Ni män och killar som ej kan få en partner, detta måste ni börja lära er:

Verkar mest vara incels som snackar så. Har sällan hört det i verkligheten. I tonåren möjligtvis.

Om det är ts du menar så är väl det ändå en man?

Till dig var kommentaren ovan.

Så mycket BS i denna ts....

Om jag enbart investerade i mig själv och blev en "bättre" man (vad nu enligt kvinnorna är en bättre man) varför skulle jag riskera att rasera alla min förbättringar genom att försöka träffa kvinnor igen efteråt?

Jag vet inte vem du är TS eller varför du gör dig till kvinnornas talesperson, men det bästa råden till männen vore dessa:

Antingen ge fan i kvinnorna tills de är runt 35. Då börjar dessa "starka och oberoende" kvinnor som är dagens hjältar att inse vad deras beslut kan få för konsekvenser. Särskilt när de förstår att den biologiska klockan stannar om några månvarv...

Eller ge er ut på ett utlandsäventyr till länder där kvinnorna har rimligare preferenser och syn på deras presumtiva partners. I Sverige har det inte så mycket med kärlek att göra längre.

Man måste ha många muskel, tatuerad...tjejer gilla!!??

Ja, i yngre tonåren.

Känns lite bittert.

Hu, nej.

Kan möjligen gå med på att en man har ett par tatueringar som har karaktär och som han själv begriper vad de står för.

Populasens klotterfest inger mig bara avsmak.

Snacka om trådkapning, mata inte trollen.

Det är nog lite så över hela västvärlden tror jag. Jag blev av en slump vän med amerikan som är vän till en av mina vänner (hänger du med?) och vi pratar då och då via Messenger. Ibland kommer vi in på det här med att träffa och  uppvakta  kvinnor och han säger att dejtingmarknaden har totalt spårat ur i Staterna. Precis som i Sverige har amerikanskor sedan länge haft samma möjligheter att göra karriärer som männen och idag finns en stor grupp med köpstarka och ensamstående kvinnor i det amerikanska samhället, de som kallas "strong and independent women". Vilket så klart är utmärkt. De stärker samhället, men det får konsekvenser som nog bara ev forskare förutsåg. Med god ekonomi för kvinnorna kommer även högre krav på männen som brev på posten och dagens äktenskap är mer affärsuppgörelser baserat mer på äktenskapsförord än på kärlek och det hänger förstås ihop med att det amerikanska familjerättsväsendet har inte alls hängt med i utvecklingen. Den är baserad på hur det var förr när männen stod för inkomsterna och kvinnorna var hemma och tag hand hus och barn. För att kvinnor och barn inte skulle hamna på gatan vid skilsmässor fick dem utöver en underhållssumma per månad minst hälften av mannens tillgångar och inte sällan huset. På det här viset är det än idag och familjedomstolarna brukar i mycket hög grad gå ganska hårt åt männen i skilsmässofall. Det är i ytterst få fall domstolarna dömer till männens fördel och det vet både kvinnor och män mycket väl. Det är därför som männen i allt högre grad inte gifter sig i Staterna numera. Äktenskapet är helt enkelt en fälla för männen. Över 80% av skilsmässorna i Staterna initieras av kvinnorna och en ny sjuk trend därborta är att kvinnor skiljer sig utan att egentligen ha skäl till det. Min vän hänvisade mig till ett klipp på Youtube där en 30-årig kvinna skiljde sig efter 10 års äktenskap. Hon och hennes man hade två barn och klippet visade hur hon och hennes vänninor firade när skilsmässan gick igenom. Hon uppgav att hon egentligen inte var olycklig och hennes man var en fin man och en underbar far. Men det var "något som fattades". Stabilitet tråkar kanske ut, vad vet jag....På något sätt fick hon honom att gå med på skilsmässan, men han var nog inte beredd på utfallet. Hon fick hälften av hans tillgångar, full vårdnad av barnen, en månatlig summa i underhåll samt hälften av hans framtida pension. Om den stackarn någonsin kan gå i pension..... Här satt hon alltså och firade med väninnorna medan ex-maken satt hemma desillusionerad efter att ha förlorat både familj och framtid som han jobbat stenhårt för. Det låter sjukt, men så funkar det i Staterna. 
Så det är inte undra på att min amerikanske vän på fullt allvar säger att han aldrig kommer att gifta sig. Åtminstone inte med en amerikanska. Det är för riskabelt helt enkelt.

Så illa är det som väl är inte i Sverige. Som sig bör sätts barnet bästa i första rummet, men familjerätten tar även rätt stor hänsyn till både mannen och kvinnan. Det skulle dock vara intressant att få veta vad som döljer bakom siffran 80%. Det är nämligen andelen till kvinnans favör i vårdnadstvister i Sverige...

En sak har dock svenska män och deras amerikanska bröder gemensamt. De uppvaktar kvinnor alltmer sällan och det ofta av samma skäl. De osäkra vill inte riskera att bli nobbade eller förlöjligade. Andra vill inte riskera att falskeligen bli uthängda som kryp i sociala medier eller rentav bli anklagade för trakasserier på oseriösa grunder. Ofta får feminismen och meetoo skulden för det. Rätt eller fel. Det kan diskuteras.

Mitt i alltihop hörs oftare klagorop från kvinnorna att män inte uppvaktar längre. Det är faktiskt både tragiskt och komiskt.....