Anonym (Ledsen mamma)

Mon 2 Dec 2024 21:47

40 svar

Min man är beroende

Hej bästa gruppen!

Jag är orolig för min man. Vi har varit tillsammans i 8 år. Vi har två små barn på 3 och 2 år.

Han är en jättefin pappa och väldigt engagerad i barnen. Men senaste halvåret har han börjat dricka vin nästan varje dag, ca 5-6 dagar i veckan, 3-5 glas vin per kväll efter jobbet. Han dricker oftast alltid en stor öl till maten också.

På helgerna kan han dricka mer och på måndagmorgonen är han HELT FÖRSTÖRD! Han ser så sliten ut och jag får väcka honom för han kommer inte upp. Han verkar hamnat i ett beroende som han inte kan bryta!

Jag har varit sjuk ca 3-4 månader och det har påverkat vår relation. Vi sover inte i samma rum och vi har inte sex. Han vill gärna ha avsugningar men jag orkar inte! Förut tjatade han mycket men nu har han helt slutat. Ibland undrar jag om han ligger med någon annan. Jag är inte ett dugg attraherad av honom. Han har ca 20-25 kg övervikt och en enorm hård mage som ser ut som att han väntar tvillingar 😩 Han är 175 cm och väger 90+kg.

Själv äter jag nyttigt, ingen alkohol eller kaffe. Försöker träna och bli stark igen efter min sjukdom.

Min man har en chattgrupp med 2 av hans vänner där det ENDA de skriver om är alkohol. De skickar bilder konstant på vad de dricker och uppmuntrar de andra att dricka. De skriver typ: ?Vad gör ni? Ingen som tar ett glas?!?

I fredags var han på aw med sina chattvänner, en av dem är arbetslös och dricker varje dag (hans fru har berättat det). Min man kom hem 18:45 och jag ser att han är full! Han häller genast upp ett glas rödvin och sätter sig i soffan. Sen går han och hämtar ett nytt glas som han sätter på soffbordet. Jag sa: ?ska du ha TVÅ glas??. Han bara: ?nej oj?. Så gick han ut med det ena glaset i köket. Sen när han inte märkte så hällde jag ut det och tömde hela hans bag in box i vasken. Kändes så SKÖNT! Han har inte märkt något av det 🤭

Som tur är hoppas jag inte att barnen märkte så mycket. Men jag blir så förbannad! Jag skrev till min mans väns fru och förslog att vi ska ha en intervention mot dem båda. Hon verkade vilja det. Men min man kommer bli så arg på mig 😢

Igår var jag iväg med barnen i 3 h på dagen och jag sa ?vad ska du hitta på när vi är iväg, kanske gå och träna??. Nej gissa vad han gjorde!? Gick till puben och drack öl ensam. Är inte det tragiskt?

Hans pappa är alkoholist och dricker varje dag och gjort senaste 20 åren. Han är grovt överviktig och kämpat med cancer och diabetes.

Varje gång jag försöker prata med honom blir han bara irriterad och går iväg.

Jag känner mig så ledsen att min man fullkomligt skiter i sin kropp och hälsa! Han tänker inte på att hans barn behöver honom även när han blir gammal. Det är så fruktansvärt jobbigt att stå brevid och se på 😭😩

Snälla hjälp mig med era kloka råd!🙏🏼

fornminne

Tue 3 Dec 2024 11:04

#21

Anonym (Ledsen mamma) skrev 2024-12-03 10:52:07 följande:

Ja jag är säkert medberoende. Men som tur är vet jag när en situation gått för långt och jag är väldigt bra på att sätta gränser. Men min man säger att det är något fel på mig som alltid sätter gränser mot felaktiga beteenden. Jag kan inte bara stå och titta på. Jag måste agera! Vilket jag gör nu.

Har en tid för samtal på torsdag hos familjerådgivningen.

Ja han har en lång tuff resa framför sig. Jag tror inte han insett det än.

Så länge din man fortsätter skylla på dig, samt inte tar tag i sina problem, kommer ni ingenstans.

Er ENDA chans är att han kommer till insikt och skärper sig.

Förstår du det?

Jag hoppas det, om du är så bra på att sätta gränser som du påstår.

