Jag kommer aldrig erkänna!!!!

Alltså, hur lyckas man med vissa saker? Tex hon som skrev att hon fått billigt körkort genom att suga av läraren. Frågar man bara liksom "blir det billigare om jag suger av dig?". Eller hur gör man, jag fattar inte. Inte för att jag skulle prova, men jag undrar verkligen...

Jag kommer aldrig erkänna att jag sedan några veckor tillbaka börjat flirta med en kille på nätet och som jag träffade för första gången igår. Dock utan att vi "gjorde något". Får ångest ibland men jag gillar så mycket att få bekräftelse från honom, jag känner mig attraktiv och snygg.

Jag kommer aldrig erkänna att jag hatar min sambos syster. Hon är en fjortis och tycker inte om vårt barn.

Jag kommer aldrig erkänna att jag gillar både tjejer och killar.

Jag kommer aldrig erkänna att jag har snattat många gånger som ung.

Jag kommer aldrig erkänna att jag tycker mitt barns farmor tar hand om vårt barn bättre än barnets mormor (min mamma).

Enkelt. Man känner av läget. Är det en sliskig snubbe? Då kan man dra ner tröjan lite, lägga på ett extra lager läppglans och säga något i stil med
"Åh vad jag ser fram emot körkortet. Skulle kunna göra precis VAD som helst för att klara det idag!"
Då kanske han flinar lite och säger "Hehehe. Jaså? Men det menar du väl inte?"
Då säger du "Jo, det menar jag verkligen. PRECIS vad som helst!"
Då flinar han lite till så att prillan nästan trillar ur också lägger han sin grova hand på ditt lår och då möter du hans blick och ger honom ett leende. Sedan är det klart. Bara att gapa stort och svälja. 

Det hemskaste jag gjort är att bli GLAD när jag hörde att min sambos farfar hade dött.
Jag avskydde verkligen gubben, han påstod fortfarande efter 13 års förhållande att han "inte kom ihåg mitt namn" utan brukade bara tilltala mig som "den där svenskan" och frågade ständigt min sambo om det inte var dags att byta tjej snart. Fy på mig.... men jag är fortfarande jättenöjd över att han inte finns i livet så att jag slipper träffa honom mer när vi ska åka på semester.

Kom på några fler:

Jag kommer aldrig erkänna att:

Jag tycker synd om blommor som man kastar bort (om de "lever")
jag ogillar min BVCsköterska som är otroligt nervös hela tiden och säger "ja ja ja ja ja ja ja ..:" eller "nej nej nej nej nej nej..."

Hej vännen.
En mening kan aldrig börjas med "och". Snitt-IQ skrivs med bindestreck, annars blir "snitt" ett adjektiv och meningen förlorar betydelse. Egentligen är det mest OK att skriva "genomsnittlig IQ".

Förövrigt skulle jag gärna vilja ha källa på ditt påstående att folk från Afrika har en genomsnittlig IQ på 70. Jag utgår ifrån att du, som representant för den vita överlägsna rasen, aldrig skulle gripa fakta ur luften för att styrka ett dåligt underbyggt argument? Du har väl fog för det du säger?

att jag onanerar genom att gnugga mig mot kudde

att jag tycker att mannens rumpa är platt

att jag studerar mitt bajs

att jag tänder på en bekants man

 

Jag kommer aldrig att erkänna att jag äter snorkråkor varje dag.

Jag kommer aldrig erkänna att jag ofta ringer till jobbet och sjukanmäler mig fastän jag är frisk, orkar inte gå idag typ.

Jag kommer aldrig att erkänna att jag äter godis varje dag och bedyrar till alla att jag inte fattar varför jag går upp i vikt.

Jag kommer aldrig att erkänna att jag inte alls promenerar varje dag. Jag ligger hellre på soffan.

Jag kommer aldrig att erkänna att jag älskar att lukta på mina egna fisar.

*dubbelkollar att jag är anonym*

jag kommer aldrig erkänna
- att jag önskar min man var yngre (han 34 jag 24)
- att jag önskar han såg ut som den typen jag brukar falla för
- att jag i början bara var tillsammans med min man för att ha sex
- att jag jobbar på samhall (bara min familj vet det)
- att jag vantrivs i min situation och om den inte blir bättre när allt blir som vanligt igen kommer jag att bryta upp allt.

Jag kommer aldrig att erkänna

- att jag tycker kompisen har riktigt fula barn
- att jag varit otrogen i mitt liv
- att jag snott pengar från ett företag (endast min familj vet)