Dagis o BVC gick bakom ryggen på oss och tvingade på oss ett möte

Alltså ja hon e tjock och lite till! Min son är 3,5 år och är 101 cm o väger 15,5 kg. Din dotter är ett par cm längre o väger det dubbla?? Shit. Bra att ni fick ett uppvaknande! Hur kan man låta det gå så långt? Tänker ni inte på diabetes och andra fetmarelaterade ssjukdomar? Min svägerska gör likadant med sin dotter och jag fattar inte varför man gör sina barn feta. Regelbundna måltider i LAGOM mängd och inte tillsätta massa socker o grädde i vardagen! Motion är med A och O. Är ni ute med henne o cyklar? Låter henne springa av sig? M.m ? Det dom är ute på dagis räcker INTE. Aktivera henne mera äoch se över hennes kost med en dietist!

Äntligen gravid igen hoppas bebis stannar

Och det allra viktigaste av allt TS. Ut och lek med ditt barn! Spring tafatt, hoppa hopprep! Lek kurragömma, dunken och annat. Allt som innebär att ni rör på er.

Ja du Ts... jag lider med dig...
Jag väljer att vara anonym för att inte outa någon i min familj som inte vill det.

När jag träffade min man så var hans son 6 år och kraftigt överviktig.
Ingen av föräldrarna hade sett detta och jag förstår det, men tycker inte att ens eget barn är tjockt när det är litet... Men har av naturen en rosa rullgardin nerdragen och tycker att dom e lite runda och dom springer snart av sig det.

Det är ett mycket dumt sätt att hoppas på att präglingar vi som föräldrar har gett våra barn är nåt som löser sig av sig själv. Det är vi vuxna som lägger grunden för HUR våra barn äter och vi avgör i en tidig ålder hur deras relation till mat skall bli i framtiden.
Och att "springa av sig" hullet är nåt som tjocka vällingbarn gör när dom börjar gå... inte efter 4 års ålder.

Självklart kan det vara så att problemet går över i tonåren och att barnet då går ner i vikt och blir "normalviktig" igen.

Men vägen dit då? vad skall den kantas av?''

Min dotter anses som normalviktig, hon är 104 cm och väger 19 kg... Hon har lite hull att ta på om vi skulle få kräksjukan och det e jag glad för.
Hon springer med de andra barnen i samma fart och hon är aktiv och lekglad.
Om jag hade lagt 12 kg i en ryggsäck och bett henne göra vad hon gör idag så hade hon orkat en tiondel.. Det hade helt enkelt varit för tungt...

Detta dilemma har min styvson alltid lidit av... att det är för tungt...
Han har aldrig varit snabbast och bäst i de sporter han velat vara delaktig i, och detta har naturligtvis lett till att han inte velat fortsätta... hans stora intresse är att läsa, sitta vid datorn, kolla på tv och äta... såklart.
Han har oxå varit en sån alla vill slåss med för han e stor och tung...och tuff har andra trott, fast han inte är det.
Hans sätt att hävda sig har varit att snacka och verka cool... och när han började nollan fick han stryk av en i trean för att han var uppkäftig...för att han e större till storleken än till åldern.
Och hans övervikt har handlat om 10-15 kg hela vägen, det har lixom följt honom.

Som styvförälder har det varit skit att se detta utvecklas åt fel håll, jag lyckades få pappan att förstå allvaret ganska direkt men mamman körde huvudet i sanden så som jag tycker att du gör och lät allting hållas alldeles för länge.
Hon drog öronen åt sig för 1 ½ år sen och då var pojken 11 år...
Och jag kan säga att det nog tyvärr e försent att ändra på hans syn på mat...
Nu e han på väg in i tonåren och vill inte alls äta nyttigt och röra på sig... han vill spela dator o käka pizza...såklart, vilken tonåring vill inte det?

Det är fruktansvärt att låta ens barn få en galen relation till mat, för det missbruket är det värsta missbruket man kan ha...
För precis som du säger: Man måste ju få äta sig mätt!
Men vad e mätt för barnen då? När sätter man stopp? Hur skall dom veta vad som är vad om ingen lär dom det?

Vad jag förstår så äter ni inte massa sötsaker på veckorna, vilket e toppen.Men det jag såg i hur du beskriver era matvanor är lite man kan ändra på...
Rätta mig om jag har fel nu, men var det såhär det såg ut?

Välling och macka när hon vaknar
Frukost på dagis
Frukt på dagis
lunch på dagis
Mellis på dagis
Fika när hon kommer hem
Middag när pappa kommer hem
kvällsmacka och fil+flingor innan hon går o lägger sig

Enligt alla råd jag har fått genom åren så är 6 måltider om dagen ultimat, och då räknas frukt och mellis som en måltid.

Redan där har ni två måltider för mycket,

Om jag var du skulle jag försöka dra ner på vällingen för att så snart som möjligt sluta helt, för den behöver hon inte för att överleva. jag skulle ge henne nåt lättare direkt på morgonen som ett glas fil med banan kanske. Ingen macka för det är bara massa kolhydrater i det.. och efter ett tag skulle jag lägga ner det oxå eftersom att hon ändå äter frukost på dagis.

