Man som aldrig tar barnen på natten

Ni som delar lika på nätterna, flaskmatar ni? 

Hej! 

Behöver ventilera. Min man och jag har varit tillsammans 10+ år. vi har tre barn. 

Han aldrig velat ta barnen på natten eller morgonen. Det blir alltid diskussion och ovänner på morgonen. 

Detta är under bebis tiden mest såklart, de större klarar sig själva nu men varit samma resa under alla tre barnen. 

Nu är barn nummer tre 5 månader. Mannen har tagit kanske 1-2 uppvak sammanlagt. 
Hans ständiga ursäkt är: jag jobbar skift, dvs dag, natt, kväll. Och då måste han ju sova. Alla barnen har varit ganska krävande på natten, speciellt nummer tre nu. Allt ifrån 2-5 uppvak på natten. Förra veckan jobbade han natt och jag var själv med barnen då såklart. Bebisen vaknade varannan timme varje natt hela veckan. Denna natten sov bebisen till 00, vakna åt sen sov till 03, vakna åt sen ville gå upp 06. Säger till min man snälla kan du ha bebisen för jag har inte sovit på hela veckan och vill ha en morgon på helgen jag kan sova för snart är det veckodag igen och då vet jag de blir jag som måste upp på morgonen då ?han ska ju jobba kväll 14-22 så då måste han ju sova på morgonen?. 

Men som alltid så hör jag: jag jobbar ju, jag kan inte vända på dygnet hej vilt! Då måste jag sova till 11.30 idag. 

men jag då? Som inte sover mer än 2-3h per natt vissa veckor? De skiter han i, bara han får sova. Så ja, jag är uppe och han sover som alltid (kl är nu 07.48) 

Hur har ni andra gjort med män som jobbar skift? har de aldrig tagit barnen för de jobbar skift? För de måste sova? Hur klarar ni er då tjejer? Hur överlever ni sömnbristen? Vet ju det är ett år nu av sömnbrist men är så ledsen att han aldrig kan ta ansvar för sina barn som han själv ville ha. 

tips? Pepp! Jag går under snart. 

hoppas någon förstår mitt röriga inlägg! 

Ja? Han fixar maten medan han tar hand om bebisen, precis som de flesta mammor får göra när de är själva. Man kan ha saker färdiga och värma upp om det är jobbigt. Under tiden kan mamman ta sig en lång och skön tupplur, och komma upp, ta en dusch och äta. 

Sen jobbade han ju skift, så det är inte varje dag som han kommer hem kl 17. När han jobbar eftermiddag eller natt kan han ha barnet några timmar innan jobbet när ts kan sova. När han jobbar morgon kommer han hem tidigare. För att inte tala om att han väl är ledig minst två dagar i veckan men antagligen fler.  Det finns massor av tillfällen om bara vill. Bebistiden är jobbig, och då får man dels hjälpas åt, dels får man prioritera sömn och ha ribban låg vad gäller andra saker. 

Fast nu handlar det ju inte om dig, utan om ts. Bara för att det inte funkade för dig, så innebär det inte att det inte funkar för ts, eller hur? En del av problemen som jag ser i dina svar är att det inte går att sova på dan, att det är kaos hemma, och att mamman ändå måste sköta hushållet. Varför måste det vara så? Varför kan pappan inte ta hand om barn och hem när han inte jobbar? De flesta (alla?) pappor jag känner gör allt sånt utöver att jobba, och mamman gör det när hon jobbar och han är föräldraledig. Och det är inte att lägga krut på mamman, utan att lägga krut på pappan, och att man hjälps åt så att den som jobbar får hobba och att den som är hemma kan få vila och avlastning. 

Att ändra sina arbetsrider kan absolut vara en lösning om inget annat funkar. Det är kanske lättare sagt än gjort dock. Men han kan gå ner i tid, eller ta fl-dagar, eller helt köra dubbeldagar de jobbigaste månaderna. Mår mamman riktigt dåligt så finns också alternativet att han vabbar eller helt tar över föräldraledigheten tidigare än planerat.