lövet2 skrev 2009-08-01 23:28:37 följande:
Före 5mm sov hon på ett sätt som jag nuförtiden skulle kalla helt normalt, men som jag då trodde var jättefel. Hon somnade senare än jag ville och åt ett par gånger under natten (hon var ca ett halvår), och då hamnade hon alltid i vår säng. På dagtid var hon en glad och nyfiken tjej, som mest ville kravla omkring på golvet och älskade att träffa folk.På 3 kvällar förvandlades hon till en tjej som alltid ville sitta i mitt knä och inte vågade leka själv. Hon skrek om hon såg främmande personer. Om vi gick in i sovrummet och hon såg spjälsängen, så skrek hon tills hon kräktes. Hon kunde bara sova om hon fick vara tätt intill mig, och även då, så vaknade hon 10-20 gånger per natt. Då vaknade hon tvärt med ett skräckslaget skrik och visade alla tecken på att ha drömt en mardröm. Dessutom hade hon ett uppvaknande varje natt, som var värre än de andra. Hon var inte helt vaken och verkade inte känna igen oss. Panikslagen och hysterisk. Först senare fick vi veta att det kallades nattskräck.
Oj !ja då förstår jag att du är här och debatterar om detta, stackars din lilla tjej! , men du måste även inse att detta inte hör till vanligheterna, har inte hört ngn som det har blivit så för förut som sagt min kille är fortfarande lika go och glad som innan och ALLA andra som jag känner som har kört metoden har inte heller upplevt ngt sådant.
Sedan så måste jag också poängtera att jag inte tror att det är många som står och klockar 5 min eller som inte alls tröstar sina barn , vad som däremot är viktigt är att inte ta upp barnet och börja tveka för drar man bara ut ännu längre. Är uppriktigt ledsen för din dotters skull!
