Fortsättningstråd för oss med mycket extraslag del 12

libä  härligt att du verkar ha en bra period det  bra m både mig o min lille kille. han e drygt 3 veckor nu & växer av bara attan - känns då jag kånkar runt på honom - vilket typ e alltid - han älskar att vara i famnen men går tack o lv bra m pappa med. dock piiper han om han hmnar i ngn annans famn numera - känslig o klok liten kille.... han sover fortfarande mkt men e mer med då han e vaken ..-) så mysigt e det i vart fall - e nog fortf salig över att han finns. tänk att det faktiskt gick vägen en gg till .-)

Tittar in o säjer HEJ!

Här var det lungt, hoppas ni alla mår bra.

Mitt läge är som det brukar vara, lite skutt här och där.
Äter just nu Johannesört tillsammans med magnesim/kalium, har dock ätit för kort tid för att uttala mig om några resultat men återkommer om detta (dock sover jag som en bebis om nätterna, vaknar inte en gång).

Skriv gärna en liten rad om ni tittar förbi, skönt att veta att ni fortfarande finns här!

Kram från mig!

Hej alla och hoppas att hjärtat slår jämnt och fint i största möjliga mån hos er. LiBä: Jag tar också magnesium brus då och då och äter en banan om dagen för kaliumet. Vid en provtagning i januari hade jag dåligt kaliumvärde, men det räckte tydligen med bananerna för att få upp det för nu ligger det som det ska igen.
I fredags gjorde jag magnetröntgen hjärta med kontrast. Det gick bra, fick en lugnande spruta innan. Så nu väntar jag på resultatet. Är less på det här nu, hjärtat har krånglat så himla mycket mer sen i oktober jämfört med hur det har sett ut åren innan (då det också varit en hel del arytmier, men inte som nu..). Det är i alla fall skönt att kardiologerna går igenom det grundligt, även om det skulle visa sig att det inte är någon fara.
Om allt går som väntat ska jag börja med Tambocor efter nästa läkarbesök i juni. Lite läskigt eftersom man i sällsynta fall kan få hjärtstopp av det. Men jag tror att det bara gäller kranskärlssjuka och min läkare är övertygad om att det inte är något fel på kärlen, trots att jag hade ekg-förändringar som tydde på motsatsen.. hmmm...
Funkar inte Tambocor är blir det nog ett ablationsförsök, men försöker att inte tänka på det nu, det är tydligen svårt att bränna i kamrarna där mina värsta problem sitter.
Man får ta en dag i taget och försöka röra på sig lite grann, även om det tar emot med rusningar, yrsel och extraslag. Jag njuter av försommaren min goa sexåring så det är rätt okej just nu.
kram till alla!

hej hej igen!

Måste fråga om det är någon som känner av mer ES när ni lägger er ner??

Jag har upplevt det senaste månaderna, ex när jag lägger mig och läser för barnen i sängen, eller när jag själv lägger mig ner.

Jag tror inte det beror på att jag lägger mig och vilar, utan det känns som om det är för att magen trycker uppåt. Kan det vara så? Är det någon som känner igen detta?

Inget större problem men det stör mig när jag vill ha en skön stund med ex barnen...

Kram på er, ni finns i mina tankar. 

Hej igen. Jo tack libä,jag mår bra. Jag har ju oerhört lite es Mot tidigare men vissa dagar fler och andra dagar inga. Vissa tillfällen bli jag mer rädd och andra mindre rädd. Jag har tydligen mest ves. Ikväll blev jag lite rädd, när jag la mig. Då studsade det till som Ping Ping bollar i bröstet par 5 es i följd. Det gillar jag ej och det känns mest när jag lägger mig. Nu sitter jag upp och gör något då blir det bättre. Dessa situationer är fortfarande jobbiga. Jag är ju trots allt fortfarande rädd att det ska bli rundgång med es Varannan slag igen. jag har svårt att ta mig ur de tankarna när jag får längre perioder av es. Trots att läkarna säger att det är ofarligt. Hur mår du libä? Blir du rädd? Titt, hur har dina 10år av es varit? Hur mkt och i vilka siuationer Kommer dina es? Vad säger läkarna? God natt och sköt om er

Jag känner också skillnad på VES och SVES, tycker att VES känns mycket läskigare, mer som att tappa andan/ett knivhugg/en baklängesvolt. SVES är mer som en liten sprattlande fisk. MIna VES kommer både i vila och vid ansträngning, lite hur som helst.
LIbä: Jo, nu har jag fått svar på magnetröntgen och allt såg fint ut!
Läkaren håller ändå fast vid sin teori om att jag har flera små ärr i hjärtat som ställer till det.
Samtidigt har han plötsligt ändrat sig och vill nu inte utsätta mig för den där starka medicinen. Så jag får nog fortsätta hanka mig fram på 125-150 mg Selokén Zoc om dagen. Utan den medicinen skulle det vara totalkaos i bröstet.
Det är ganska ok nu, men jag får oftare flera VES i rad jämfört med tidigare och de gör ganska ont. EAT-rusningarna (en mängd SVES i rad) har jag kvar som tidigare, men de känns inte så mycket så de bryr jag mig inte om.

Önskar alla en så extraslagsfri sommar som möjligt!