• Anonym (Sorgsen)

    Blir aldrig firad, mors dag mm

    Kvällen innan mors dag och jag känner mig så ledsen. Vet att ingen kommer väcka mig med blommor, presenter eller ens kaffe på sängen. Barnen är för små att ordna själva.

    Min man "glömmer" alltid bort att fira mig utöver min födelsedag. Inga julklappar, uppmärksamhet på mors dag eller bröllopsdagen. Det ligger i våra kalendrar men han glömmer alltid, även om jag hintar klockrena hintar. . 

    När han väl kommer på det eller när jag påminner, senare under dagen så får han väldigt dåligt samvete och åker och köper nåt i panik men tror sen att allt är bra. 

    Har tagit upp detta såååå många gånger och han lovar att bättra sig. Håller med om att han skulle bli ledsen om vi glömde hans födelsedag, fars dag eller ingen julklapp mm. 

    Fler som ligger ledsna ikväll?

  • Svar på tråden Blir aldrig firad, mors dag mm
  • Anonym (Förstår dig)

    Jag förstår dig TS. Jag har samma sits, en man som aldrig firar mig om jag inte i princip lagt ut det i klarspråk tio gånger att jag vill det. Och det i sig känns ju dels jäkligt girigt att göra och dels får jag himlande ögon mot mig att jag tjatar.

    Jag kräver inget stort firande alls. Det behöver inte ens kosta en krona, jag hade blivit gladast av en handplockad bukett och ett kort som kunde vara en handskriven lapp. Men min man förstår inte det. Han "hinner inte". Och det i sig sårar mig faktiskt. 

    Han är en närvarande pappa och fixar saker hemma - men just den här omsorgen om mig har försvunnit genom åren. När vi träffades var han mån om att göra små saker han visste gjorde mig glad. Jag gör det för honom fortfarande men hans del har försvunnit mot mig. Och det är faktiskt något jag sörjer rätt mycket.

    Också då jag vill att vi i vår familj visar våra barn att den man delar livet med, den uppskattar man och den lyfter man. Den försöker man göra livet lite gladare och enklare för.

    Igår slutade dagen med att jag låg och grät ensam medan han gjorde annat och barnen sov. Inte en optimal mors dag direkt.

  • MonicaE

    Jag förstår att du blir ledsen och besviken. Numera är morsdag så upphasat och reklam överallt om presentförslag, morsdagstårtor i bagerier osv. Man kan lätt å intrycket att det firas stort i varenda hem där det finns en mamma. Jag tror dock inte så är fallet. Men en kaffe på sängen eller en liten chokladask är ju aldrig fel, ett tillfälle att få lite extra uppskattning. När barnen är för små att göra något så kommer det ju an på pappan. Men med tiden är det ju barnen det ska komma från. Min man tog aldrig sådana initiativ när barnen va små. Däremot brukade jag själv baka en kaka dagen till ära (även på farsdag) och kanske säga till barnen, när de var något större, att de väl kunde plocka några blommor i trädgården så det blir fint på bordet. Och när blommorna är plockade så berömde jag den härliga lilla buketten. När de var riktigt små kunde jag slänga ur mig att idag på morsdag vill jag ha en extra stor goskramI! Inget jag gjorde för att jag specifikt ville bli firad, det gick liksom av bara farten. Om dina barn tycker om att rita, kan du lite före morsdag utbrista, "Du gör sååå fantastiskt fina teckningar och jag blir så glad av att se dem! På morsdag önskar jag mig en alldeles egen teckning som just precis du har gjort"! Typ sådana saker, så växer barnen in i att mamma uppskattar något litet extra på morsdag, om så bara ett litet knippe vitsippor. Mina barn är vuxna / nästan vuxna nu och de uppvaktar med frukost på sängen mm. Inte pliktskyldigt, utan för att de vill och jag blir lika varm om hjärtat varje gång. Så om din man inte fattar galoppen, (det blir ju inte någon känsla heller om han kommer på det sent och han fixar nåt snabbt bara för att, för att han känner lite press), då kan det ju lika gärna kvitta. Satsa istället på att föra in traditionen direkt till dina barn, på sätt som jag beskrivit här eller liknande. Göra något extra kul, gå på café, ha en picnic, "eftersom det är morsdag". 

