Hur mycket pengar sparar ni till barnen?

Vi brukar spara hela barnbidraget, ena halvan in på en fond som de själva får tillgång till när de är 20 har vi tänkt. Dessa pengar hoppas vi ska hjälpa barnen i deras tidiga vuxenliv men är inte öronmärkta till något särskilt utan kanske kan användas för utomlandsstudier, en större resa, en bil, del av en kontantinsats, hjälp med hyra under studietiden osv. Den andra halvan sätts in på en fond som inte står på barnen och är tänkt att ges vid eventuellt husköp eller dylikt. 

Så brukar vi göra men har från denna månad och fram till juni bestämt oss för att pausa barnens sparande. Pandemin och de ökade kostnaderna har tagit hårt på vår ekonomi och vi upplever att vår egen buffert ligger under vår bekvämlighetsnivå just nu. Så vi ska gå in under ett halvår nu för att stärka upp den igen men sedan fortsätter deras sparande som förut.

Vi sparar ingenting till barnen men räknar med att när de flyttar hemifrån så tar vi lån på vårt hus som vi sedan kan låna vidare till handpenning (och att de betalar räntan). Så har mina föräldrar gjort och det tycker jag har varit en bra kombo av att få hjälp men att man faktiskt tjänar sina egna pengar. 

Men beroende på hur deras framtida liv kommer se ut så kan det bli att jag ger vidare arvet från mina föräldrar direkt till dom när den dagen kommer. Mitt ena barn har diagnoser som är väldigt hämmande och jag är väldigt rädd att hen inte kommer att ha några möjligheter på arbetsmarknaden eller någonsin klara av att arbeta mer än halvtid. Om det blir så kommer pengarna gå bättre till barnen än att amortera på vårt huslån. 

Hade vi haft mer knapert med pengar så tror jag att vi hade prioriterat sparande mer för då hade vi behövt det för att kunna hjälpa till. Men nu känns det som att vi hellre lägger pengar på resor tillsammans med familjen än att spara till senare. 

Intressant lösning. 

Vi skulle kunna köpa, men har valt att våra barn bor i studentlägenhet, Det kanske blir lite dyrare i månadskostnad, beroende på räntekostnader och hur mycket man lånar, men vi tycker att det är en stor fördel att våra unga studenter bor i studentområden med många kompisar och studenter i närheten. De äter middag hos varandra, tar sällskap till och från fester och hjälper varandra med olika saker i vardagen. 

500kr/barn sätts undan på konton ägda av oss föräldrar så vi kan styra över dom.
Nu under barntiden tas det därifrån för att köpa t.ex. ny cykel
Senare ska de gå till körkort för att ta sig in på jobbmarknaden och sen boende eller bil om det blir nå kvar, beroende på deras livsval och behov

jag har inte råd själv att spara något till mitt barn. Däremot ger släkten åt henne och trots att hon är i förskoleålder har hon en stor summa på ett konto, som barnet kommer få förfoga fritt över då hen blir 18, vad jag förstår att syftet är. Jag personligen hade istället velat bestämma att denna summa skulle gå till något speciellt, tex betalning av universitetetslån eller lägenhetsköp. 

Hade jag fått en stor summa när jag var 18 hade jag antagligen bränt dem på resor och fest

Varierat efter omständigheter. 

  När mina två flickor var små så var vi fattiga, då blev det inget. Senare så startade jag en illegal verksamhet och betalade först deras mopeder och senare körkort. Nu är jag pensionär och ger dom lite respengar när dom behöver ! Jag vill inte dö ifrån mina pengar så min flickor får några tusenlappar då och då.

   

Svårt att bestämma när andra ger. Men du får lära ditt barn om ekonomi och hoppas att hon gör något vettigt för pengarna. Om inte, var glad att det inte dina pengar som bekostar det. 

Jag räknar med att hjälpa dem vid behov under livets gång istället för en stor summa när de flyttar hemifrån.

