Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!

Jag saknar dig din idiot, och jag hatar att jag gör det. Jag vill krama om dig och ge dig en käftsmäll på en och samma gång. Kom hit så jag får göra det. 

Saknar dig så fruktansvärt mycket!! Vet inte hur jag ska komma över dig. Blev så jävla glad när jag såg dig på affären, men vågade inte stanna och prata efter allt som jag utsatt dig för. Kollar mobilen varje dag och hoppas på ett sms från dig!! Skulle så gärna vilja prata med dig om allt som varit. Men du kanske redan har kommit över mig?

Faan vad jag saknar dig. Har du stängt av känslorna som med en strömbrytare som vi pratat om? Eller har du redan byggt upp din mur! Vill i så fall absolut inte riva den för dig. Vill bara prata med dig!

Till VDn för det företag jag jobbar på:

Nu vet jag hur man gör karriär hos er. Det hela går ut på att trashtalka sina kollegor och skicka bbc med klagomål till alla på hela företaget.
Kollegor som har tid att övervaka andras arbete, de måste ha alldeles för lite att göra. Är inte det chefernas uppgift?
Klagomålen ska givetvis inte handla om missförhållanden på arbetsplatsen, utan bara ha för syfte att förminska enskilda.
Nej, jag känner mig inte drabbad själv, men däremot reagerar jag mot att det drabbat kollegor. Kollegor som fått en bristfällig utbildning och har en bakgrund som berättigades med "de har rätt inställning", kollegor som är nya i arbetslivet och det här är vad de får i erfarenhet.

Hur är det med de mjuka värderingarna? Du säger att de finns där och jag undrar var fan då?

De som premieras är gamarna som backstabbar sina kollegor utan att ta sig tid att visa hur den kollegan kan göra det bättre. 

Det finns ingen vinning i att behandla människor illa. Det enda du vinner är ett dåligt rykte. Vilken bransch du än befinner dig i så är det en ankdamm. Det kommer tillslut att bita dig i svansen. Behandla dina resurser väl och till suende och sist är det de människor du har omkring dig. 

Till mitt ex ( 7-årigt ) förhållande som dumpade mig för 3 månader sen. Jag vet inte vart jag ska börja .. Du vet att jag fortfarande älskar dig, att jag saknar dig , att jag vill att det ska bli vi igen .. Och ändå så fortsätter vi så här. Det är absolut inte bara ditt fel, det är jag som gör mest fel eftersom jag har så starka känslor för dig än .. Jag borde kunna säga nej! Och jag lovar mig själv det efter varje gång det här händer att jag inte ska göra det igen .. Eftersom jag börjar om på noll igen .. Känslorna blir ännu starkare och hoppet tänds, för att senare slockna när vi inte hörs .. Jag tänker på dig hela tiden och undrar vad du tänker om allt? Om det bara är jag som känner såhär .. Imorse när du kom och kramade mig och gav mig en puss i pannan kändes allt så bra men ändå verkligen jättejobbigt för jag vet att det bara va tillfälligt .. Det jag känner är att jag måste veta vart vi står! Och det får jag endast reda på om du berättar för mig hur du känner .. Det gör så ont i mig att veta att det kanske bara va "sex". För från min sida är det mer än så .. Vi kan inte vara så här intima med varandra för det väcker så starka känslor hos mig .. Så är det så att det bara är "sex", så måste vi sluta med det! Jag vill gärna ses som vänner om du inte har samma känslor kvar som jag. För jag tycker jättemycket om att umgås med dig! Det är när det blir intimt som det blir väldigt jobbigt efteråt, trots att det är jätteskönt just få .. Hoppas du förstår vad jag menar .. Och snälla, för min skull .. berätta gärna för mig vad du känner. Jag vågar egentligen inte skicka det här för jag är rädd att du ska ta det på fel sätt.. Men jag måste! Hoppas du förstår!