• abuelita

    Sen avnavling – Barnets födslorätt (8:e tråden)

    Under flera hundra år har nyfödda avnavlats för tidigt, och så sker fortfarande på flera sjukhus runt om i landet även om rekommendationer från 2008 förespråkar sen avnavling.
    http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=10609
    Om navelsträngen klampas under de första 20 sekunderna räknas det som tidig avnavling.  Den nya rekommendationen är att barnet hålls under moderkakans nivå i 30 sekunder och avnavlas först efter 2-3 minuter för friska fullgångna barn och mellan 30 och 120 sekunder för för tidigt födda.  Om mamman lägger  barnet på bröstet direkt efter födseln går det dock inte miste om något blod eftersom blodet pulserar tills moderkakan är tömd, det tar bara lite längre tid.

    Att  vänta med att klampa navelsträngen tills den har slutat pulsera  innebär alltså att barnet får  det  blod   som finns i moderkakan (för fullgångna barn räknar man med ca 30 % av den totala blodmängden och för prematurer upp till 50%) . Detta blod innehåller viktiga stamceller, bland annat cancerbekämpande t-celler och annat  sjukdomsskydd.  Vid sen avnavling  slipper barnet även gå miste om den naturliga syretillförsel som moderkakan ger under de första kritiska minuterna i livet medan lungorna gör sig redo att börja andas. . Men om det avbryts abrupt  får lungornas en chockstart, vilket är både fysiskt och psykiskt smärtsamt för barnet , och lungorna har mycket svårt att ta upp syre innan det finns blodflöde i dem. , Dessutom krävs det blod för att  syret ska kunna transporteras till hjärnan och andra viktiga organ..

    Medtagna barn och barn som  föds för tidigt har ännu större behov av syretillförseln från navelsträngen och det blod som finns i moderkakan.. Men oftast  prioriteras att de här barnen avnavlas tidigt för att tas ut i akutrummet, istället för att låta dem ta del av det syrerika moderkaksblodet först. 
    Även om de är i behov av annan livsviktig vård ger varje extra sekund som navelsträngen är intakt tillgång till mer viktigt blod och syre. Och pH-provet, som de flesta förlossningskliniker vill ta för att få en kvalitetssäkring av vården, kan tas med  spruta från pulserande navelsträng, vilket man numera gör på de flesta sjukhus.

    Facebook-gruppen Leaving A Babie´s Umbilical Cord To Stop Pulsating (Delayed Cord Clamping)
    http://www.facebook.com/delayedcordclamping

    Facebook-gruppen Sen avnavling - Barnets födslorätt
    http://www.facebook.com/group.php?gid=98718282961
     


    Mer information och länkar hittar ni på de första sidorna i tråden..


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-12-22 13:31
    Länk till nya tråden
    www.familjeliv.se/Forum-2-13/m49525723.html
  • Svar på tråden Sen avnavling – Barnets födslorätt (8:e tråden)
  • Anaiah
    abuelita skrev 2009-10-07 13:26:22 följande:
    Undrar om de som försöker pådyvla en smärtlindring tycker man blir mer "lätthanterlig"  då? Under båda mina egna förlossningar (1971 och -82) har jag frånsagt mig all form av smärtlindring, och ändå var jag tvungen att mitt under pågående jobbig värk fösa undan petidinsprutan som bm tänkte ge mig . Bägge gångerna likadant.
    Tja kontrollen går ju från mamman till personalen ju mer bedövad man blir och det kan ju vara ett plus för arbetsorningen så att säga. Plus att man blir mer immobil med alla slangar och sladdar som man måste sitta fast i (om man ska ha EDA i alla fall) så man har en mamma mindre rännande i korridorerna (behändigt kanske).

    Jag vet inte, men jag kan känna en viss cynism inför all denna kemiska smärtlindring efter min egna första förlossning, som visserligen var förfärligt intensiv (och jag hade inte förberett mig tillräckligt och visste inte hur jag skulle slappna av), där förloppet gick väldigt bra fram tills EDAn lades. Då avstannade allt och de fick "uppa" det verkstimulerande hela tiden och det hela slutade ändå med sugklocka och bristningar.

    När jag läser om just omföderskor så verkar vi alla ha gemensamt att den första gången kändes ganska förfärlig, att all kontroll låg i andras händer och att man tackade ja till allt som gavs en och att alla inför den andra förlossningen läser på mer, tränar avslappning och är allmänt mer kräsen och medveten. På gott och ont för jag får lite dåligt samvete över att min förstfödda fick vara försökskanin för att jag skulle lära mig Trist känsla...
  • Anaiah
    abuelita skrev 2009-10-07 14:53:00 följande:
    Det här är verkligen JÄTTEVIKTIG information!!! TACK!!! Detta borde ALLA blivande mammor bli informerade om. Om man känner till det här så är det klart att man hellre föder utan EDA, men om man blir itutad att det är helt risktfritt så väljer man  så klart att slippa ha ont.
    Jag måste fråga min BM om var den studien släpptes, men för bara någon vecka sedan på publicerades en studie (vi pratade om den förra veckan på föräldrautbildningen) som visade att användandet av ryggbedövning kunde påverka barnet i upp till 6 månader! Detta bl a eftersom att barnet är mer groggy när det kommer ut och att det därför påverkar barnets och mammans kommunikation och riskerar störa den första amningen och kontakten och därmed påverka anknytningen negativt långt, långt därefter eftersom intrycket av varann påverkats.
  • abuelita
    Anaiah skrev 2009-10-07 14:54:24 följande:
    Tja kontrollen går ju från mamman till personalen ju mer bedövad man blir och det kan ju vara ett plus för arbetsorningen så att säga. Plus att man blir mer immobil med alla slangar och sladdar som man måste sitta fast i (om man ska ha EDA i alla fall) så man har en mamma mindre rännande i korridorerna (behändigt kanske).Jag vet inte, men jag kan känna en viss cynism inför all denna kemiska smärtlindring efter min egna första förlossning, som visserligen var förfärligt intensiv (och jag hade inte förberett mig tillräckligt och visste inte hur jag skulle slappna av), där förloppet gick väldigt bra fram tills EDAn lades. Då avstannade allt och de fick "uppa" det verkstimulerande hela tiden och det hela slutade ändå med sugklocka och bristningar.När jag läser om just omföderskor så verkar vi alla ha gemensamt att den första gången kändes ganska förfärlig, att all kontroll låg i andras händer och att man tackade ja till allt som gavs en och att alla inför den andra förlossningen läser på mer, tränar avslappning och är allmänt mer kräsen och medveten. På gott och ont för jag får lite dåligt samvete över att min förstfödda fick vara försökskanin för att jag skulle lära mig Trist känsla...
    Precis!  Och likadant är det med kvinnor som föder hemma - de har nästan alltid först fött på sjukhus och blivit så avskräcka att de inte vill sätta sin fot där igen.

