Familjen eller karriären?

Skriver kort

Du kan få det du vill ha.

Jag är 40 år ser bra ut, jobbar och har ett fint jobb och vet du vad? Jag har en väldigt fin man som har gett mig 3 fina barn. Mina barn är dem finaste jag har. Det är viktigt att den känner sig trygga, känner att dem got hjälp med läxor, känner att dem går skjuts fram och tillbaka med sina träningar och hämtar barnen his sina kompisar. Eller att vi skjutsar hem deras kompisar. Det är viktigt att se barnens behov. Inte bortglömda. Överöst dem inte ned presenter för du jobbar. För du ska inte få skuldkänslor.

Ger du tid med barn och karriär och en förstående make. Då har du allt du kan få. Ger du barnen en grundläggande kärlek, visa att du är där. Hur trött än du är. Så blir du världens bästa mamma.

Jag är en arbetsnarkoman. Och mina barn har en stark trygghet och kärlek går bra i skökan och har vänner. =)

Ursäkta stavfel, svårt och skriva från mobilen

Du är uppenbart fertil om du har blivit oplanerat gravid och det är inte så att du börjar bli gammal. Gör abort utan dåligt samvete om du känner att den här chansen är viktig för dig. Finns ingen anledning att stressa med barn före 30 framförallt inte när du nu vet att du kan bli gravid med din partner. Jobba på några år och spara pengar, det hade jag gjort i din sits.

Gör det som känns bäst för dig. Visst KAN det vara så att du inte lyckas bli garvis igen om du skulle göra abort men det kan lika väl vara precis tvärtom. Det är t.o.m. mer sannolikt att det skulle vara tvärtom. Samtidigt, vad är det som säger att du inte skulle kunna kombinera de två sakerna? Jag jobbar inom byggbranschen och känner många kvinnor som är mitt inne i karriären och som blivit gravida. Någon har jobbat så länge hon har kunnat och sen tagit en lång föräldraledighet, någon annan har bara varit föräldraledig under en kort tid innan mannen tog över och någon har varit heltidsföräldraledig en kort tid, men deltidsledig i nästan två år.

Är det så att du av någon fysisk och medicinsk anledning, tex graviditet inte kan/ska göra vissa arbetsuppgifter så måste arbetsgivaren anpassa arbetsmiljön så att du ska kunna jobba ändå. Så som projektledare och gravid kan du kanske inte göra alla jobb pga buller som du nämner (men där beror det också på hur höga bullernivåerna verkligen är, vanlig byggbuller ska inte vara någon fara för fostret, den ligger rätt skyddad med fostervatten och din mage emellan som ljuddämpare) men mycket projektledning borde du ändå kunna klara av utan problem. Så jag tror inte att ditt arbeta eller din karriär påverkas så mycket om du väljer att föda barnet. För trots allt, visst är det så att din arbetsgivare vet om att du är 26 år, kvinna och lever i ett förhållande? Med dom förutsättningarna borde inte de bli så förvånade om du kommer och berättar att du är gravid...

Det är väl inte just att en abort  i sig skulle försvåra chansen att bli gravid folk påstår  utan snarare det faktum att man aldrig kan ta för givet att man kan bli gravid när det väl passar in i livet. Att man blivit gravid en gång med en viss person är absolut ingen garanti för att man kommer att kunna bli det igen när man verkligen vill, Det handlar inte om att skuldbelägga kvinnor som gör abort på något vis, det är bara fakta.

Själv tycker jag att tidiga aborter, fram till vecka 10 eller så inte är något större etiskt dilemma alls. Dilemmat för många kvinnor handlar snarare om att man som sagt aldrig kan veta om man kan bli gravid den dag det väl vore tveklöst välkommet. Det lite sorgliga med TS fall handlar ju om att hennes högsta dröm är just att bilda familj men att hon är rädd för att det skulle ödelägga karriären.

Hade det bara handlat om en 26-åring i tidig graviditet  som helt enkelt inte vile ha barn eller inte kände sig mogen för att få barn hade det väl inte varit särskilt mycket att diuskutera? Då hade det väl räckt med ettkonstanerande att det är tur att det finns fria, säkra och i princip gratis aborter i Sverige.

Det soorgliga är som sagt att uga, välutbildade kvinnor med yrkesambitioner som dessutom drömmer om att bilda familj ens ska behöva oroa sig över att det skulle kunna förstöra deras karriär. Längre än så har tydligen inte jämställdheten kommit.

Ingen annan än du kan avgöra vad som är rätt fär dig och vad du än bestämmer är det rätt beslut!

Undersök alla möjligheter innan du tar beslutet om du är tveksam. Utgå inte bara från att det är omöjligt att kombinera (om det i grunden är detsom du vill) utan undersök vilka sättsom skulle vara möjliga. Är din partner beredd att större delen av föeäldraledigheten alternativt att ni tar halva veckan var så att du inte förvsinner under en lång period? Vilka andra lösningar finns?

Men som sagt, det finns inget fel beslut här. Hur du än gör blir det rätt.

Familjen självklart.

Vanligt byggbuller lär väl troligtvis överskrida 80db? Detta skall fostret inte utsättas för efter vecka 26.

Du kommer inte att offra din karriär, den hänger inte på det där projektet som du tror. 

