Hur ska man reagera?

Jag hade ignorerat det. 

Detta är ju stört. Gör dig av med henne. 

Men det handlar inte om förståelse här. Ts förstår inte varför hans sambo är så oresonligt misstänksam, han bara underkastar sig.

Som jag ser det finns det flera frågetecken kring både hennes beteende och ditt beteende och det är svårt att ge ett korrekt svar då du inte ger några som helst upplysningar i övrigt vilket också får mig att fundera lite till...

1. Ja hon kan anklaga dig helt ur luften och då handlar det om hennes problem och att du måste sluta vara medberoende.  Ju mer du öppnar dig ju mer misstänksam kommer hon vara. Bara lägg ner och be henne söka hjälp. 

2. Det har hänt saker som gör att hon tappat tilliten till dig och då är det bådas ansvar att lägga undan attityden och lösa problemet. 

3. Du är flirtig med andra via mobilen och kanske beter dig gränslöst men tycker det inte är samma sak som att vara otrogen.  Gissa konsekvenserna?  

4. Du har varit eller är otrogen och hon har rätt i sin misstänksamhet men kan inte bevisa sin känsla för att du sköter det på annat sätt och mörkar det.  Gissa konsekvenserna och ta ansvar? 

5. Ni har inte så bra förhållande i grunden och ni borde göra slut. Helst nyss. 

Har läst hela tråden och kan för mitt liv inte se att TS skulle ha betett sig gränslöst. 
Du påstår att det skulle ha hänt saker som gjort att hon tappat tilliten till TS. Var hittar du exempel på detta?
Du säger att TS varit eller är otrogen. Vart får du detta ifrån?
Du påstår att TS och partnern inte har ett bra förhållande och borde göra slut. 

Allt detta är dina antaganden för att rationalisera partnerns obefogade svartsjuka.
Förstår du inte att det inte är OK att bete sig som partnern gör?  

Personen påstår väl ingenting, utan gav möjliga förklaringar på vad det skulle kunna vara som är anledningen till hennes beteende. Frågor. Man måste ju få fundera i alla möjliga banor. 

Jag tycker också att de borde göra slut. För hon verkar galet kontrollerande. Och jag frågade också om hon varit med om nögto som skapar hennes beteende, dock är det ingen ursäkt och hon bör söka hjälp. Enligt ts svar har han inte varit otrogen. 

Du läste uppenbarligen inte inledningen på mitt inlägg? Där har du förklaringen till mina iakttagelser och funderingar och det är upp till Ts samvete att klura ut resten.  

Jag har läst hela ditt inlägg men hittar ingen förklaring där. Vad du gör är att ge i dina ögon tänkbara anledningar till att TS partners kontrollerande.  Då måste du ju tycka att dessa anledningar är godtagbara. Dessutom antyder du att TS skulle ha varit otrogen. 

Med andra ord tror du inte på TS när hen säger att partnern inte har någon anledning att vara svartsjuk och att partnerns kontrollerande är OK.

Du har inte gjort något! Det är hon som är sjuk, tyvärr. Inte ens om du satt fast i henne 24/7 skulle det vara bra, hon skulle bara hitta nya saker att klaga på. 

Du lever i en psykisk misshandelsrelation. Kontakta närmaste mansjour, föreningen Man eller kommunens manscentrum för hjälp att ta dig ur detta. Berätta för dina föräldrar och vänner om vad hon håller på med och be om hjälp. 

1. Detta är min absoluta uppfattning. Jag vet inte hur anonym man är här men jag har ingen anledning att ljuga på ett forum. 

2. Det som har hänt som jag kan tänka på är att jag vid ett tillfälle glömt ett viktigt datum. Jag har gjort allt i min makt för att ställa det till rätta men det är något hon aldrig verkar komma över. 
sen är det klart att vi har väldigt olika uppfattningar om en del saker men det har absolut ingenting med otrohet eller olämpliga relationer till andra att göra.

3. Verkligen, verkligen INTE! Hur konstigt det än låter so är denna kvinna mitt livs kärlek. 

4. Nej! Skulle aldrig komma på fråga!

5. Detta kan det nog ligga mycket i. Vi har haft det bra. Jag har upplevt känslor med henne som jag aldrig upplevt tidigare. Sådan otrolig kärlek och förälskelse. Jag vill att det ska vara bra. Jag försöker så hårt men inget är tillräckligt bra. Jag vänder verkligen ut och in på mig. Jag vet dock inte om jag orkar mer.

Jag tycker det låter som ett typiskt misshandelsförhållande. Psykisk misshandel då. Först är allt så underbart och fantastiskt. Sedan blir den underbara partnern allt mer kontrollerande och allt mindre underbar. Men man härdar ut och anpassar i hopp om att allt ska bli som förut. Men det blir det aldrig.

Hur var hennes barndom? Jobbar hon?

Tänker att såna här känslor kan bottna i mycket.

Jag själv var svartsjuk förr. Min pappa har jag aldrig träffat, han ville inte ha mig. Jag blev mobbad en stor del under skolgången och jag klarade inte av skolan. 

Allt detta bidrog till att jag kände mig värdelös och kunde inte se hur min partner kunde vilja vara med mig. Jag var konstant rädd att bli lämnad, att han skulle se mig som jag gjorde.

Det kan finnas många orsaker men folk är snabba med att vråla misshandel så fort det är något.

Jag och min man har varit tillsammans i 18 år. Jag är inte längre svartsjuk utan vill han dra får han dra.

Hur gamla är ni?

Fast TS partner behandlar honom inte ok. Han anpassar sig och viker ner sig. Det är ingen sund relation.

Det spelar ingen roll vad orsaken är. Hon får söka hjälp. TS ska inte behöva finna sig i det han blir utsatt för.

Att ge en osäker partner trygghet är en sak. Men TS tjej beter sig illa. Det är något annat.

Jag beklagar det du blev utsatt för under uppväxten. Det klart att sådant sätter spår. Men uppenbarligen kom du förbi det med din mans hjälp, förhoppningvis utan att han behövde lägga sig platt eller göra orimliga uppoffringar?

Efter allt du har skrivit, är det uppenbart att du lever i en osund relation som du bör ta dig ur. Det spelar ingen roll vad du gör, hon kommer ändå aldrig bli nöjd. När du har förstått det, är det kanske lättare att börja se saker och ting klart? Och även om hon mot förmodan skulle bli nöjd någon gång, ska du inte behöva vända ut och in på dig själv. När du har insett även detta, förstår du förmodligen att det inte finns någon annan väg framåt än att göra slut, ELLER att hon kommer till insikt och söker hjälp. Samt genast lägger av med sin överdrivna misstänksamhet. 

Men du verkar fortfarande känslomässigt bunden till denna tjej. Det du beskriver är vanligt i destruktiva relationer. Det börjar med starka känslor och inte sällan ett fantastiskt förhållande. Sen blir partnern gradvis mer kontrollerande, eller så blir relationen stormig på andra sätt. Men man stannar, ofta längre än man borde, för man vill tillbaka till de där starka känslorna. Tillbaka till när det var underbart. Det blir som ett missbruk. 

Att ha haft en taskig uppväxt är ingen orsak till att bete sig som TS partner gör. 

Har man problem med tillit till människor och dessutom är medveten om det, måste man endera göra något åt sitt problem, terapi, eller lägga band på sig och sina demoner. 

HAN är otrogen, eller är benägen att vara. Har varit i samma situation, med en kille med Kluster b-personlighet.

han skulle kontrollera mig hela tiden. Men han var inte själv att lita på. Har ingen historia av otrohet själv, så problemet låg inte hos mig