Utomkveds - Vad händer sedan? tråd 3

Hej hej!

Är också ny i tråden, har läst de första 120 sidorna något ;) Akut opererades för ett x för ca 2veckor sedan i v 7+6. Första gången jag varit gravid. Hade haft bruna flytningar och litet blod på pappret i 1,5v samt molvärk av och till. Hade dessutom haft "mens" som jag skulle några veckor tidigare så att gravtest blev positivt och visade 3+ var chockerande. Trodde att jag hade ett missfall men kunde aldrig föreställa mig att det var ett x. 

Fick jättejätteont långt nere i magen och tror jag fick ett blodtrycksfall samtidigt, men smärtorna gick över efter ca 15-20min så jag tvekade till att åka in men gjorde det ändå. På VUL såg man inget i livmodern men någon sorts cysta/äggblåsa på vä sida. Blev inlagd för observation i väntan på hcg. Hcg var 19,000 så man beslöt sig för att skopera akut och tur var det för hade pågående blödning från vä äggledare och massa blod i magen. De var tvungna att ta bort vä äggledare och det satt även grav.vävnad på vä äggstock som man fick skära och bränna bort.

Nu följer de hcg en gång i veckan och i fredags var det nere på 60, så det verkar sjunka som det ska. Jag har fått kontakteksem av kirurgtejpen men såren verkar läka okej.

---> Har dock ett problem som är det största just nu och undrar om ni haft liknande: brännande/svidande smärta på den sidan ni inte opererat bort äggledaren på? Det bränner/svider några cm från naveln under huden och gör ont när man trycker på magen där. Gör mer ont när jag rör på mig men även i vila. Har känts så ett par dagar nu. Förstår inte vad det kan vara, om det är att det bildats en böld i såret under men jag tycker att det är för långt från navelsåret... Någon som haft liknande???

Hej hej!

Är också ny i tråden, har läst de första 120 sidorna något ;) Akut opererades för ett x för ca 2veckor sedan i v 7+6. Första gången jag varit gravid. Hade haft bruna flytningar och litet blod på pappret i 1,5v samt molvärk av och till. Hade dessutom haft "mens" som jag skulle några veckor tidigare så att gravtest blev positivt och visade 3+ var chockerande. Trodde att jag hade ett missfall men kunde aldrig föreställa mig att det var ett x. 

Fick jättejätteont långt nere i magen och tror jag fick ett blodtrycksfall samtidigt, men smärtorna gick över efter ca 15-20min så jag tvekade till att åka in men gjorde det ändå. På VUL såg man inget i livmodern men någon sorts cysta/äggblåsa på vä sida. Blev inlagd för observation i väntan på hcg. Hcg var 19,000 så man beslöt sig för att skopera akut och tur var det för hade pågående blödning från vä äggledare och massa blod i magen. De var tvungna att ta bort vä äggledare och det satt även grav.vävnad på vä äggstock som man fick skära och bränna bort.

Nu följer de hcg en gång i veckan och i fredags var det nere på 60, så det verkar sjunka som det ska. Jag har fått kontakteksem av kirurgtejpen men såren verkar läka okej.

---> Har dock ett problem som är det största just nu och undrar om ni haft liknande: brännande/svidande smärta på den sidan ni inte opererat bort äggledaren på? Det bränner/svider några cm från naveln under huden och gör ont när man trycker på magen där. Gör mer ont när jag rör på mig men även i vila. Har känts så ett par dagar nu. Förstår inte vad det kan vara, om det är att det bildats en böld i såret under men jag tycker att det är för långt från navelsåret... Någon som haft liknande???

Jag är så jävla bitter på mitt x som slutade med en bortopererad äggledare.

Det har i efterhand visat sig att jag både har endometrios och pco så oddsen för att jag skulle bli gravid på egen hand var väldigt små. Så blev jag det och då skulle det givetvis fastna.

Nu gör vi ivf och jag är väldigt svåratimulerad och får inte ut så många ägg heller. Första försöket blev det ingen återföring. Nu i andra försöket fick vi ut två ägg och ett av dem ruvar jag nu på. Snälla kan det inte få gå vägen denna gång..

Ett försök kvar efter detta. Får inget till frysen heller när vi får så få.

Livet är orättvist. Kommer inte sluta kämpa. Vi ska ha ett eget barn!

Jag är så jävla bitter på mitt x som slutade med en bortopererad äggledare.

Det har i efterhand visat sig att jag både har endometrios och pco så oddsen för att jag skulle bli gravid på egen hand var väldigt små. Så blev jag det och då skulle det givetvis fastna.

Nu gör vi ivf och jag är väldigt svåratimulerad och får inte ut så många ägg heller. Första försöket blev det ingen återföring. Nu i andra försöket fick vi ut två ägg och ett av dem ruvar jag nu på. Snälla kan det inte få gå vägen denna gång..

Ett försök kvar efter detta. Får inget till frysen heller när vi får så få.

Livet är orättvist. Kommer inte sluta kämpa. Vi ska ha ett eget barn!

Råka skicka,

Läste mycket här när jag för ca 4 månader sedan åkte in och fick reda på att jag var gravid efter kraftiga buksmärtor, fick dock även veta att den satt i äggstocken, så vart akut operation. Tog bort både äggledare och äggstocken på höger sida.

Var i en chock lång tid efter och läkaren sa att de kunde ta längre tid och bli svårare att bli gravid efter detta. Och att vi skulle Vänt 3 månader på att försöka igen. Läste här på familjeliv att många provat innan 3 månader gott och fått flera x. Så vi väntade tiden ut. Har precis idag efter att spytt hela morgonen ;) kollat och ja jag är gravid. Ska till barnmorskan imorgon..

Är livrädd att allt ska bli fel igen. Men känns inte som förra gången utan det känns normalt! :) sist hade jag en känsla av att något var fel..

Men tänkte bara sprida lite hopp att även fast hälften är bprtopererad så kan man bli gravid.

Fast de kändes bra tungt för 3 månader sedan och dom gick väldigt sakta.

Har fortfarande stickningar i ärren efter operationen och läkaren sa de var normalt för de var nerver som försökte "bli hel igen" kunde man ha upp till 1 år :)

Men ja kan säga efter operationen ringde jag nog läkare 50 går i veckan ;) men dom var tur nog väldigt glada och förstående:) så de är bara att ringa på om man har många frågor :)