Recept för att stötta barnen i sin utveckling studierelaterat

Läsa! Högläsning varje kväll, även efter att barnet lärt sig läsa. Uppmuntra eget läsande med förstås med lämpliga böcker.

Röra på sig. Om möjligt att barnet går eller cyklar till skolan dagligen. Barn som får skjuts eller åker buss blir tröttare. 

Var närvarande med barnet. Prata, diskutera, ät middag ihop. Prata om omvärlden, politik, ekonomi, natur mm. 

Prata väl om skolan. 

Låt barnet ha tråkigt ibland. Begränsa skärmtid. Inte skärm på restaurang eller i bilen tex. 

Ställa krav utifrån barnets egen nivå. Har sett alldeles för många barn tappa all studielust och motivation pga att kraven som ställts utgår ifrån de vuxna och inte barnets förutsättningar.  Självklart ska barnen utmanas men fortfarande utifrån deras nivå. 

Jag har motiverat mina barn med ren kunskap. Jag är själv intresserad av historia och läser själv väldigt mycket om olika sorters historia.  Jag ser dokumentärer och går på museum,  går stadsvandringar, besöker slott och kyrkor, besöker ruiner och sevärdheter och mina barn har alltid fått följa med mig på allt sån här och min entusiasm har smittat av sig. När dom dessutom insett att jag är en källa till kunskap inför skoluppgifter har poletten trillat ner. 

Jag har också uppmuntrat barnen att prata om egna intressen.  Ville dom läsa om rymden eller kossor eller hur man bakar bröd så gick vi på biblioteket och lånade, vi läste och fördjupade oss och gick på utflykter knuten till det dom ville veta.  Detta gjorde mina barn sugen på egna karriärer.  

Och bäst av allt. Man kan lyckas ändå fast man inte pluggar vidare. Man har hela livet på sig att plugga till ett yrke. Det är lika nyttigt och lika viktigt att skaffa jobb och livserfarenhet som att plugga.  Att skaffa jobb är aldrig ett misslyckande.  

Baserat på vad jag ser bland elever idag tycker jag det är viktigt att hjälpa barnet att träna sin uthållighet och att träna på att hantera motgångar och att inte ge upp så snart det känns lite svårt eller tråkigt. För att öka barnets förutsättningar att klara av skolarbetet bra är det också viktigt med en god finmotorik vilket Kommer att underlätta barnets skrivande och grovmotorik vilket gör det lättare att göra sådant som sitta stilla på sin plats och arbeta.
Sedan är det viktigt med läsning och olika lekar med språket som sånger, rum och ramsor Och att berätta muntlig. Lek lekar och spela spel som tränar turtagning och att följa regler, samt att förstå att det kan vara roligt även om man inte vinner varje gång.

Det där med uthålligheten har jag tänkt att instrument kan hjälpa till med? Att det handlar ju om att nöta och nöta. 

Högläsningen började jag med i magen?. På mvc berättade jag att jag köpt böcker till barnet och de tittade på mig?. Typ som att jag inte skulle vara riktigt klok och så sa de att jag skulle få vänta många år tills jag kunde läsa böcker. Jag hade ju köpt enkla bebisböcker?. Vissa föräldrar reagerar också med att jag borde göra roliga saker med barnen istället. Men barnen älskar böcker. 

Jag har lyckats få en mycket studiemotiverat barn ( går nu i 9:an) och jag tror att det handlar om så 
mycket för att det ska gå bra barnen att lyckas i skolan.
Det handlar ju också om till viss mån om vilka grundförutsättningar man har redan från start och om man har lätt för att lära sig. 
Jag minns hur det var när hen gick i lågstadiet och hur hon ibland kämpade med vissa läxor och hur vi många gånger kivades kring dem.
Jag kom överens med hens lärare att inte lägga mig i skolarbetet om hon själv inte ville ha den hjälpen men erbjuda min hjälp om hen önskade det.
Det gjorde allt bättre.
När hen blev äldre lärde jag ut min egen studieteknik som jag tyckte var bra och hen gillade det sättet och har fortsatt så.
Vi har också haft bra framförhållning med olika skolarbeten där vi gått igenom och förberett kommande skolvecka tillsammans ( som hon skött på egen hand nu sedan 6:an) ibland med start söndag eftermiddag om det har legat mycket prov de kommande veckorna.
Vi har också tänkt mycket på balans mellan skola och fritid, något vi tycker är enormt viktigt!
Vi har varit hörsamma på vårt barns åsikter och behov och låtit hen bestämma hur och när det passar hen att göra skoluppgifterna, allt  i sin takt. 
Det har då inneburit att hen kommit lätt undan hemma med vissa göromål, men som vi ser det vill hen verkligen nå sina mål så då har vi lyssnat på hen och låtit en del här passera vissa intensiva perioder.

