• Anonym (Tjockis)

    Händer inget med vågen!

    Jag har gått ner ca 8 kg, tagit en paus ett tag och nu fortsatt med bantningen. 

    Är van att rasa i vattenvikt första veckan, dvs gå ner kanske 2 kg och sen veckorna därefter gå ner ganska precis vad jag avstår i kalorier. 

    Under de senaste tre veckorna har jag haft underskott på ca 1 000 kcal om dagen. Vissa dagar blir det större underskott men det kompenseras en annan dag med mindre underskott. Räknar allt och är bra på det, har ju som gått ner 8 kg på detta sätt.

    Vikten då? Ja den pendlar på mellan -0,6 till +0,4 kg. 

    Jag förstår ingenting och håller på att bli desperat! Jag har 14 kg kvar att gå ner och jag orkar inte att gå flera veckor utan framsteg. Jag är både hungrig och trött hade sett fram emot att vara "klar" om 11 veckor. Jag vet inte vad jag ska ta mig till, äta ännu mindre??

  • Svar på tråden Händer inget med vågen!
  • Anonym (Tjockis)

    Jag kan inte söka hjälp. Vill jag ändra på mig så är det väl bara att göra det men eftersom jag inte ändrar på mig så vill jag uppenbarligen ha det så här, och då går det inte att hjälpa mig ändå. Det hela känns bara patetiskt och påhittat. Jag orkar inte tänka på det. 

  • Anonym (.........)
    Anonym (Tjockis) skrev 2025-10-06 17:52:09 följande:
    Jag orkar inte bry mig. 
    Se till att göra rätt så du orkar då... klart du inte orkar med nåt om du svälter dig själv. Skärp dig. Ta av offerkoftan.
  • Anonym (Tjockis)
    Anonym (.........) skrev 2025-10-07 12:39:26 följande:
    Se till att göra rätt så du orkar då... klart du inte orkar med nåt om du svälter dig själv. Skärp dig. Ta av offerkoftan.
    Jag orkar inte bry mig om det är hälsosamt eller inte, det påverkar ingen annan än mig, jag klagar inte och jag belastar ingen. Skärp dig själv. 
  • Anonym (.........)
    Anonym (Tjockis) skrev 2025-10-08 13:41:39 följande:
    Jag orkar inte bry mig om det är hälsosamt eller inte, det påverkar ingen annan än mig, jag klagar inte och jag belastar ingen. Skärp dig själv. 
    Hur ska du orka bry dig om andra om du inte orkar bry dig om dig själv? Skiter du toalt i familjen också?
  • Anonym (Tjockis)
    Anonym (.........) skrev 2025-10-08 15:19:39 följande:
    Hur ska du orka bry dig om andra om du inte orkar bry dig om dig själv? Skiter du toalt i familjen också?
    Du är ju enbart ute efter att försöka provocera, men nej, jag skiter inte i min familj. 
  • Anonym (.........)
    Anonym (Tjockis) skrev 2025-10-08 16:37:31 följande:
    Du är ju enbart ute efter att försöka provocera, men nej, jag skiter inte i min familj. 
    Nä, jag blir provocerad när folk inte tar hand om sig
  • Anonym (Tjockis)
    Anonym (.........) skrev 2025-10-08 16:56:46 följande:
    Nä, jag blir provocerad när folk inte tar hand om sig
    Fast jag mår nog både bättre och tar bättre hand om mig än genomsnittet. Min enda "last" är detta, det medan andra super, röker/snusar och aldrig motionerar. 
  • Lynx123
    Anonym (Tjockis) skrev 2025-10-08 20:59:09 följande:
    Fast jag mår nog både bättre och tar bättre hand om mig än genomsnittet. Min enda "last" är detta, det medan andra super, röker/snusar och aldrig motionerar. 
    Det du har är inte en last, det är en slags sjukdom. Om du inte vill ta tag i den så är det självfallet ditt val, men den blir inte mindre allvarlig för att andra människor missbrukar annat. Du är tyvärr inte den enda som påverkas av den eftersom du har barn. Men det är din kropp och ditt val och bara du kan styra över vad du gör med den. Önskar dig allt gott.
  • Anonym (Tjockis)

    Det känns verkligen inte som en sjukdom. Jag förstår vad du skriver men det känns inte så för mig. 

  • Anonym (Tjockis)

    Hur söker man ens vård? Ber man om psykolog eller läkartid? "Jag tror jag har en ätstörning", räcker de om vårdcentralen frågar? 


    Vad händer sen? Tar det verkligen en på allvar när man egentligen mår bra och allt ser bra ut?
     
  • Lynx123
    Anonym (Tjockis) skrev 2025-10-11 17:38:50 följande:

    Hur söker man ens vård? Ber man om psykolog eller läkartid? "Jag tror jag har en ätstörning", räcker de om vårdcentralen frågar? 


    Vad händer sen? Tar det verkligen en på allvar när man egentligen mår bra och allt ser bra ut?
     
    Du kan ju alltid testa att boka tid hos en psykolog/terapeut. Du mådde ju superdåligt inför semestern i somras och onekligen är det här något obearbetat inom dig. Du förtjänar att må bra.
Svar på tråden Händer inget med vågen!