    Om det är något jag insett i min roll som mamma, vilket jag varit i snart trettio år, så är det vikten av att grundmura traditioner!, Tillfällen när man gör saker tillsammans eller firar t ex födelsedagar, påsk osv. För de blir till ljuva barndomsminnen som de vuxna barnen sedan gärna vill hålla sig fast vid.

  • Anonym (T)
    Anonym (Sorgsen) skrev 2025-05-24 20:49:48 följande:
    Blir aldrig firad, mors dag mm

    Kvällen innan mors dag och jag känner mig så ledsen. Vet att ingen kommer väcka mig med blommor, presenter eller ens kaffe på sängen. Barnen är för små att ordna själva.

    Min man "glömmer" alltid bort att fira mig utöver min födelsedag. Inga julklappar, uppmärksamhet på mors dag eller bröllopsdagen. Det ligger i våra kalendrar men han glömmer alltid, även om jag hintar klockrena hintar. . 

    När han väl kommer på det eller när jag påminner, senare under dagen så får han väldigt dåligt samvete och åker och köper nåt i panik men tror sen att allt är bra. 

    Har tagit upp detta såååå många gånger och han lovar att bättra sig. Håller med om att han skulle bli ledsen om vi glömde hans födelsedag, fars dag eller ingen julklapp mm. 

    Fler som ligger ledsna ikväll?


    Sluta vara ledsen! Gör som jag, ta med barnet ut och ät en lite lyxigare middag på restaurang och fira dig själv!

    Och du...sluta fira honom hädanefter. Han har ju visat att det inte är viktigt med högtidsdagar. Nästa högtid får han nada! 

    Sluta mesa. 
  • Anonym (Bella)
    glassgumman78 skrev 2025-05-26 05:54:43 följande:
    Tänkte när jag skrev att jag måste nog förtydliga för någon kommer att välja haka upp sig att jag skrev att "pappa ska lära barnen" men tänkte samtidigt att det ändå framgår att det både i Ts och i inlägget som jag svarade på att det finns en närvarande pappa som kan lära sina barn att mamma är viktig...men som bara skiter i det eller verkar anse att det inte är pappans ansvar...

    Självklart kan andra vuxna göra det åxo men det är ju det som är poängen...att barnen de första åren kan behöva stöttning i detta.
    Som du skriver, din dotter har lärt sig det från sin omgivning...hon föddes inte med ett morsdagkort i handen...

    Men tycker du att en frånvarande pappa i häktet är en rimlig normalnivå på en pappa och något som de flesta pappor bör jämföras emot?
    För det tycker nog inte jag...
    En pappa i fängelset är nog ett undantag och vi både kan och bör kunna ställa liiiiiite högre krav på de flesta fäder och i det ingår det att hjälpa sina barn att utveckla omtanke och tacksamhet...
    I detta kan man tänka sig att det ingår att exempelvis visa barnet att även mamma förtjänar att bli firad till födelsedagar/mors dag/jul....

    Självklart kan barn bli fina människor utan en pappa/mamma...har väl aldrig påstått något annat.
    Jag invände i mitt inlägg mot argumetet att det är barnen som ska fira och att sambon/maken inte ska vara behöva vara delaktig i detta..(trots att det klart och tydligt stod att barnen var små)

    Det är absolut inte en normalnivå som andra pappor ska jämföras med, det verkligen inte det jag menade. Utan jag menade att när det gäller min dotter , trots det nästan är så illa som det överhuvudtaget kan bli med hennes pappa så är hon världens finaste som alltid tänker på att ge presenter och uppvakta familj och vänner på Mors Dag, födelsedagar , jul , Alla Hjärtans Dag osv. Varför tänker du då att TS barn inte skulle kunna bli det trots att pappan inte uppvaktar på Mors Dag? 