Okänd

Tue 3 Dec 2024 11:04

#22

Meddelande borttaget

Anonym (Tvillingmorsan)

Tue 3 Dec 2024 11:08

#23

Anonym (Ledsen mamma) skrev 2024-12-03 09:29:04 följande:

Jag älskar honom! Vi har alltid haft en stark grundkärlek. Vi har jättebra sex (när det väl händer). Han är rolig och busig. Han är en jättefin pappa till våra flickor. Jag vill inte splittra vår familj. Jag vill kämpa för oss.

Fast han vill ju inte kämpa för er?

Det är han som splittrar familjen genom sitt beteende.

Jag säger inte att du ska skilja dig på stört. Det jag säger är att du måste vakna. Du behöver också komma till insikt, för era barns skull.

Anonym (dotter)

Tue 3 Dec 2024 11:33

#24

Anonym (Ledsen mamma) skrev 2024-12-03 10:37:40 följande:

Ok han är jättefin när han inte dricker. Han tar mycket ansvar för barnen. Säger att han älskar dem flera gånger per dag. Lämnar den på förskolan innan han går till jobbet.

Jag kommer göra allt för att skydda mina barn så klart! Men jag vill ge min man och vår familj en chans att få hjälp.

Du är kraftigt medberoende och det känns som om det kommer ta åratal av dina barns uppväxt innan du accepterar det.

Förmodligen kommer du aldrig lämna honom och dina barn kommer antingen vända er ryggen eller utveckla ett beroende själva när de växer upp.

Tredje alternativet är att de bildar familj med en alkis.

Anonym (Rakt på sak)

Tue 3 Dec 2024 11:43

#25

Anonym (Ledsen mamma) skrev 2024-12-03 10:37:40 följande:

Ok han är jättefin när han inte dricker. Han tar mycket ansvar för barnen. Säger att han älskar dem flera gånger per dag. Lämnar den på förskolan innan han går till jobbet.

Jag kommer göra allt för att skydda mina barn så klart! Men jag vill ge min man och vår familj en chans att få hjälp.

Och när var senast han inte drack under en så pass lång period att barnen kunde slappna av och känna att "nu är pappa nykter"?

Tyvärr är du naiv om du tror att han kommer att vara nykter mer än en kortare tid nu, tveksamt om han klarar ens en vecka utan en droppe alkohol. Hur ska du veta om han smygdricker eller inte?

Anonym (Ledsen mamma) skrev 2024-12-03 10:52:07 följande:

Ja jag är säkert medberoende. Men som tur är vet jag när en situation gått för långt och jag är väldigt bra på att sätta gränser. Men min man säger att det är något fel på mig som alltid sätter gränser mot felaktiga beteenden. Jag kan inte bara stå och titta på. Jag måste agera! Vilket jag gör nu.

Har en tid för samtal på torsdag hos familjerådgivningen.

Ja han har en lång tuff resa framför sig. Jag tror inte han insett det än.

Ja, du är medberoende och det innebär också att nej, du vet inte var gränsen går. Annars hade du inte startat den här tråden heller utan istället sett till att åtgärda situationen för länge sedan. Du behöver separat medberoendeterapi. Det finns hjälp att få. även för dig.

Anonym (Ledsen mamma) Trådstartaren

Tue 3 Dec 2024 11:50

#26

Anonym (dotter) skrev 2024-12-03 11:33:18 följande:

Du är kraftigt medberoende och det känns som om det kommer ta åratal av dina barns uppväxt innan du accepterar det.

Förmodligen kommer du aldrig lämna honom och dina barn kommer antingen vända er ryggen eller utveckla ett beroende själva när de växer upp.

Tredje alternativet är att de bildar familj med en alkis.

Åh herregud vilken insikt du gav mig nu wow 😮!
Jag har ju själv haft en pappa med alkoholproblem och jag har bildat familj med en alkis 😭 OMG vad ska jag göra? Är enda alternativet att lämna honom?

Anonym (Alkoholistanhörig)

Tue 3 Dec 2024 11:53

#27

Hej!

