min man är ute och träffar vänner på kvällen trots att jag passerat BF
Undrar över en sak: Hur skulle ni förhålla er till om er pojkvän / man vill gå ut och träffa vänner, ta en öl efter att ni passerat BF? Själv är jag på 40+5. Till saken hör att platsen han ska till ligger en timmes bussresa bort och beroende på hur bussarna går kan det dröja upp till två timmar innan han kommer hem. Jag har själv ingen möjlighet att ta mig någonstans -skulle annars gärna gå ut och träffa vänner - och har sedan några dagar tillbaka kraftiga sammandragningar och något som kanske är förvärkar, vilket jag ängslas över. Det ska tilläggas att han inte kommer att dricka mer en ett glas och att han faktiskt frågade mig innan. Jag förstår att jag måste vara tydlig med vad jag vill, och jag hade såklart möjlighet att svara nej, men önskar att han inte ställt frågan överhuvudtaget utan bara förstått att han borde vara hemma nu i slutet. Genom att ställa frågan försätter han mig en ganska taskig position där jag antingen kan vara den elaka, tråkiga partnern som säger nej, eller den snälla, avslappnade som säger jag. Efter ett mindre bråk, där jag också grät så gav jag honom tillåtelse. Känner mig sårad och ensam. Ledsen för att scenariot ändå finns att jag plötsligt drabbas av kraftiga värkar / pinvärkar/ vattnet går och jag behöver åka in akut, och att han genom att vara borta tar risken att det kan inträffa. Är förstföderska och egentligen inte rädd för förlossningen i sig, snarare rädd för att känna mig övergiven och inte få det emotionella stöd jag behöver. Är jag helt värdelös på att kommunicera mina behov eller kan man begära att ens man ska förstå en sak som det här ändå?