    Du skrev ordagrant: Vem ska annars lära barnen om inte pappan? Och mitt svar är att det finns väldigt många andra som kan lära barnet. Till exempel har vi skolplikt i Sverige , de flesta barn går på förskola, har kanske kontakt med mor-och farföräldrar , vänner , mostrar, fastrar , farbröder , kusiner, bonusföräldrar.. Det är inte direkt så att barn utan närvarande pappor blir ociviliserade grottmänniskor som inte förstår att andra människor blir glada av att bli uppvaktade. 


    Det behöver inte heller vara så att pappan är i fängelse eller häkte , han kan ha gått bort , aldrig funnits med i bilden, bo i ett annat land eller en annan stad , det kan handla om ett barn som har blivit till genom donation med en mamma som är ensamstående från början (som en av min dotters kompisar). Jag tycker ditt inlägg kändes ganska respektlöst mot alla ensamstående mammor och barn till ensamstående mammor. Inte bara de som har ett ex eller en pappa i fängelse. 


     

  • Anonym (Q)

    Ja då! Blev inte firad jag heller. Ordnade ljus och ros till mammas grav. Fixade en välgörenhetsgåva från mitt lilla barnbarn till min dotter. Hon kom sent omsider på att det var mors dag. Pappan till barnbarnet hade skickat blommor också. De är skilda. Min dotter kunde inte ens bemöda sig att slå en signal. Lovade bergis i morgon. Hände inget idag heller. Ledsen och besviken. Mig kan hon skita i men jäklar om det inte är pompa och ståt på namnsdagar och halvårsdagar.  

  • glassgumman78
    Anonym (Bella) skrev 2025-05-26 23:11:25 följande:

    Det är absolut inte en normalnivå som andra pappor ska jämföras med, det verkligen inte det jag menade. Utan jag menade att när det gäller min dotter , trots det nästan är så illa som det överhuvudtaget kan bli med hennes pappa så är hon världens finaste som alltid tänker på att ge presenter och uppvakta familj och vänner på Mors Dag, födelsedagar , jul , Alla Hjärtans Dag osv. Varför tänker du då att TS barn inte skulle kunna bli det trots att pappan inte uppvaktar på Mors Dag? 

    Du skrev ordagrant: Vem ska annars lära barnen om inte pappan? Och mitt svar är att det finns väldigt många andra som kan lära barnet. Till exempel har vi skolplikt i Sverige , de flesta barn går på förskola, har kanske kontakt med mor-och farföräldrar , vänner , mostrar, fastrar , farbröder , kusiner, bonusföräldrar.. Det är inte direkt så att barn utan närvarande pappor blir ociviliserade grottmänniskor som inte förstår att andra människor blir glada av att bli uppvaktade. 


    Det behöver inte heller vara så att pappan är i fängelse eller häkte , han kan ha gått bort , aldrig funnits med i bilden, bo i ett annat land eller en annan stad , det kan handla om ett barn som har blivit till genom donation med en mamma som är ensamstående från början (som en av min dotters kompisar). Jag tycker ditt inlägg kändes ganska respektlöst mot alla ensamstående mammor och barn till ensamstående mammor. Inte bara de som har ett ex eller en pappa i fängelse. 


     


    Ja vill man bli kränkt så kan man ju bli det...
    Jag bjuder på den....
    Som sagt jag anade att någon skulle varva igång...så varsågod...

    Denna tråd handlar ju inte om din dotter eller ensamstående mödrar, barns copingstrategier etc och inte heller inlägget som jag svarade på...