Mitt ex som är pappa till mitt äldsta barn är alkoholist. Han var det innan barnet föddes, och han är i aktivt missbruk även nu, när barnet går i gymnasiet. Det hade aldrig blivit någon relation alls om jag insett vidden av hans drickande, men det gjorde jag inte då. Relationen tog slut under bebistiden, och det har inte känts kul att lämna vårt barn till en pappa som dricker en massa.
Han har hela tiden varit funktionell, gått till jobbet varje dag, håller sig nykter när han ska köra vårt barn någonstans - men annars är han mer eller mindre påverkad. Jag upptäcker det direkt, det hörs på små, små förändringar i talet. Fylle-radarn är okey att ha på när det handlar om ett ex, men i en relation, inte lika kul. Det sliter på en att hela tiden söka av missbrukaren efter tecken! Att inte lita på missbrukaren. För det kan du inte. Missbruket kommer först, före barnen, partnern, intressen, ibland jobbet också. Så till vida är det beroendesjukdom.

Vill han inte hålla sig nykter, kommer han inte göra det, även om han låtsas leva nyktert.
Du har ingen som helst kontroll över hans beroende. Ingen kontroll alls! Däremot har du kontroll över dina egna handlingar. Han är ett med sitt missbruk nu, kanske för resten av livet, och vill du och dina barn lämna missbruket, får du lämna honom.
Det är hårt att säga, men man (jag) blir ganska krass av att konfronteras med vad det innebär att ha en missbrukande partner.

Anonym (Ledsen mamma) Trådstartaren

Tue 3 Dec 2024 12:09

#28

Anonym (Alkoholistanhörig) skrev 2024-12-03 11:53:40 följande:

Hej!

Mitt ex som är pappa till mitt äldsta barn är alkoholist. Han var det innan barnet föddes, och han är i aktivt missbruk även nu, när barnet går i gymnasiet. Det hade aldrig blivit någon relation alls om jag insett vidden av hans drickande, men det gjorde jag inte då. Relationen tog slut under bebistiden, och det har inte känts kul att lämna vårt barn till en pappa som dricker en massa.
Han har hela tiden varit funktionell, gått till jobbet varje dag, håller sig nykter när han ska köra vårt barn någonstans - men annars är han mer eller mindre påverkad. Jag upptäcker det direkt, det hörs på små, små förändringar i talet. Fylle-radarn är okey att ha på när det handlar om ett ex, men i en relation, inte lika kul. Det sliter på en att hela tiden söka av missbrukaren efter tecken! Att inte lita på missbrukaren. För det kan du inte. Missbruket kommer först, före barnen, partnern, intressen, ibland jobbet också. Så till vida är det beroendesjukdom.

Vill han inte hålla sig nykter, kommer han inte göra det, även om han låtsas leva nyktert.
Du har ingen som helst kontroll över hans beroende. Ingen kontroll alls! Däremot har du kontroll över dina egna handlingar. Han är ett med sitt missbruk nu, kanske för resten av livet, och vill du och dina barn lämna missbruket, får du lämna honom.
Det är hårt att säga, men man (jag) blir ganska krass av att konfronteras med vad det innebär att ha en missbrukande partner.

Tack för ditt svar!
hur vet jag om han låtsas leva nykter?

Anonym (Tvillingmorsan)

Tue 3 Dec 2024 12:25

#29

Anonym (Ledsen mamma) skrev 2024-12-03 11:50:36 följande:

Åh herregud vilken insikt du gav mig nu wow 😮!
Jag har ju själv haft en pappa med alkoholproblem och jag har bildat familj med en alkis 😭 OMG vad ska jag göra? Är enda alternativet att lämna honom?

Det finns fortfarande en chans, men det hänger på din man.

Blir det inte bättre, är enda alternativet att lämna. Du kan inte låta era barn växa upp så här. Då lär du dem att det är normalt med en pappa som dricker och behandlar mamma illa. Vilka relationer kommer de att hamna i sen? Som det kanske blev för dig.

Anonym (Alkoholistanhörig)

Tue 3 Dec 2024 12:30

#30

Anonym (Ledsen mamma) skrev 2024-12-03 12:09:51 följande:

hur vet jag om han låtsas leva nykter?