Målen på dagis är 4 måltider, och du kan gott be dom ge henne lite mer till lunch under en period och kanske mellis oxå,( men inte en massa bröd hela tiden.) så hon inte e döhungrig när hon kommer hem.
Skippa fika innan middagen, gör i såfall nåt riktigt nyttig med grönsaker eller frukt.
Ät middag som vanligt.
Då e vi uppe i 6 eller 7 måltider beroende på fika innan maten eller inte.

Det sista kvällsmålet med macka och fil eller kräm är totalt vansinne....nu vet ju inte jag hur länge hon är uppe, men om ni äter middag runt 6 och hon går o lägger sig halv 9 så kan hon omöjligt vara hungrig då igen...

Där är det ni som föräldrar som skapar ett behov som egentligen inte finns.

Så skulle jag göra...

Vi har rutiner som följer:

Frukost gröt eller fil och ev macka
Frukt
lunch
Mellanmål
middag
Frukt

Och det är klart man gör avstickare ibland, men inte varje dag. Och jag kan ju unna oss det när styvsonen inte är hemma för vi andra har inte viktproblem.

En fråga till dig som du kanske inte vill svara på, valet e ditt.
Hur har du o din man det? Är ni överviktiga, rör ni er mycket? Hur ser ert liv ut?
Kanske är det så att ni alla tre behöver förändra på saker kring kost och hälsa?

Jag önskar dig lycka till och att du inte mår dåligt och tycker att du är en dålig mamma. För vi gör alla så gott vi kan, och ibland behöver vi hjälp utifrån bara...

Mvh M

Jag blir fruktansvärt arg och samtidigt glad att omgivningen reagerar. Jag var själv som ts barn när jag var liten. Och mamma la all skuld och skam på mig samtidigt som hon proppade i mig bullar och kakor. Sen när jag var tonåring fick jag utskällning varje gång jag stoppade något i munnen och fick jämnt höra hur tjock jag var och hur synd de var om mig. SÅ då tröståt man mera. Det är inget annat än misshandel. BÅde fysisk och psykisk. Fysiskt att man inte kan röra på sig man kan inte leva det liv man vill ( resten av livet). Psykiska misshandeln består i allafall i min familj utav att man får höra hur jävla tjock man är och att man måste förändra det hela utan att man får någon som helst hjälp från resten av familjen. Det ska sitta där och mumsa bullar, choklad och popcorn osv utan att jag ska ta ens en smula för då får man höra ja du har de så svårt med maten du kan inte låta bli. Det slutade med en vikt på 185 kg för mig innan jag gjorde en gastric by pass. Inte ens en sådan operation har hjälpt mig utan mina problem med maten är så svåra att de löste inte problemet. Har bara gått ner 40 kg och jag går upp igen. Det jag varit mest arg för är att ingen reagerade, ingen i omgivningen reagerade utan snarare tvärtom de var med i att vara elak mot mig. Jag kan rabbla upp en mängd händelser som skolan och fritids gjort mot mig. Istället för att hjälpa mig och istället för att anmäla min mamma och pappa till soc.

Idag har jag själv ett barn och jag har försökt och bett om hjälp för att fixa hennes matvanor på ett bra sätt och att jag inte ska börja bete mig som mamma och pappa. Men den hjälpen verkar inte finnas förrens det är ett problem med vikten. SÅ var glad att omgivningen reagerat.

Om nu ts är sann för de låter otroligt med 31 kg på 105 cm. Och med sådan total förnekelse om problemet.        

 Hon väger för mycket. Och boven i det hela är säkert fikat ni äter varje dag - har inte lyckats läsa vad det består av och hur mycket hon äter, men barn ska inte ens dricka saft varje dag. Byt ut det mot frukt och vatten, eller grönsaker. Äter hon cocktailtomater och gurka så kan hon få äta så mycket hon vill av det istället om hon är hungrig. Dessutom är det säkert en stor bov om hon dricker läsk ofta, alltså varje helg.

 Vi fikar nästan bara när det är kalas, jag tar inte ens fram bullar på helgen. Vill inte ge mina barn dåliga vanor, även om ingen av dem väger för mycket nu. Men äldsta flickan var mycket hos farmor när hon var liten och vande sig alldeles för mycket vid saft och fika. Så jag har haft svårt att vänja om henne, vilket jag som sagt gör för att inte ge henne dåliga vanor. På sommaren om hon ska få glass så ger du oftast en liten isglass i stället för stora glassar, och inte ens isglass varje dag!
 Lyssna på BVC och dagis, och var tacksam att de försöker hjälpa er och er dotter istället för att vara arg på dem!

TS: Jag förstår om du blir ledsen av mycket som skrivs härinne. Det du absolut inte behöver just nu är att få höra hur dålig du är som mamma. Du älskar säkert din dotter väldigt mycket och hon älskar säkert dig också.

Jag vågar inte vara annat än anonym härinne, för usch vilken hemsk stämning det är från många här i tråden! Läs igenom era inlägg och tänk igenom om ni själva skulle vilja bli utsatta för sådana utskällningar som ni ger till TS... Nä, jag trodde väl det!

SKÄRPNING!!!

TS behöver stöd i att ha blivit sviken av förskolepersonalen. Alla vill ju bli behandlade med respekt både från personal, BVC-sköterska etc och att de går bakom ryggen på henne förstör ju förtroendet för en lång tid framöver.

TS: Hoppas att samtalet ni trots allt hade leder till något bra och att ni kan få ett bra samarbete kring er dotter

Kram!!