Gravida typ 1-diabetiker snackar vidare

Hejhej på alla. Nu har jag hittat hit igen efter att ha varit bort lääänge. Nu kommer jag att spendera de sista 2 veckorna innan BF hemma, så förhoppningsvis kommer jag att ha lite mer tid till att vara lite mer aktiv här. Här har inte hänt så mycket hittills. Sonen hade vattkoppor för några veckor sedan och det visade sig att jag inte heller hade haft det, så när jag var i v 33 så fick även jag vattkoppor. Jag upptäckte det ganska tidigt så jag fick virusdämpande medicin och jag behövde bara vara hemma i c:a en vecka, men den veckan var jag inte speciellt rolig att ha att göra med. Mitt Hba1C hade gått upp lite vid sista kollen, men ligger på 4,6, vilket jag är väldigt nöjd med. Vilda Tiger: gick du över någonting med Lyckeli, eller kom det igång tidigare? Jag fick 10 dagar före BF förra gången och hoppas väl på något liknande den här gången, men tror inte riktigt på det...

kim: Nä jag har inte fått, men jag har väl i likhet med Vilda varit (eller är fortf) så jävla less på det här så jag orkar inte ens skriva en liten rad..men läser..
 
Var inlagd ett dygn på bb förra veckan för kontroll av bltr var tredje timme, gjorde CTG x 2 å så samlade jag 12 timmars urin för att mäta hur mycket protein jag läcker.. Vilket visade sig vara för mycket, maxvärdet är 0,3 nånting, jag läcker 1,25. Men bltr är stabilt men högt (ca 150/90) så jag fick komma hem igen, ska på kontroll igen imorrn. Så diagnosen blev att jag har en havandeskapsförgiftning, men tydligen inte tillräckligt utvecklad då. Kollar bltr hemma två gånger om dagen å är ombedd att komma in om det blir för högt, eller om jag börjar må sämre.
Det som är bra i eländet är väl att jag förhoppningsvis slipper gå fyra veckor till. Ska på TUL imorrn också, å tvillingarna lär väga strax under 3 kg var, jag har gått 36 fulla veckor å är på "rätt sida" med goda förutsättningar! Vilket känns jätteskönt. Jag har stockar till ben, gått upp 25 kg tror jag å har ont jämt jämt...såå..vi får väl se om jag lyckas övertala dem att sätta igång mig den här veckan.. Men önskar verkligen föda vaginalt, så det beror ju på då...

Jag har fått sänka mina insulindoser rätt mycket sista veckorna, tror jag tar ca 40 E/dygn nu jämfört med 60 som jag var uppe i max tror jag. Det är ju skönt, men det innebär rätt mycket låga värden (som inte ger rekyler tack å lov). Känt mig lite som dig Kim!

Hej Ebyl..
Har varit inne och kikat med jämna mellanrum på din blog med. Så tänkte att det kanske var så att du hade fått. =)
förstår att du är trött på det, stor och tung och allt in-och utåkande från sjukhuset.
Hoppas det sätter igång av sig själv nu i veckan, och att du får föda vaginalt om det är det du vill... Tänker på er som har BF närma och som nu tycker det är jobbigt.. =)

Ja, låga värden har man varit van vid, men 60 E är inte så mycket juh.. jobbigt o ligga lågt bara...

Massor av kramar till er alla...

Nasse
Lyckeli kom 18 dagar FÖRE bf så det känns som jag redan har gått över tre veckor...

Ebyl

Ja, jag känner som du.... trött på det, faktiskt, hur mkt jag än älskar att vara gravid så är min kropp kass på det.

Jag har fått sänka nattdoserna varje natt nu, men vaknar ändå på 2-3 en eller två ggr varje natt och måste äta. Suck.. nu har jag nog mindre på natten än jag hade som pregravid. Dagarna måste jag dock inte sänka på, konstigt nog!

Ja, jag var på "ställningstagande" idag och är ganska besviken faktiskt. Först hade min bm, som jag avgudar, sagt att jag gått fulla 41 veckor på söndag, då jag gått 40+6. Så kan man ju räkna. Och då hade de satt igång mig på lördag, för söndagar har de inte mottagning till läkaren på atenatalenheten. Men läkaren jag träffade idag sa att det var 40+0 som gällde och då får jag gå till måndag 7 juni. Sedan sa min bm att de går igenom min gravv, hur den har sett ut och räknar in det. Läkaren idag frågade inte ens hur jag mådde utan kollade bara ctg-kurvan samt mängden fostervatten. "Har du tur får du fira nationaldagen utan barn" sa han, vilket jag svarade med "Det hoppas jag verkligen inte". Han sa då "Jomen barn förändrar allt så det kan nog vara skönt" och jag svarade "Tack, jag vet, jag har en dotter sedan innan och vill ÄNDÅ fira nationaldagen (suck, firar inte ens den) med båda barnen utanför magen." Nu är jag ganska nere, faktiskt. Det känns inte som om ungen kommer att komma ut av sig själv före helgen.

Vilda: Men vad jobbigt!! Du har ju faktiskt gått över en vecka på söndag... Men vad visade senaste TUL? Har du en normalstor bebis? Ser allt annat också bra ut? De borde ju om inte annat undersöka hur pass mogen du är, skulle man ju kunna tycka! Man kan ju förstå på nåt vis (såhär utifrån iaf) att de inte vill sätta igång en med superfina värden som är helt omogen..men ändå. Väldigt olika för vilken läkare man träffar, säkerligen! Sånt stör en... Jag hoppas jag får träffa en vettig imorrn iaf, bara att hålla tummarna. Å hoppas du kommer igång av dig själv snarast!
Kram!

Tråkig attityd den dr hade Vilda. Fyyy vad tråkigt..
hoppas du slipper vara gravid för resten av livet.. =)

Vilda: Fy vilken läkare. Jag skulle också blivit nedstämd om jag blivit bemött på det sättet. Är detta en annan läkare än den du har träffat tidigare? Vilken kommentar om att du hade tur om du fick gå en dag längre utan att bli igångsatt och att det var skönt att vara utan barn en extra dag. Grr. Totalt okänslig skulle jag säga. Det är väl klart att man vill ha sin lille parvel hos sig så snart man kan och att det är jättejobbigt att gå över tiden. Håller också tummarna på att den lille envise skrutten du har i magen inser att det är bäst att den kommer ut på stört och inte ligger där inne och jäser längre.

Tack, tjejer, era kommentarer betyder mkt.

Ebyl
Jag har en "normalstor" bebis enligt senaste TUL, då var den 6 % över kurvan. Så enligt den kurvan väger bebis ca 3600 nu. Jag är öppen en cm, har varit det länge, har en mjuk, mogen tapp och JÄVLIGT ont i mina fogar och fötter. Förra gravven fick jag en tid för igångsättning i v 38+0 för att jag mådde så dåligt av allt vatten så jag kunde tycka att den är läkaren kunde ge mig TVÅ DAGAR före 41+0, liksom... men inte, tydligen. Jag har aldrig träffat denna läkaren förr. "min" som jag haft under gravven har jag bara sett två ggr och det var mkt bättre förra gravven då jag hade en läkare jag träffade var 6e vecka. Ha kunde ju se hur jag mådde och kände mig lite.

Vilda: Ja du får inte missförstå mig, jag tycker verkligen han kunde ha engagerat sig mer än vad han gjorde! Särskilt med alla krämpor plus diabetes.. Men när ska du få träffa någon igen nu då?? Är det liksom helt kört en vecka framåt?