Det vet du inte. Och att inte veta kommer äta upp dig inifrån. Om han är nykter som han lovat dyrt och heligt, eller smygdricker fast han lovat dyrt och heligt, har du ingen som helst kontroll över.
Men du har kontroll över dig och dina handlingar, och barnen är utlämnade till dig. Du kan välja att du och barnen lämnar medberoendedansen, eller välja att ni dansar vidare. Det är inget lätt val, men du kan inte hjälpa honom, hur mycket du än försöker.

Anonym (Tvillingmorsan)

Tue 3 Dec 2024 12:42

#31

Anonym (Alkoholistanhörig) skrev 2024-12-03 11:53:40 följande:

Hej!

Mitt ex som är pappa till mitt äldsta barn är alkoholist. Han var det innan barnet föddes, och han är i aktivt missbruk även nu, när barnet går i gymnasiet. Det hade aldrig blivit någon relation alls om jag insett vidden av hans drickande, men det gjorde jag inte då. Relationen tog slut under bebistiden, och det har inte känts kul att lämna vårt barn till en pappa som dricker en massa.
Han har hela tiden varit funktionell, gått till jobbet varje dag, håller sig nykter när han ska köra vårt barn någonstans - men annars är han mer eller mindre påverkad. Jag upptäcker det direkt, det hörs på små, små förändringar i talet. Fylle-radarn är okey att ha på när det handlar om ett ex, men i en relation, inte lika kul. Det sliter på en att hela tiden söka av missbrukaren efter tecken! Att inte lita på missbrukaren. För det kan du inte. Missbruket kommer först, före barnen, partnern, intressen, ibland jobbet också. Så till vida är det beroendesjukdom.

Vill han inte hålla sig nykter, kommer han inte göra det, även om han låtsas leva nyktert.
Du har ingen som helst kontroll över hans beroende. Ingen kontroll alls! Däremot har du kontroll över dina egna handlingar. Han är ett med sitt missbruk nu, kanske för resten av livet, och vill du och dina barn lämna missbruket, får du lämna honom.
Det är hårt att säga, men man (jag) blir ganska krass av att konfronteras med vad det innebär att ha en missbrukande partner.

Hade ni delad vårdnad? Hade han barnet själv fast han var påverkad?

Jag känner en som separerade under graviditeten. De hade bara en kort relation och barnet var inte planerat. Pappan tog droger. Han lovade att sluta, men när han fortsatte komma hem påverkad gjorde hon slut.

Barnet var inte fött än, så hon fick automatiskt ensam vårdnad. Pappan hade umgängesrätt, men pga hans drogproblem blev det si och så med umgänget. Han har bara träffat sin dotter sporadiskt och aldrig haft henne ensam. Men han har å andra sidan aldrig haft ett fungerande liv. Idag är dottern vuxen och de har ingen kontakt alls längre.

Anonym (Ledsen mamma) Trådstartaren

Tue 3 Dec 2024 12:58

#32

Anonym (Tvillingmorsan) skrev 2024-12-03 12:42:12 följande:

Hade ni delad vårdnad? Hade han barnet själv fast han var påverkad?

Jag känner en som separerade under graviditeten. De hade bara en kort relation och barnet var inte planerat. Pappan tog droger. Han lovade att sluta, men när han fortsatte komma hem påverkad gjorde hon slut.

Barnet var inte fött än, så hon fick automatiskt ensam vårdnad. Pappan hade umgängesrätt, men pga hans drogproblem blev det si och så med umgänget. Han har bara träffat sin dotter sporadiskt och aldrig haft henne ensam. Men han har å andra sidan aldrig haft ett fungerande liv. Idag är dottern vuxen och de har ingen kontakt alls längre.

Så tragiskt att höra! 😭

Anonym (Rakt på sak)

Tue 3 Dec 2024 13:05

#33

Anonym (Tvillingmorsan) skrev 2024-12-03 12:25:22 följande:

Det finns fortfarande en chans, men det hänger på din man.

Blir det inte bättre, är enda alternativet att lämna. Du kan inte låta era barn växa upp så här. Då lär du dem att det är normalt med en pappa som dricker och behandlar mamma illa. Vilka relationer kommer de att hamna i sen? Som det kanske blev för dig.

....eller värre till och med. Tillåter man sådant beteende är misshandel inte heller otänkbart.

