En käftsmäll till undergångsprofeterna

Ja, så blir det ju när man slösar bort pengarna som trillar in.

Du syftar på jobbskatteavdragen, nya KS och allt det där? Ja...

Nej, de minskar pengarna som trillar in. Slöseriet med skattemedel står politikerna helt själva för.

Bara det faktum att siffrorna inte är absoluta, som du verkar tro (eller vill få folk att tro) utan relativa - i förhållande till regeringens budget.

För att veta om SD satsar eller inte måste du alltså första läsa regeringens budget och jämföra med den.

Skatteintäkterna under Alliansen var högre än någonsin. Det vet du också så många gånger vi länkat det på FL.

Hur det ser ut efter ett år med MSP-budget har vi nog inte ens fått reda på ännu.

I vilket fall, har vi ingen intäktskris utan en utgiftskris.

Rubriken och TS till trots så går inte Sverige bättre än att man måste låna till de löpande utgifterna under en påstådd högkonjunktur och de slantar man har prioriterar man att betala annat för än järnvägsunderhåll.

Vilket redan visar sig i form av sämre tågtrafik.

 

Det hade varit ytterst märkligt om skatteintäkterna inte hade ökat under Alliansen år vid makten. Folkmängden ökade under dessa år med 634 000 personer (7%) vilket ledde till en stor ökning av BNP. Dessutom så måste även du erkänna att Alliansens skattesänkningar var oansvariga. Skattesänkningar ledde ju till att statsskulden ökade med mer än 100 miljarder kronor under deras tid vid makten. 

Med den nuvarande regeringen så drivs en mer ansvarsfull politik. Kommuner och landsting har fått mer resurser genom ökade statsbidrag vilket leder till bättre välfärd än vad som annars hade varit fallet. Dessutom har statsskulden minskat.

 

Om man tar hänsyn till inflation, vilket man självklart måste göra, så sjönk skatteintäkterna per capita under alliansens tid vid makten.

I diagrammet nedan visas utvecklingen av reala (alltså justerade för inflation) skatteintäkter per capita respektive av skattekvoten, för åren 1999-2013. Skatteintäkterna är den heldragna linjen och ska läsas mot den vänstra axeln, medan skattekvoten är den streckade linjen och ska läsas mot den högra axeln. Som diagrammet nedan visar har skattekvoten sjunkit stadigt sedan år 2000. Då tog vi ut 51 procent av BNP i skatter, jämfört med 45 procent år 2013.  Skatteintäkterna per capita ökade fram till år 2007 och sjönk sedan ganska kraftigt till år 2009, för att sedan ha ökat något. Och skatteintäkterna per capita är lägre år 2013 än år 2006, när alliansregeringen tog över makten. År 2013 hade Sverige runt 7000 kronor mindre per person i gemensamma resurser, jämfört med år 2006.



Källa:www.politism.se/agneta-berge/skatteintakterna-har-minskat-med-alliansen-helmerson/

Som du ser i ditt eget diagram var skatteintäkterna per capita lägre 1999 när man hade drakoniska 51% i skattetryck.

Frågan handlade om skatteintäkterna ökade eller minskade med alliansen vid makten. Svaret är att skatteintäkterna per capita minskade med alliansen vid makten. Däremot har du rätt i att Socialdemokraterna under perioden 1999 fram till 2006 lyckades med konststycket att sänka skattekvoten och öka skatteintäkterna per capita!  Ett tips är att kolla på färgerna på graferna, färgerna hintar om vem som regerade respektive år.  

 

Det är rätt intressant att titta på skattekvoter och skatteintäkterna per capita med den nuvarande regeringen. Återigen så ökar skatteintäkterna per capita och även om det var en viss ökning av skattekvoten år 2015 så är det faktiskt en sänkning av skattekvoten för i år (om än marginell). 

Jaså, du måste (i Dorians ställe) börja lägga till en massa tilläggsvillkor?

Nä, man "måste" inte bry sig om vare sig inflation eller "per capita" i detta då det inte finns någon automatisk koppling mellan vare sig inflationen och vad välfärden kostar eller mellan befolkningsökning och kostnadsökning.

Sverige har mer pengar än någonsin i kassan att handla för men kostnadsexplosionen inom vissa områden sopar bort den fördelen.

Skatteintäkternas ökar inte automatiskt bara för att man blir fler i ett land. och det finns ingen  automatiskt koppling mellan BNP och skattintäkter.

Skatteintäkterna ökade under Alliansen för att fler jobbade mer. De så kallade dynamiska effekterna av sänkning av löneskatter.

Svenska statens rikaste år (störst inkomster) har alla varit med en Allainsbudget:
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Offentlig-ekonomi/Statsbudget/Statsbudgetens-inkomster/
.

Om du hade varit påläst så hade du vetat att de 100 miljarderna i extra belåning inte hade med statens inkomster och utgifter att göra utan handlade om att Riksbanken ville öka valutareserven. Det var alltså inte ett lån som hade med statens finanser att göra:
https://ekonomistas.se/2013/01/22/riksbanken-tanker-fel-om-valutareserven/

.

Skillnad idag när nypåtagna kostnader tvingar Sverige att låna i högkonjunktur.