Sonen och jag diskuterade huruvida man får ha "normalt BMI" som anställningskrav, eller om det räknas som diskriminering - jag tänker att det skulle räknas som diskriminering som inte skulle vara ok i någon situation, oavsett hur relevant det är för jobbet, medan sonen tänker tvärtom.
Vad säger ni? Nån som vet? Nån som inte vet, men som har en åsikt?
Att bara ha ett BMI-krav utan motivering kan nog bli ifrågasatt med hänseende till att det finns fetma som definitivt inte beror på leverne utan t.ex. lipödem eller medicinering (som kan vara tillfällig).
En lite klipskare arbetsgivare motiverar givetvis kravet utifrån verksamheten.
Det borde gå relativt enkelt att motivera och är väl också ganska rimligt att inte behöva anställa en anorektisk modell, om företaget inte vill förknippas med ätstörda ideal.
Spelar det nån roll egentligen? Vill ett företag neka anställning åt någon med övervikt så kan de ju göra detta i vilket fall, så länge de inte uppger den verkliga orsaken bakom.
Hmm? är det bättre att de visar upp att du inte får jobb om du går upp i vikt?
Och hur gör för de som hamnar på fel sida av gränsen under sin anställningstid?
Som chef för ett företag i byggbranschen med ca 150 anställda. Vi tar in alla som har erfarenhet tjocka som smala.
Mem under prövotiden så tittar vi extra mycket på dom.
Är dom rörliga klarar de av att komma upp på ställning mm
Har de problem så får dom inte stanna kvar.
Men i helhet så är de väl lika många tjocka som smala som inte får fast anställning
Övervikt är inte en diskrimineringsgrund. Däremot är sjukdom och funktionsnedsättning det, så kanske kan det bli fråga om indirekt diskriminering.
På en ätstörningsenhet är det absolut inte lämpligt med BMI krav. Det ger enbart fel signaler till patienterna.
Att bara ha ett BMI-krav utan motivering kan nog bli ifrågasatt med hänseende till att det finns fetma som definitivt inte beror på leverne utan t.ex. lipödem eller medicinering (som kan vara tillfällig).
En lite klipskare arbetsgivare motiverar givetvis kravet utifrån verksamheten.
Det borde gå relativt enkelt att motivera och är väl också ganska rimligt att inte behöva anställa en anorektisk modell, om företaget inte vill förknippas med ätstörda ideal.
Anonym (Diskriminering?): Inget av det du skriver är vettigt eller genomtänkt.
Nej, ett BMI krav på personalen på en ätstörningsmottagning/avdelning sänder ut fel signaler till patienterna och kan få förödande konsekvenser.
Att du inte ser det är för att du är sjuk i anorexia.
Du kan tycka, men inte sannolikt att personal skulle väljas bort av den anledningen just för att en stor del av behandlingen är att arbeta med den fixering vid smalhet som ju är central i de flesta ätstörningar. Att ha krav på att personalen då ska vara smal är förstås helt galet med det utgångsläget.
Brukar verkligen personalen säga att de portioner som serveras är ALLT de äter, eller är det vad du hör? Jag har en hel del erfarenhet av att arbeta med personer med ätstörning och jag och kollegorna som är av större modell brukar vara rätt snabba på att själva påpeka att den kost som serveras är lagom och hälsosam och att vi själva skulle vara betydligt tunnare om det var allt vi åt.
Sen finns det förstås andra arbeten som ställer krav på fysik och även kroppsformat,men då handlar det om den konkret anledning (skulle vara svårt med en jockey på 150 kg eller en brandman som är för tunn för att orka bära tunga föremål ) och inte tyckande.
Du använder personalens vikt som ett skäl till att inte bli frisk i ditt resonemang ser du inte det själv? När du säger att du blir rädd av att se en överviktig personal och därför har svårare att följa behandlingsprogrammet så använder du personens vikt som en ursäkt. Som anorektiker vet man att resonemanget du just angav är fel. De med anorexia brukar vara bra på att räkna kalorier och förbrukning så de kan faktamässigt se att de inte kommer bli gravt överviktiga det är deras sjukdom som säger att det kommer bli så. Genom att bara anställa personer med en viss vikt ger man helt fel budskap, man säger att överviktiga personer inte kan få jobb.