Anonym (Tvillingmorsan)

Tue 3 Dec 2024 13:07

#34

Anonym (Ledsen mamma) skrev 2024-12-03 12:58:31 följande:

Så tragiskt att höra! 😭

Ja, det är tragiskt. MEN deras dotter har haft en bra uppväxt ändå, med en fungerande mamma, en stabil och vettig styvpappa samt två yngre halvsyskon. I praktiken har de levt som vilken kärnfamilj som helst, eftersom dottern har bott där på heltid och bara träffat sin biologiska pappa ibland.

Fundera på vilken uppväxt du vill ge dina barn. Jag säger inte att du ska försöka hitta en ny man som vill leka pappa. Men du måste ge dem en stabil uppväxt utan missbruk. Det är du skyldig dem, även om du blir ensamstående.

Anonym (Alkoholistanhörig)

Tue 3 Dec 2024 13:22

#35

Anonym (Tvillingmorsan) skrev 2024-12-03 12:42:12 följande:

Hade ni delad vårdnad? Hade han barnet själv fast han var påverkad?

Jag känner en som separerade under graviditeten. De hade bara en kort relation och barnet var inte planerat. Pappan tog droger. Han lovade att sluta, men när han fortsatte komma hem påverkad gjorde hon slut.

Ja, det blev gemensam vårdnad och växelvis boende. Han var inte påverkad i samband med överlämningstiden, varannan gång fick han ju köra bil och då har han vad jag vet varit nykter, men sedan drack han igen.
Jag undrade många gånger om jag skulle ta konflikten och blanda in socialen, men det fanns inget konkret att peka på, annat än att han är full lite för ofta. Mitt ex är som sagt socialt funktionell, har skött sitt jobb och kunnat blåsa alkolås på sin jobbarbil, gett vårt barn mat, kläder och fungerande bostad - men han slutar inte dricka efter jobbet annat än när han har en nykter period. Som alltid följs av en onykter period.
Mitt ex är, som i princip alla missbrukare, manipulativ, och därmed svår att samarbeta med. Det har varit svårt, och är svårt.
Vårt barn är dock intelligent, och har mer eller mindre genomskådat sin far vid det här laget. Vårt barn är helnykterist. Tack gode Gud! Om hen har fått andra men av att växa upp med en alkoholist, återstår att se.

Det är skillnad på hur samhället betraktar en laglig drog, som alkohol, gentemot hur samhället betraktar olagliga droger. Det hade varit betydligt lättare för mig att driva ett vårdnads- och boende-ärende om mitt ex missbrukat en olaglig drog istället.

Anonym (Ledsen mamma) Trådstartaren

Tue 3 Dec 2024 13:22

#36

Anonym (Tvillingmorsan) skrev 2024-12-03 13:07:55 följande:

Ja, det är tragiskt. MEN deras dotter har haft en bra uppväxt ändå, med en fungerande mamma, en stabil och vettig styvpappa samt två yngre halvsyskon. I praktiken har de levt som vilken kärnfamilj som helst, eftersom dottern har bott där på heltid och bara träffat sin biologiska pappa ibland.

Fundera på vilken uppväxt du vill ge dina barn. Jag säger inte att du ska försöka hitta en ny man som vill leka pappa. Men du måste ge dem en stabil uppväxt utan missbruk. Det är du skyldig dem, även om du blir ensamstående.

Ja självklart! Jag gör allt för mina barn, mer än de flesta föräldrar ❤️

Okänd

Tue 3 Dec 2024 13:26

#37

Meddelande borttaget

Anonym (Separerad)

Tue 3 Dec 2024 13:51

#38

Mitt ex, mina barns pappa, är alkoholist. Det har gått för kort tid för att jag ska benämna honom som nykter alkoholist (6 månader).

Jag har bett honom sluta så många gånger. Han har slutat så många gånger i ett par månader för att sedan börja igen.

Vad krävdes för att jag till slut skulle klara av att lämna? Jo, en orosanmälan med hot om att ta barnen ifrån mig.

Vi har även en historik om psykisk och viss fysisk misshandel men det är inte enkelt att bryta upp en lång relation (drygt 20 år) med två barn i mellanstadiet.

