Min vuxna dotter är arg på mig hela tiden

Tack för alla svar, varav de alla är ur olika synvinklar. Vissa mogna och vissa ur annat perspektiv , men det är ju fantastiskt att vi alla är olika 😊fick lite att tänka på iallafall.

Jag har tidigare kommenterat, i egenskap av bankman, här finns en risk att bostaden inte kan behållas.  Kreditvärdigheten påverkas starkt när inkomsten minskar. Jag vill också påpeka att den som lånar ut pengar är BORGENÄR, det vill säga banken. Den som går i borgen är BORGENSMAN, inget annat. Många i tråden kan inte hålla isär begreppen, här tycks inte finnas några ekonomer. Tja, ekonom, detta är allmänbildning.

Måste korrigera en sak. Min exman är borgenär eftersom det krävdes för att de skulle  få lån, eftersom de inte hade några besparingar. Han är alltså för en liten del av lånet. Det är inte pga de inte kunnat betala.

Förlåt men du säger att du vill vara ett stöd men att du samtidigt inte kan uppmuntra hennes drömmar. De funkar ju inte.

Kanske du behöver jobba lite djupare än att bara säga nej nu måste du ta kontroll över situationen du redan har.

Hon har 4 barn tätt, när var sista gången hon jobbade? Har hon tänkt plugga hemifrån? Är hon kanske rätt för att komma ut i världen och därför funderar på ett femte barn?
Vad jobbade hon med innan, kanske hon inte trivdes och tänker att ny utbildning är enda vägen framåt? 

Om du fortsätter visa att hon tänker fel kommer du bara skuta henne ifrån dig. 

När hon säger att hon är sugen på en nr 5 får du fråga vidare. Ja, det är mysigt att vara hemma med barnen... vad svarar hon då? Eller ja, bebisar är så underbara att pyssla om... vad säger hon då.  Lista ut varför hon vill vad hon vill. Om hon nu älskar bebisar berätta om din kompis Elisabeth som alltid tar hand om bebisarna på BB som undersköterska eller om att de söker personal till BB och då får man se sååå många nyfödda bebisar.

Om du vill nå fram till henne måste du förstå varför hon vill vad hon vill. Sen kan du få ett annat alternativ låta mer attraktivt. 

Ja men det var ju ett väldigt positivt möte. Du kunde spegla en negativ konsekvens utan att få det att låta som att du ifrågasätter hennes drömmar. Snyggt. 

Fyra år är ganska länge utan att jobba. Tror det kan finnas mycket ångest. Hur ska det fungera hemma med barnen? Kommer jag att orka? Kommer barnen känna det som att jag lämnar dem när jag är borta så mycket? 

Kanske kan du relatera till dig själv, när du pratar med henne, hur det kändes när du skulle börja jobba när dina barn var små. Hur mycket du skulle saknar dom osv. Att det kändes jobbigt. Kanske kommer hon känna sig tryggare att öppna upp sig. 

Angående barnmorska så baseras antagningen på hur länge man jobbat som ssk. Så kanske du kan motivera det på det sättet, att jobba lite till, finns ju även många, många olika ssk jobb att söka. Om hon nu då redan är utbildad ssk. Kanske hon till och med kan få plats på en BB som ssk, det är ju brist på barnmorskor oxå om jag inte minns fel.

Om hon inte är utbildad ssk är det ju oftast jobb som ssk som krävs först innan man ens får plugga till barnmorska. Då pratar vi minst 5,5år innan hon är barnmorska. 

Lycka till.

Man baxnar. Har hon ens koll på hur yrkeslivet som barnmorska är? Ursäkta, men ett krävande jobb med obekväma arbetstider, hur kombineras det med fyra barn? Drömmar, det är vad det är.