Vi har jobbat mycket på tillit, närvaro och ha ett öppet och kärleksfull atmosfär.
Vi har respekterat hens känslor,behov och åsikter och alltid stöttat hen.
Vi har också alltid sagt att man kan bara göra sitt bästa och att allt inte bara handlar om betyg utan det viktigaste är hur man är och beter sig mot andra!
Vi har också haft ett motto:
Vill man något riktigt mycket så KAN MAN, det är ALDRIG försent! 

* Prata mycket med barnet från födseln och akta på ett korrekt språk
* Mycket högläsning
* Inga skärmar de första åren, sedan bara lite eller fortfarande inga
* Passiva leksaker, dvs. leksaker där barnet måste vara aktivt för att få ut något av de. Inte aktiva leksaker som underhåller barnet (de flesta med batterier)
* Inte för många leksaker
* Undviker att underhålla barnet med massor av upplevelser, aktiviteter, utflykter
* Motion på olika sätt
* Lek i naturen och sandlådan
* Pyssla, måla, laga mat och andra finmotoriska sysselsättningar
* Möjliggör för barnet att spela ett instrument, om intresset finns
* Ställa krav 
* Uppfostra till att vara empatisk, respektera andra och till att acceptera auktoriteter
* Besvara frågor, prata om saker, låta barnet komma fram till möjliga svar eller kopplingar, resonera
* Hälsosamt kost
* Förmedla en positiv inställning till lärande, jobb, skola
* Lära barn från småbarnsåldern att inte allt behöver vara kul hela tiden
* Stötter barnets intressen
* Fostra ansvarstagande och självständighet

Ska man vara rent krass så tror jag ju att arv är en rätt stor del. Man föds ju med vissa styrkor och då blir det ju lättare. Jag är riktigt vass på matte och två av mina fyra har fått samma lätthet för matematik och logik. De andra två är på inget sätt dåliga i matte. En av de två som i mitt tycke inte har så lätt för matte gick ut natur med B i snitt så hon kan ju räkna. Men det kommer inte så naturligt som för de två andra.

Men sen hur man motiverar barnen. Det är nog helt olika från barn till barn.

Äldsta är otroligt plikttrogen och noggrann och där får man nästa bromsa hennes krav på sig själv. Hon behöver ingen annans press än sin egen. Till henne har jag alltid sagt att det viktigaste är balans. Gör ditt bästa men med en rimlig insats. Du ska inte gå under på cupen, du ska ändå känna att du lever, det är inte hela världen. Andas och slappna av.

Nummer två är otroligt smart. Har sjukt lätt för sig men är också lat och krass. Lär sig allt han vill. Memorerade alla världens flaggor och huvudstäder som liten. Duktig i alla ämnen men tycker alla ämnen som inte innebär räkning är urtråkiga. Till honom har jag sagt att du får ändå anstränga dig rimligt i alla ämnen. Det handlar inte om vad du kan eller inte kan. Men du ska iaf lämna in uppgifter, få godkänt i alla ämnen även om du tycker de suger. Allt är inte roligt i livet, bit ihop ibland. I nian räknade han ju ut att han lätt skulle kunna ha F i hemkunskap, bild, musik och slöjd och ändå komma in på natur. I sak hade han rätt, men det är en bra lärdom att faktiskt göra tråkiga saker också så den diskussionen vann han inte :)

Nummer tre är känslig. Har inte så lätt som syskonen och sätter press på sig själv som inte blir hälsosam. Han får man stötta, hjälpa med självkänsla och avdramatisera betygens betydelse samtidigt som man ändå uppmuntrar hans nyfikenhet och glädje att lära och förstå.

Nummer fyra har otroligt lätt för sig, helt självgående och en konstnärssjäl i en annars väldigt vetenskaplig och akademisk familj. Hon får man likt nummer två säga åt att faktiskt bita Ihop och göra en rimlig insats även om hon tycker ämnet är tråkigt. 

Så alla barn är individer, en del behöver hetsas, en del behöver bromsas. Men att som förälder intressera sig för vad de lär sig. Hur det är i skolan och att lära dem att livet inte är rättvist och att man kan behöva göra saker som är pisstråkiga och meningslösa ibland. Det tycker jag är viktigt att förmedla. Bit ihop om det behövs, ansträng dig lagom, pressa dig inte onödigt hårt och finns glädje i att lära dig saker samtidigt som det viktigaste är att du mår bra och är en bra person. 

Typ så.