    Tragiskt att du varvar igång på en liten mening och inte på det inlägg som jag svarade på och de ofantligt låga krav som ställs på pappor gällande barns emotionella och sociala fostran...
    Ja det finns massa andra vuxna runt ett barn men varför ska en lärare ens behöva lära barnet att uppskatta sin mamma när det finns en pappa som kan göra det???
    Varför är inte det en självklarhet?
  • En glad tjej
    Anonym (Sorgsen) skrev 2025-05-24 20:49:48 följande:
    Blir aldrig firad, mors dag mm

    Kvällen innan mors dag och jag känner mig så ledsen. Vet att ingen kommer väcka mig med blommor, presenter eller ens kaffe på sängen. Barnen är för små att ordna själva.

    Min man "glömmer" alltid bort att fira mig utöver min födelsedag. Inga julklappar, uppmärksamhet på mors dag eller bröllopsdagen. Det ligger i våra kalendrar men han glömmer alltid, även om jag hintar klockrena hintar. . 

    När han väl kommer på det eller när jag påminner, senare under dagen så får han väldigt dåligt samvete och åker och köper nåt i panik men tror sen att allt är bra. 

    Har tagit upp detta såååå många gånger och han lovar att bättra sig. Håller med om att han skulle bli ledsen om vi glömde hans födelsedag, fars dag eller ingen julklapp mm. 

    Fler som ligger ledsna ikväll?


    Jag lever ensam med mina barn, 19 resp. 17 år gamla. Då jag var hos min kille i söndags fick jag fina sms från båda men inget mer. Jag sa till min  kille att mors dag är ett jäkla påhitt och bara ett sätt för handeln att tjäna pengar. 

    Om din man inte minns bröllopsdag eller köper julklappar hade jag reagerat men inte om han glömmer mors dag. Du är inte hans mamma och du får väl ta ett snack med honom om hur viktigt det är för dig att bli uppvaktad av honom på mors dag. 
  • glassgumman78
    glassgumman78 skrev 2025-05-27 04:56:09 följande:
    Ja vill man bli kränkt så kan man ju bli det...
    Jag bjuder på den....
    Som sagt jag anade att någon skulle varva igång...så varsågod...

    Denna tråd handlar ju inte om din dotter eller ensamstående mödrar, barns copingstrategier etc och inte heller inlägget som jag svarade på...

    Tragiskt att du varvar igång på en liten mening och inte på det inlägg som jag svarade på och de ofantligt låga krav som ställs på pappor gällande barns emotionella och sociala fostran...
    Ja det finns massa andra vuxna runt ett barn men varför ska en lärare ens behöva lära barnet att uppskatta sin mamma när det finns en pappa som kan göra det???
    Varför är inte det en självklarhet?
    Bäst att förtydliga så  det inte missförstås, i de fall det faktiskt finns en pappa...
  • Anonym (Hin Håle)

    Hur är han i övrigt? 
    Tar han hand om barnen? Ger han dig kärlek? 

    Jag har aldrig förstått att folk blir så sårade av att de inte blir köpta med materiella ting....

  • Anonym (sanningen)

    Som vanligt ska man ursäkta vuxna män som skiter i sin partner och beter sig sämre är barn. Och det gäller inte bara mors dag utan för vissa även sånt som jul och födelsedag- helt otroligt vilka egosvin det finns.

    Jag bryr mig inte längre om att inget händer på mors dag (eller i övrigt), men problemet är att jag då inte längre bryr mig så mycket om min man heller.

    Jag tänker inte längre ta initiativ till spa eller middagar eller utflykter, han gör ju inget för att hålla ihop oss som par så varför ska jag?

    En dag blir han dumpad, och jag tänker fira mig själv och mina väninnor resten av livet istället.

  • Anonym (Sorgsen)

    Liten uppdatering; Hör och häpna så blev jag faktiskt lite firad. Han gick upp på morgonen med barnen när jag ammat färdigt den lilla. Han sa att jag kunde ligga kvar i sängen. Sedan kom de in med kaffe på sängen och frukost förberett framför TV:n. Äldsta dottern (2 år) hade målat en teckning på förskolan, som var sååå fin!

