3-åring på dagis eller inte? Vem ska få som den vill?

Har oxå haft mina barn hemma länge, kanske inte lika länge som TS och utan sjukdomsbild. Har valt sämre ekonomi etc för att kunna ha det så. Fått mycket skit för våra val. Vi har skaffat barn för att ta hand om och uppfostra dom själva, våra barn har inte saknat något, de äldsta går i skolan utan några som helst problem socialt eller inlärningsmässigt. Ni som har barn på dagis från tidig ålder, varför skaffar ni barn öht? Samhället får uppfostra era ungar. Ser på många barn som har föräldrar som jobbar heltid och hur barnen har det för att alla ska kunna shoppa massor och åka i fina bilar medan barnen får lida. Förstår att ensamstående föräldrar måste ha sina ban påå dagis och många timmar, men ni andra - sänk standarden och ta hand om era barn själva!!

Har oxå haft mina barn hemma länge, kanske inte lika länge som TS och utan sjukdomsbild. Har valt sämre ekonomi etc för att kunna ha det så. Fått mycket skit för våra val. Vi har skaffat barn för att ta hand om och uppfostra dom själva, våra barn har inte saknat något, de äldsta går i skolan utan några som helst problem socialt eller inlärningsmässigt. Ni som har barn på dagis från tidig ålder, varför skaffar ni barn öht? Samhället får uppfostra era ungar. Ser på många barn som har föräldrar som jobbar heltid och hur barnen har det för att alla ska kunna shoppa massor och åka i fina bilar medan barnen får lida. Förstår att ensamstående föräldrar måste ha sina ban påå dagis och många timmar, men ni andra - sänk standarden och ta hand om era barn själva!!

Men det är väl inte det den här tråden handlar om, att sätta barnen på dagis 45 timmar i veckan från 1 års ålder för att kunna ha en hög materiell standard eller för att man helt enkelt inte vill ta hand om sina barn. Här handlar det om huruvida en treåring har glädje av sociala kontakter. Kamrater ÄR viktiga för förskolebarn, inte för de allra minsta, men från 3-4 års ålder. Varför är det helt OK enligt dig att se till barnets behov genom att ge tryggheten med föräldrarna och uppfostra sina egna barn, men tydligen helt oviktigt att hjälpa barnet att få sociala behov tillgodosedda? Varför skaffar man barn över huvud taget om man inte har för avsikt att hjälpa barnet med det sociala? Kamrater behöver INTE vara dagis, och kan TS tillgodose det på annat sätt än dagis är det ju jättebra. Men jag anser INTE att man gör det bästa för sitt barn om man har dem hemma till skolstart om man inte har andra sociala kontakter med barn att erbjuda.

För att könet är irrelevant.

Verkar som du har väldigt höga krav på att barnen MÅSTE leka med andra barn DOM MÅSTE utvecklas snabbt motoriskt.

Låter mer som dina barn är överenergiska och skulle behöva mer lugn och ro?

Det är inte bra för barn att tvinga dom in i sociala miljöer, och utsätta dom konstant för nya människor, vare sig det är barn eller vuxna. dom kan utveckla social fobi... barn behöver lugn och ro, få vara ensamma med sin vuxna trygghet. 

Vad är denna hysteri om det sociala?

Fan man har hela livet på sig att socialisera man ska gå i skolan i många, många år, och sen jobba i många, många år... man träffar nya människor konstant, på affären, bussen, ute, i lekparker överallt!

Jag vet vuxna som inte är tränade i socialisering, jag vet gamla som inte vet hur man ska bete sig bland folk...

Och så kräver vi att pytte små barn (under 6 år) ska sitta och vrål tränas timmar efter timmar för att bli socialt tränade...

Herre!! slappna av,  man behöver inte springa på öppna förskolor, och diverse grejer.. barn fungerar hur bra som helst utan alla socialiering innan skolstart

Jag är hemma med för stunden två barn, en bebis och en treåring. Treåringen är aktiv och social, men vi umgås inte speciellt mycket med andra barn eftersom de flesta häromkring går på dagis.
Pappan tjatar om att hen ska få börja, men jag vill inte och hen vill inte heller när vi pratar om det. Jag tycker det är 2 mot 1, men det går inte han med på och tycker inte att hens röst väger in alls.

Vem ska få som den vill? Ska hen få vara hemma eller inte? Det är eviga diskussioner och vi kan inte komma överens.  

Vad fick du det ifrån? Han är med och bestämmer i det mesta kring barnen, men i det här känner jag barnet bäst.
Ja, det är han som står för största delen av inkomsten, so?