Du har helt rätt i att det där projektet säkert skulle vara ett bra avstamp inför ett ev. karriärsklättrande, men att hoppa av det i vecka 26 kommer inte innebära att din karriär är körd så länge du och din sambo ser till att ha ett jämställt föräldraskap. 

Jag blev gravid efter några månader på jobbet efter min examen och på kort sikt påverkade det såklart. Mina kollegor som började samtidigt som mig (gick traineeprogram när jag blev gravid) fick helt klart en tidigare skjuts i sina karriärer än vad jag fick eftersom att jag först var borta på föräldraledighet när barnet var nyfött och sedan efter det inte var beredd att sitta och jobba 50 timmar i veckan som de kunde göra. 

Men det där jämnar ut sig med tidens gång. Jag skulle definitivt säga att jag nu (är 40 nu) skulle ses som framgångsrik. Min karriär hade en långsammare start men sedan har jag jobbat ifatt. Och även om jag när jag var dryga 30 tyckte det var jobbigt att se de andra springa ifrån mig så har jag nu i efterhand bara känt att det där med att få barn tidigare än vad jag planerat (var 27 när jag fick barn) på många sätt varit väldigt bra. Jag har lärt mig att prioritera anställningsvillkor när jag söker jobb, att göra karriär med balans mellan arbetsliv och privatliv istället för att satsa på bara det ena och helt missa det andra. 

Kan tillägga också att det där att du är kvinna i en mansdominerad bransch inte är något som ligger dig i fatet. Jag är också i en mansdominerad bransch och har aldrig sett något negativt med det. 

Jag missförstod trådstarten och trodde att du precis startat upp ett eget företag ihop med två kollegor och att du var tvungen att satsa järnet i ettpar år för att företaget skulle överleva.

Är du anställd är det ju en helt annan sak. Självklart ska du kunna kombinera din karriär med familj. Ni är ju två föräldrar som kan dela på ansvaret. Du ska givetvis inteheller göra abort för vad du troratt folk ska tycka på jobbet. Vill du kan du givetvis satsa på karrlär samtidigt som du har partner och barn. Det är det många som gör.

Med det sagt ska du givetvis forfarande bestämma efter vad du cill pch det finns inget rätt pch fel. Det är bara du som vet vad som är rätt för dig.

Tillägg Det jag menar är alltså att du inte ska behöva välja om du inte vill utan kan ha både och!

Ingen har skrivit att det är svårt att bli med barn efter abort... herregud va ni idioter misstolkar allt här på fl, jag skriver bara att hon hon väntar till 35-40 så finns det risk att det inte blir några barn, detta finns det bevis för :) fertiliteten börjar sjunka efter 25 och så är det även om ni ivf tjejer inte tror det

Jag hade gjort abort!

Ja, har en man någonsin ens behöva reflektera på detta viset?

Du skriver att du har dåligt samvete mot kollegor om du skulle skaffa barn nu. DET är fel anledning. Om du avstår för andras skull.
Så tänk efter ordentligt för vems skull du gör dina val.

Med det sagt så är inget rätt eller fel!

(Men om du vill ha en personlig åsikt så hade jag inte gjort abort.. Det är inte din arbetsgivare som kommer komma till din begravning, det är din familj.)

Om din första tanke är att du inte vill ha barn just nu så skulle jag rekommendera dig att välja abort. 
Du kommer vara fertil om två år med ????

Jag var nyexaminerad vid din ålder och valde jobb först men började sakta planera för barn som kom några år senare

Givetvis vill man ha livet hyfsat iordning när ett barn ska in i ekvationen. 
Samtidigt finns det ofta ännu ett projekt, vet du att läget kommer vara bättre om 2år? Vill du vara kvar hos en arbetsgivare som inte har en okej attityd till småbarnsåren?

Jag fick barn som färdigutbildad, med jobb men inte inom min bransch. Rätt svårt bransch och tyckte inte jag kunde sätta livet på vänt hur länge som helst. Efter barn nr 1 har det lossnat så jag har bollat småbarn och karriär. Det ångrar jag inte alls och jag har/har haft bra arbetsgivare där det inte förväntas mer än heltid, där vabb löser sig osv. Däremot kan jag ibland tänka att det hade varit skönt att kunnat haft ett par år och lägga all tid jag velat helhjärtat. Fast nu går ju karriären bra ändå... 
Det beror ju säkerligen på bransch också. Förväntas man jobba 70 h/vecka funkar det inte med barn utan måste bli olika tider i livet. Hur karriären förväntas när man kliver bakåt då vet jag inte.

Karriär och familj går hand i hand. 

Ge barn trygghet, kärlek samt partner. Då går det. Har du en accepterande partner och barn i rätt ålder och förstå att försörjning /karriär är för dom och för dig själv.

Skrev tidigare att det är viktigt och ha båda om man vill ha karriär och familj. 

Jag tänkte som du! Karriär först och sen barn. 

vi gifte oss för  7 år sen och i 5 av dom åren försökte vi få barn, vi blev gravida förra året  och fick vara gravid i 5 månader. Jag var 33 år och barnet hade massa missbil så vi valde att avsluta. Nu är jag gravid igen och är i vecka 24. 

fick jag göra om något i Livet så hade jag valt barn först Efter hur mitt liv såg ut. Tänker att vi hade det bra ekonomiskt bodde fint och ändå vänta vi tills vi blev så här gammal. 

nu hoppas jag att jag får behålla mitt barn