    Nu kommer jag att skratta igen, men där väntade också ett stort paket. Min man har tjatat om att vi behöver köpa en ny grill, så det hade han köpt "till mig/oss" på mors dag. Han är den som i huvudsak grillar här hemma, därav till oss. 

    Men han uppmärksammade mors dag i alla fall. Jag var övertydlig med hur glad jag blev och han såg ut som en stolt tupp. Till kvällen ordnade han med middagen medan jag kröp ner i ett bad, han kom in med ett glas vin till mig och sedan fick jag sätta mig vid dukat bord och kött som fått grilla på den nya grillen. 

    Att jag sedan fick påminna honom om att också ringa hans egen mamma och gratta på mors dag är en annan femma. Hon bor 40 mil bort så ett telefonsamtal blev det i alla fall. 

  • Agda90
    Anonym (Sorgsen) skrev 2025-05-24 20:49:48 följande:
    Blir aldrig firad, mors dag mm

    Kvällen innan mors dag och jag känner mig så ledsen. Vet att ingen kommer väcka mig med blommor, presenter eller ens kaffe på sängen. Barnen är för små att ordna själva.

    Min man "glömmer" alltid bort att fira mig utöver min födelsedag. Inga julklappar, uppmärksamhet på mors dag eller bröllopsdagen. Det ligger i våra kalendrar men han glömmer alltid, även om jag hintar klockrena hintar. . 

    När han väl kommer på det eller när jag påminner, senare under dagen så får han väldigt dåligt samvete och åker och köper nåt i panik men tror sen att allt är bra. 

    Har tagit upp detta såååå många gånger och han lovar att bättra sig. Håller med om att han skulle bli ledsen om vi glömde hans födelsedag, fars dag eller ingen julklapp mm. 

    Fler som ligger ledsna ikväll?


    Han har visat vadbhan tycker. Gör som han gör. Inga julklappar eller farsdags presenter. Blir han ledsen? Tufft! Som man bäddar får man ligga!
  • Anonym (Realisten)
    Anonym (sanningen) skrev 2025-05-27 07:25:33 följande:

    Som vanligt ska man ursäkta vuxna män som skiter i sin partner och beter sig sämre är barn. Och det gäller inte bara mors dag utan för vissa även sånt som jul och födelsedag- helt otroligt vilka egosvin det finns.

    Jag bryr mig inte längre om att inget händer på mors dag (eller i övrigt), men problemet är att jag då inte längre bryr mig så mycket om min man heller.

    Jag tänker inte längre ta initiativ till spa eller middagar eller utflykter, han gör ju inget för att hålla ihop oss som par så varför ska jag?

    En dag blir han dumpad, och jag tänker fira mig själv och mina väninnor resten av livet istället.


    Som vanligt skall många kvinnor ha en jävligt flexibel inställning och konstruerade skäl till att bli uppvaktade av sin egen man på Mors dag. I tråden läser vi att det är patetiskt att laga mat till sin man eftersom man inte är mamma till honom. 


    Men när det gäller att bli uppvaktad med materiella ting ja då går det utmärkt att agera Mor (Mamma). Lägg också märke till den falska förevändningen:  Barnen måste ju lära sig att uppvakta sin mor och därför måste min man köpa dyra saker till mig. Det är betydligt mer moraliskt rätt av kvinnan att påminna sin man att uppvakta sin egen mor. Men att unna svärmor något, nej det är väl otänkbart?

  • Anonym (Samma)
    Anonym (Realisten) skrev 2025-05-27 08:56:12 följande:

    Som vanligt skall många kvinnor ha en jävligt flexibel inställning och konstruerade skäl till att bli uppvaktade av sin egen man på Mors dag. I tråden läser vi att det är patetiskt att laga mat till sin man eftersom man inte är mamma till honom. 


    Men när det gäller att bli uppvaktad med materiella ting ja då går det utmärkt att agera Mor (Mamma). Lägg också märke till den falska förevändningen:  Barnen måste ju lära sig att uppvakta sin mor och därför måste min man köpa dyra saker till mig. Det är betydligt mer moraliskt rätt av kvinnan att påminna sin man att uppvakta sin egen mor. Men att unna svärmor något, nej det är väl otänkbart?