    Föstsföderskor, och deras partners,  borde uppmanas att läsa på! 

    Har man bara koll på saker och ting själv, och partnern ser till så personalen följer  önskemåen i förlossningsbrevet , så borde det kunna gå att  föda på sjuhus utan större risk.
  • Anaiah
    abuelita skrev 2009-10-07 15:06:43 följande:
    Precis!  Och likadant är det med kvinnor som föder hemma - de har nästan alltid först fött på sjukhus och blivit så avskräcka att de inte vill sätta sin fot där igen. Föstsföderskor, och deras partners,  borde uppmanas att läsa på!  Har man bara koll på saker och ting själv, och partnern ser till så personalen följer  önskemåen i förlossningsbrevet , så borde det kunna gå att  föda på sjuhus utan större risk.
    Jag tyckte att jag hade läst på. Jag kunde i alla fall förlossningens olika skeden utantill och innantill och jag vet inte om det hade gjort någon skillnad om jag hade läst på mer, man fattar ju liksom inte riktigt vad det handlar om första gången på något konstigt vis. Det är en kunskap som för min del infann sig först efter erfarenheten.
  • SchumiFerrari

    abuelita: Jag har mailat dig en text som jag vill att du ska läsa igenom...Den kommer på din hotmail


    Muppen mars-08 Smurfen aug-09
  • abuelita
    Anaiah skrev 2009-10-07 15:11:57 följande:
    Jag tyckte att jag hade läst på. Jag kunde i alla fall förlossningens olika skeden utantill och innantill och jag vet inte om det hade gjort någon skillnad om jag hade läst på mer, man fattar ju liksom inte riktigt vad det handlar om första gången på något konstigt vis. Det är en kunskap som för min del infann sig först efter erfarenheten.
    Ja det är nog sant, man måste  kanske själv uppleva det här för att förstå vad det handlar om.
  • Rockan
    Anaiah skrev 2009-10-07 14:46:17 följande:
    Vidare så somnar barnen ALLTID ca 15 minuter efter EDAn lagts, man kan som erfaren barnmorska se det på CTG-kurvan - där lades EDAn och där somnade barnet. Att barnet inte påverkas av EDA är därför en ren och skär lögn som tyvärr sprids allt för ofta, sedan är riskerna för att barnets hjärtljud går ner av EDAn inte lika stor som med andra bedövningsformer, men ändå jag tycker det känns lite skrämmande. Barnen kan visserligen sova lite då och då under förlossningen ändå, men här är det så tydligt en kemisk trötthet som infinner sig och det är ju inte alla som vill det!
    Där lärde jag mig nåt nytt!! Hade ingen aning om att barnet somnar av EDA...bra att veta!

    Jag tillhörde de där som absolut trodde jag skulle ha EDA, men när det kom till kritan så "klarade" jag mig på bad & lustgas. I efterhand är jag evigt tacksam att jag inte behövde EDA, har tydligen högre smärttröskel än jag trodde, & att lustgasen verkligen fungerade för mig. Planerar att göra likadant med nästa.
  • Anaiah
    Rockan skrev 2009-10-08 00:18:44 följande:
    Där lärde jag mig nåt nytt!! Hade ingen aning om att barnet somnar av EDA...bra att veta! Jag tillhörde de där som absolut trodde jag skulle ha EDA, men när det kom till kritan så "klarade" jag mig på bad & lustgas. I efterhand är jag evigt tacksam att jag inte behövde EDA, har tydligen högre smärttröskel än jag trodde, & att lustgasen verkligen fungerade för mig. Planerar att göra likadant med nästa.
    Nej, det är inte många som vet om det. Bedövningsmedlet som droppar in är ju dock ett morfinpreparat så det är inte så konstigt, men som sagt så säger de sällan detta till en.
  • fruganL
    Anaiah skrev 2009-10-08 09:39:12 följande:
    Nej, det är inte många som vet om det. Bedövningsmedlet som droppar in är ju dock ett morfinpreparat så det är inte så konstigt, men som sagt så säger de sällan detta till en.
    Är det alltid så?
    Jag tål inte morfin, blir mer illamående än gemene man. Jag vill under inga som helst omständigheter, någonsin, ha morfin (syntetisk eller riktig) i min kropp.
    Om EDA innehåller ett morfinpreparat så borde min fysiska reaktion vara den samma alltså? Och hur agerar de om jag bara skulle säga att morfin under alla omständigheter är big no no, skulle de lägga till EDA i icke-kategorin då?
    *nyfiken*
Svar på tråden Sen avnavling – Barnets födslorätt (8:e tråden)