att pappan i det här fallet tar sitt ansvar. Han åker över till sitt x och samtalar med x:et o sitt barn om hur dom önskar att det ska få vara fram till en viss ev ålder eller att man betämmer att.när grabben fyller 13-15 så börjar pappan höra av sig till sin son med jämna mellanrum för att senare sluta upp och till sist träffas.


    Du fattar ingenting

    De träffas ju! Varför ska de helt plötsligt inte träffas, märkligt!
  • Anonym (hm)
    Anonym (Liv) skrev 2020-08-04 07:57:41 följande:

    Öh, va? Vad läste du in nu mellan raderna egentligen? Att Ts och hennes man hatar barnet och behandlar det illa för att dom kräver basala regler kring kost, motion, skärmtid och uppförande i hemmet? Att Ts är Ekaka styvmodern mot barnet för att hon vågar kritisera mamman och starta en tråd? Läs igen för du har fått något om bakfoten.


    Har aldrig skrivit att dom hatar barnet? Var mellan raderna läste du in det? Det jag försöker påpela är att ingen lyssnar ju på ungen! Han säger ju själv att han mår bättre hos sin mamma. Låt han få vara där då! Sen kan styvmor skriva precis va fan hon vill vräka ur sog för att ge sken av att mamman är en dålig mamman men inte elak. Frågan är varför du litar helt på en okänd styvmor men läser mellan raderna i min.text när allt jag försöker göra är att få er att fatta, låt ungen va ifred! Låt han slippa vara där han inte vill vara tills han själv vill vara där!
  • Anonym (hm)

    Det är just sånt här som är felet med att man inte värnar om kärnfamiljen inom detta samhälle. O den som tar mest skada av allt är barnen. O inte bara det, utan de vuxna som varit idioter och egoistiska samt orsakat skadorna är sen dessutom dom som ska ställa krav?

    Näe fan, nu får ni fan ta o ge er!!!!!

  • Anonym (hm)
    Anonym (Bonus) skrev 2020-08-17 20:29:58 följande:

    Du fattar ingenting

    De träffas ju! Varför ska de helt plötsligt inte träffas, märkligt!


    Förklara. Kan ha missat något i tråden. Vilka är det som träffas? Sonen o pappan eller pappan o mamman?

    I vilket fall som helst så ger det ju uppenbarligen ingen posetiv effekt. Kan.det vara för att dom vuxna som är så duktiga och gudomligt goda i alla sina handlingar enbart tänker utifrån sitt perspektiv? Gärna beskyller varandra för vem som gör vilket fel o vad? Sonen vill ju inte vara hos er ts!!! När ska du fatta det? O va fan har din dotter mer bestämmande rätt än grabben själv? Du är villig att åsidosätta hans behov och mående på alla sätt som går att vrida på så länge det inte blir som grabben själv önskar! För han behöver minsann bli uppfostrad ! O vuxna vet ju ALLTID vad som är bäst? Jag va sarkastig, då det inte är menat som en fråga ens! Bara gav en möjlighet för er att fortsätta visa vilka jäkla hycklare ni är hela högen!
Svar på tråden Bortskämd med ev diagnos