Fick inget i födelsedagspresent av min man.. Är så besviken..

Men du sa ju åt honom dagen innan födelsedagen att han inte behövde köpa någon present? Och sedan blir du arg för att han inte köpt någon present?

Eller har jag missförstått dig? 

ja jag resonerar så. Har jag inte fått present så skulle det ta lite emot att jag ska fixa present till min sambo speciellt om det är något han har velat ha jättelänge som en resonerade innan....
Och varför är det sällan tvärtom? Sällan är det väl tjejen som glömmer bort sambons födelsedagspresent och sen kommer killen med en present som han vet att tjejen har suktat efter jättelänge (samma exempel som 'Shorona´ upplevde ovan) varför är det på olika vilkor?
nåväl, jag vill inte ha det så i mitt förhållande, antingen ger man varandra presenter eller inte alls.

Ojdå, ni kommer snart ha större problem än en missad födelsedagspresent.
Nä skärp dig och var större en så.

Det var en födelesedag! Ingen big deal! Han har inte legat med din mamma, dödat din katt, slagit dig halvt fördärvad, det broptt hangjort sig skyldig till var att  han köpte INGEN present (efter att du sagt " du behöver inte köpa nåt) Herrejösses och du tänker starta någon slags hämd och undrar om du ska fråga hur han ska gottgöra dig?!

Och om du hade fått en kyss som du skrev förut, hade det då räckt?
Av någon anledning så tror jag faktiskt inte det.

Jag förstår att du blev lite besviken men jag kan inte förstå hur du reagerar nu. Det tycker jag bara är otroligt omoget och det kommer slå tillbaka ännu hårdare på dig. Varför inte prata med honom på ett lugn och fint sätt?
Förklara att du blev lite besviken för att du int fick något och att födelsedagar betyder väldigt mycket för dig.

Eller så struntar du i att bete dig vuxet och startar något som kommer få din sambo att få magont inför nästa år du fyller år.

Jag tycker du är riktigt löjlig och barnslig ts. Han kom ihåg din födelsedag, han sa grattis och om jag inte läste fel så åkte han och köpte pizza till er också. Vad kallar du det om det inte är att uppvakta? Min sambo köpte inget till mig på vår 3-års dag men han fick ett armband av mig som han älskar och alltid har på sig. I år på vår 4-års dag fick jag inget heller, men han fick en ros. Inte är jag sur och tänker hämnas för det heller. Snacka om sandlådefasoner. Om man är så sjukt osäker på sin partners känslor för en, så man måste ha det bekräftat med materiella ting så bör man nog prata med varandra om det. Att tvivla på att man är älskad för att man inte får något på sin födelsedag är inte ett normalt beteende. Skärp dig och väx upp!

men du sa ju till han att inte behövde köpa något ???
du pratar ju emot dig själv :/

Jag fyllde 25 i augusti förra året. Ännu har jag inte sett skymten av en present! jag har blivit "bortvald" förut men av andra personer så jag tar inte så hårt på att inte få presenter. Var många år sen jag fick en present av min familj t.ex. Så för mig är det inget konstigt att jag inte får nån present, men sån är jag. Men i år hoppas jag på att få en liten present iaf, för nånting litet kan man ju få.

Om ni har barn, kan jag misstänka att ni har delad ekonomi.. då byter ni ju bara pengar då ni köper presenter?

Du hade sagt att han inte behövde köpa någonting, och han kom ändå ihåg och sa dessutom grattis.. varför hämnas eller ens känna sig besviken? Jag skulle, om jag hade varit i hans skor, blivit skitsur, vad sjutton - om du säger att det inte behövs, ska man behöva kunna läsa tankar eller? Och sedan ge honom spöstraff för att han gjorde som du sa?

Men vad barnsligt!! Herregud du är väl vuxen? Varför i hela friden skulle hans föräldrar ge dig present?
Är det viktigt får du väl fira födelsedagen hemma i flickrummet så kanske mamma kommer upp med sång och paket på morgonen?

Låter nästan som att han hade tänkt köpa något men du sa till dagen innan att han inte behövde och då tolkade han dig bokstavligt. Han kanske inte har koll på hur man kan uppvakta på andra sätt och trodde att du inte ville bli uppvaktad. Ibland måste man vara övertydlig. 

Min sambo köpte inget till mig i födelsedagspresent för några år sedan, jag blev jätteledsen eftersom vi har tradition att i alla fall köpa något. Vi har bägge levt i famlijer där man fått saker men inget som vi velat haft utan de har köpt dyra skitsaker helt enkelt så presentbiten är känslig.

Men min sambo såg att jag blev ledsen och förklarade att han hade tänkt att vi skulle köpa en ipod åt mig lite senare eftersom jag önskade mig en sån men vi inte hade pengarna till det just då. Det var en jättesnäll tanke men just då kände jag mig så besviken. Förklarade för honom hur jag kände och sa att det inte är prylar som är det viktiga utan att han anstränger sig lite, om det så hade varit att köpa en chokladkaka på ica och ge så betyder det massor, eller kanske frukost på sängen.  Kanske låter knasigt för endel men för mig är det viktigt att få känna att födelsedagen är något positivt, inte något som ger ångest som det varit förut.

Förra julen och födelsedagen, jag fyller några dagar efter jul så åkte vi till ett köpcentrum och jag pekade helt enkelt ut för sambon exakt vad jag önskade mig. Sen gick han själv och jag själv så handlade vi lite julklappar åt varandra och andra, han köpte bla. en av de sakerna jag pekade ut och tyckte det var skönt att jag var så tydlig så slapp han stå och fundera på villken storlek, färg osv. som jag kände för.

Min sambo är inte duktig på att förstå hintar och så utan jag måste vara superövertydlig. Ett år fick jag vantar som man kan sätta in i datorn och få värme från USB-porten... han fick ett tvspel av mig, men det är tanken som räknas.

Hoppas du kan prata med din man på ett vuxet sätt om varför du blev besviken så kan han få en chans att förstå vad du egentligen menar och önskar.  

Jag bryr mig inte om presenter och brukar därför säga att jag ingenting vill ha.
Det betyder också precis det.

Jag har lite svårt att förstå TS varför hon sa att hon inget vill ha och sedan blir sur/besviken
när hon ingenting fick?