    Ojoj, hur får du ihop den tolkningen? Jag tycker inte att det är någon i tråden som förväntar sig dyra presenter, men lite uppskattning. Sovmorgon, att make och barn fixar frukost eller liten bukett blommor (från trädgården?!). Eller kanske bara en puss och "tack för att du är en sån fin mamma till våra barn!". 

    Det är väl en väldig skillnad på att önska att pappan också tar ansvar för att lära barnen att visa uppskattning gentemot andra människor och att vilja bli uppvaktad i parti och minut. Det är inte en "flexibel inställning" kring uppvaktning att vilja få något tillbaka ibland, de flesta kvinnorna i tråden vittnar ju om att de styr upp födelsedagar, jul, bröllopsdag och fars dag för att visa sin uppskattning för pappan i familjen och för att sätta ett gott exempel för barnen. 

    Sen är det nog få som missunnar sin svärmor att också uppmärksammas, även om jag tycker att det faktiskt ligger på mannen själv att komma ihåg att han har en mamma... 
  • glassgumman78
    Anonym (Realisten) skrev 2025-05-27 08:56:12 följande:

    Som vanligt skall många kvinnor ha en jävligt flexibel inställning och konstruerade skäl till att bli uppvaktade av sin egen man på Mors dag. I tråden läser vi att det är patetiskt att laga mat till sin man eftersom man inte är mamma till honom. 


    Men när det gäller att bli uppvaktad med materiella ting ja då går det utmärkt att agera Mor (Mamma). Lägg också märke till den falska förevändningen:  Barnen måste ju lära sig att uppvakta sin mor och därför måste min man köpa dyra saker till mig. Det är betydligt mer moraliskt rätt av kvinnan att påminna sin man att uppvakta sin egen mor. Men att unna svärmor något, nej det är väl otänkbart?


    Dyra saker? I vilket inlägg i DENNA tråd läser du det...(att blanda in en annan tråd om ett annat ämne blir  väldigt märkligt).
    Och vem skriver att de inte unnar sin svärmor?... tycker du verkligen att en vuxen man ska behöva påminnas om att han har en mamma? 
    Är det någon som infatiliserar män så är väl det isåfall den inställningen...

    Du läser in och gör ganska märkliga tolkningar...
  • Anonym (Förstår dig)
    Anonym (Realisten) skrev 2025-05-27 08:56:12 följande:

    Som vanligt skall många kvinnor ha en jävligt flexibel inställning och konstruerade skäl till att bli uppvaktade av sin egen man på Mors dag. I tråden läser vi att det är patetiskt att laga mat till sin man eftersom man inte är mamma till honom. 


    Men när det gäller att bli uppvaktad med materiella ting ja då går det utmärkt att agera Mor (Mamma). Lägg också märke till den falska förevändningen:  Barnen måste ju lära sig att uppvakta sin mor och därför måste min man köpa dyra saker till mig. Det är betydligt mer moraliskt rätt av kvinnan att påminna sin man att uppvakta sin egen mor. Men att unna svärmor något, nej det är väl otänkbart?


    Nu är ju mors dag en dag för att lyfta mödrarna. En man kan ju, kanske som en nyhet för dig, även faktiskt lyfta sina egna barns mor OCKSÅ. 
  • Anonym (Realisten)
    Anonym (Förstår dig) skrev 2025-05-27 23:08:23 följande:
    Nu är ju mors dag en dag för att lyfta mödrarna. En man kan ju, kanske som en nyhet för dig, även faktiskt lyfta sina egna barns mor OCKSÅ. 

    Jag tror det handlar om att man får ta sitt straff om man inte bjuder till som kvinna  resten av året. Typexempel : Att inte laga mat till sin mat därför att det vore patetiskt och skulle innebära att jag vore mamma till honom.

Svar på tråden Blir aldrig firad, mors dag mm