Vi är intresserade av bostadsmarknaden och investeringar så är väl lite det som spelar in. På sikt är ofta bostäder bra investeringar så det känns som ett rimligt sätt att börja engagera dem. Istället för att pengarna bara ligger. Barnen är 5 och 2 år gamla och vi är nu uppe i 100 000 kr ca. Går det som vi tänkt så borde det finnas en slant när det är dags för studier. Men behöver nog lägga till en del.Studentbostäder är inte helt lätt att få i alla städer, så jag vet en del föräldrar som hjälpt genom att köpa till sina barn. Sen ser jag inte bara fördelar med att bo i studentkorridor. Jag själv ville inte det som student. Jag föredrog egen lägenhet med eget kök. Vi får se vad de blir för personligheter, men detta är planen nu  iaf :)

Vi funderar också på om vi ska sälja vårt hus när barnen är utflugna och skaffa hyresrätt till oss själva (står i bostadskö sen länge) och således få loss mer pengar till deras boenden. Lån eller gåva beroende på den ekonomiska situationen. Hjälp ska de iaf få gällande bostad :) Bor man i Stockholm måste man nästan hjälpa om man inte vill riskera att de bor hemma till 25 :P 

när jag flyttade till närmaste studentstad så ville mina föräldrar köpa lägenhet jag kunde bo i, men jag tackade nej. Jag ville inte ha dem som hyresvärdar. Inte för att vår relation var dålig, men jag ville vara självständig och fri som en fågel att flytta, flytta igen, låta någon flytta in eller plötsligt dra utomlands. 

Är jätteglad för att jag levde det livet då och att jag fick jobba ihop pengar och bränna dem igen utan att någon hade rätt att tycka något.

så det är inte alla som vill ha en lägenhet.

Var noga med att lära henne att vara långsiktig. 

Jag ärvde 200 000 i 20-årsåldern. Jag köpte en dator efter några år och efter ytterligare drygt 10 år så använde jag det till vårt hus. Och då hade vi ändå extremt tufft strax innan. Men jag ville ju göra något för pengarna som min släkting hade godkänt så det föll mig aldrig in att slösa bort. 

och då var jag en 20-åring som reste och festade mycket och sågs som allt annat än ansvarsfull. Men jobbade hårt vid sidan av studierna för att få råd med mina nöjen och spara de där pengarna till något viktigt. 

Runt 300.000, sen kommer vi betala körkort, plus har en lägenhet över garaget om det skulle krisa.

Inget. Våra barn (främst ett) behöver så mycket tid med oss som möjligt, så vi har gått ner i arbetstid för att kunna prioritera det (=inte så mkt pengar över). Med lite mer normala barn hade vi kanske gjort annorlunda. Men vi älskar de småknasiga barn vi har och tror att vi gjort bästa valet för dem. <3

Har två små, sätter in ett par 100 nu, ökar successivt med åldern och när de börjar skolan kör vi 1500 per barn.

vi har inte tänkt att de skall få tillgång till pengarna utan vi kommer själva portionera ut det beroende på mognad och behov. Men baktanken är studiemedel, körkort, moppe/epa, studie/språkresa etc. och om de vill så stöttar vi med lägenhet när och om de vill plugga. Vi bor nära en storstad och har insett att om vi inte vill ha dom hemma till 30 så måste man stötta med första bostaden eftersom tillgången på hyresrätter är obefintlig.

Mina egna föräldrar lät mig stå på egna ben och jag fick ta fullt CSN lån och jobba extra för att klara mig under studierna, när jag var klar betala dom av CSN lånet som present utan att jag visste nått på förhand. Det kan också vara en variant.

Så fint av er.

Min tanke är att ha sparat tillräckligt för att betala körkort när de fyller 18 och kunna hjälpa dem med kontantinsatsen till första boendet.

Sparar i dagsläget 15000:-/år per barn, det borde räcka om det blir halvvettig avkastning...

Visst investerar barnbidraget plus säg 30k totalt hittills. 
På 4 år har jag lyckats få insatta pengar x 4. 
När räntorna går ner är det tag att investera i bostad för att hyra ut. Då kommer do. Genererar runda slängar 50-60k per år, plus värdeökning på bostaden. Sen är miljonen inte långt borta.