Konstig grej med min sambo. Hon tar alltid så lång tid på sig hem?

Det skulle vara snabba affärer då.
Att misstänka otrohet för att man inte tar den absolut snabbaste vägen hem, då har man svåra tillitsproblem.

Ja

Vad löjligt att folk säger att du är kontrollerande. Tycker inte alls det låter så. Förstår att du blir lite fundersam. MEN det behöver absolut inte vara något konstigt, jag är nämligen likadan. Kan lätt ta lite extra lång tid på mig, stannar kanske en sväng på affären eller nåt köpcentrum på vägen..
Men fråga henne! 

TS, om du har skäl att misstänka något, är det inte för att hon tar lång tid på sig hem. Det som tar 30 min för en del, tar 60 min för andra. Särskilt om man inte har bråttom / inte har någon tid att passa. Och kommer hon hem ca 18, har ni väl hela kvällen tillsammans?

Vad misstänker du egentligen? Att hon snabbknullar andra varje dag efter jobbet?

Det är ju inte som att hon ringer och säger: "Hej älskling, jag måste jobba över idag, kommer hem ca 22". (Jaha, vem ska jobba under).

Hon är väl en person som gärna tar god tid på sig eller fastnar i saker på vägen, särskilt om hon inte har någon tid att passa.

Sen undrar man ju varför hon känner behov av att höra av sig varje gång och säga att hon är på väg hem? Det brukar vi bara göra om det gäller något speciellt. Annars kommer man när man kommer, eller hör av sig om man blir jättesen eller om det hände något.

Kan det vara detta som spökar TS? Hade detta hänt mig, hade jag börjat undra. Det är inte alls samma sak som att hon tar längre tid på sig hem än vad du gör.

Jag och min man har som "regel" att inte höra av oss till varandra hela tiden, varken under eller efter jobbet. Bara ibland eller om det gäller nåt särskilt. Ständigt ringande eller messande leder bara till stress. Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses. Vi kommer dock oftast hem sent på eftermiddagen eller tidigt på kvällen, om vi inte jobbar hemifrån. Skulle min man inte dyka upp och inte höra av sig, skulle jag bli orolig, men det är ju en annan sak.

Ja det var en så konstig händelse den gången. Kändes som att nånting var konstigt. Där kan ma verkligen snacka magkänsla. Hon betedde sig lite konstigt också när jag kom hem. Men det är flera flera år sedan nu. Jag gick vidare och bara glömde det. 

Det hände en annan konstig grej då också när hon jobbade med den här killen. Men jag vill inte beskriva för detaljerat.

Att det tar nån timme hem är ju inte världens konstigaste grej det har jag skrivit flera ggr. Har försökt förklara att jag inte sett nåt konstigt med det på alla år. Det var bara här om dagen jag började fundera. Och nej jag tror såklart inte hon pippade med nån på väg hem från jobbet men hennes beskrivning av eftermiddagen gick liksom inte riktigt ihop. Jag fick inte ihop det tidsmässigt. Varifrån dök kollegan upp? Som hon hade pratat med efter grejen som hon gjorde efter jobbet? 

Men skitsamma det är kanske inte otrohet jag misstänker utan mest att jag blir lite stött av en vit lögn som dras i onödan.. Om hon sprang på en kollega på stan efter jobbet och berättade om det hade väl inte jag brytt mig? Jaha kul ungefär...

Men det var inte så hon lade fram det. 

Hur är er relation i övrigt? Lyckliga i samliv? Hur gamla är ni?

Samlivet är dåligt kanske därför jag är lite på spänn och är mer misstänksam än normalt

Är ni bra på att prata med varandra? På ett intimt uppriktigt och ärligt sätt?

Vilken reaktion/förklaring skulle du få om du satte dig ned och frågade, och uttryckte dina känslor eller oro?

Tror du att hon är lycklig/nöjd i er relation? Vet du hur hon mår?

 

Alternativt - gå på offensiven, ställ henne mot väggen, ifrågasätt och säg att du vill titta i hennes telefon.

 

Hur tror du hon ställer sig till dessa alternativ?

Nej vi är inte bra på att pratat intimt.

Försöker prata om hur hon mår. Hon är mest trött och stressad säger hon. Mycket att göra på hennes jobb.

Så. Ingen kommunikation. Sexlivet suger. Du patrullerar som en vakthund hemma och tar tid på din sambos väg hem från jobbet. Fy tusan, jag hade sprungit för livet om jag mot förmodan hade haft en sådan relation.

Det för jag väl inte. Jag patrullerar inte som en vakthund och jag tar inte tid. Däremot vet jag hur lång tid tunnelbanan tar efter att ha åkt fram och tillbaka till samma station dagligen i många år.

Kära du! Vi kvinnor kan stanna till vid något skyltfönster, jobba lite över,  gå in i en affär osv 

Låter inte hälsosamt att ta tid. 

Ok. Då är det så för dig. 

För mig och en del jag känner stämmer magkänslan 9 gånger av 10. För andra jag känner stämmer den 2 gånger av 10. 

Det är olika för olika personer. Vilket är fullt normalt. 

Min normaldag:

Jag ringer mannen kl 16.30 för då slutar jag egentligen, och frågar om jag ska handla nåt på vägen hem. Sen ska jag "bara" skicka ett mail som jag glömt, gå på toa, stänga datorn, och så kommer kollega x och frågar nåt, eller så blir jag stående i dörrkarmen och snackar med en annan kollega som jag inte hunnit se under dagen, och så har det gått 25 minuter innan jag ens kommer ut från jobbet.

Sen ska jag handla en pryl, men det blir oftast nånting mer, och så fastnar jag framför en hylla och funderar om jag ska köpa ny pumptvål till gästtoan för det är billigt, och provluktar på fyra olika sorter, och sen är det kanske kö när jag vill betala.

På vägen hem i bilen ringer jag oftast någon vän eller mamma för att använda tiden, det är lagom 12 minuter men då samtalet oftast inte är klart då så sitter jag kvar i bilen och snackar färdigt innan jag går in. Eller när det är väder så går jag runt runt i vår trädgård medan jag snackar. Eller så plingar nån på fb medan jag snackar så jag "måste" kolla nåt där efteråt.

= Idag var jag hemma kl 18.08, och inget konstigt med det.

Uppdatering ts?

Så ert egentliga problem TS, är inte att din sambo tar lång tid på sig hem, utan dåligt sexliv och dålig kommunikation?

Det är detta ni måste lösa, inte att hon inte skyndar sig hem efter jobbet.

Du fokuserar på fel saker. Orsaken till att du går omkring och undrar, och kanske överdriver, är ju att ni inte har det bra i övrigt. Hade ni haft det bättre, samt kunnat kommunicera ordentligt, hade du öht inte brytt dig om hon tog en halvtimme eller en timme längre på sig hem, än vad du gör. Det är ju inte som att hon är borta hela kvällen eller inte hör av sig.

Absolut 

Fast det primära var ju liksom inte hur lång tid hon tar på sig hem, det är mest en allmän reflektion i det stora hela. Det gällde ju också en specifik händelse jag tycker var märklig.