Jag har fått skulden för hans drickande. Jag har fått skulden för den psykiska misshandeln. Den fysiska förnekar han har hänt.

Det är också mitt fel att vi inte försökt en sista gång då jag nu vägrade familjeterapi och familjebehandling med honom.

Mina barn har hellre varit hos kompisar efter skolan än tagit med kompisar hem. Detta har ändrats på. De är gladare, vågar mer, håller inte inne känslor längre. De "gömde" sig på övervåningen för att slippa vara med pappa.

Ju äldre dina barn blir, desto mer kommer de att se att pappa är "konstig" och anpassa sig. De kommer att gå på äggskal för att hålla pappa lugn. De kommer inte vilja ta hem vänner eftersom pappa är "konstig".

Mitt ex har bytt ut alkoholhaltig öl etc mot alkoholfria alternativ men smakbilden finns ju fortfarande där vilket gör det enklare för honom att trilla dit igen. Han bor nu på sådant avstånd att barnen är där ca varannan helg plus på lov, övrig tid är de med mig.

Anonym (Tvillingmorsan)

Tue 3 Dec 2024 13:53

#39

Anonym (Alkoholistanhörig) skrev 2024-12-03 13:22:05 följande:

Ja, det blev gemensam vårdnad och växelvis boende. Han var inte påverkad i samband med överlämningstiden, varannan gång fick han ju köra bil och då har han vad jag vet varit nykter, men sedan drack han igen.
Jag undrade många gånger om jag skulle ta konflikten och blanda in socialen, men det fanns inget konkret att peka på, annat än att han är full lite för ofta. Mitt ex är som sagt socialt funktionell, har skött sitt jobb och kunnat blåsa alkolås på sin jobbarbil, gett vårt barn mat, kläder och fungerande bostad - men han slutar inte dricka efter jobbet annat än när han har en nykter period. Som alltid följs av en onykter period.
Mitt ex är, som i princip alla missbrukare, manipulativ, och därmed svår att samarbeta med. Det har varit svårt, och är svårt.
Vårt barn är dock intelligent, och har mer eller mindre genomskådat sin far vid det här laget. Vårt barn är helnykterist. Tack gode Gud! Om hen har fått andra men av att växa upp med en alkoholist, återstår att se.

Det är skillnad på hur samhället betraktar en laglig drog, som alkohol, gentemot hur samhället betraktar olagliga droger. Det hade varit betydligt lättare för mig att driva ett vårdnads- och boende-ärende om mitt ex missbrukat en olaglig drog istället.

Vad säger ditt barn själv? Fungerade det hos pappan? Åker barnet fortfarande till pappan? H*n är ju gammal nog att välja själv.

Är ditt ex periodare, kanske han har hållit sig i skinnet när barnet har varit där.

Anonym (Alkoholistanhörig)

Tue 3 Dec 2024 14:37

#40

Anonym (Tvillingmorsan) skrev 2024-12-03 13:53:20 följande:

Vad säger ditt barn själv? Fungerade det hos pappan? Åker barnet fortfarande till pappan? H*n är ju gammal nog att välja själv.

Är ditt ex periodare, kanske han har hållit sig i skinnet när barnet har varit där.

Mitt barn älskar sin pappa, och bor fortfarande hos honom av egen vilja. För mitt barn är pappans missbruk normaliserat, tyvärr, hen vet inte av något annat. Men hen har lärt sig vad pappan går för, och har anpassat sina förväntningar efter vad pappan klarar av att leverera: kläder, mat och tak över huvudet.
Men det är mig hen kommer till när det verkligen gäller. När hen låg på uppvaket efter en operation var det mig hen frågade efter, inte pappa, som också var med.

Tyvärr har pappan inte hållit sig nykter hemma med vårt barn. Supar- och nykterhetsperioderna brukar kunna räknas i månader.

Jag har försökt ge vårt barn ett hem utan droger som kontrast till pappans hem. Ett hem där vi ser och hanterar livets besvärligheter istället för att dränka dem i sprit. Jag vet inte om det har varit tillräckligt. Jag har försökt att vara den större personen gentemot pappan, även om han inte varit det mot mig.

Min man är beroende

INNEHÅLL