Hej,
Försök 9 eller 10 just åt skogen. Nästa blir försök 10 tror jag. Här kan vi bolla tankar o frustration.. jag ska försöka samla mig till att ringa nånstans för utredning om några veckor men känns svårt att ta steget! Nästa äl är 2/5 och bim 15/2. Välkomna!
Sa
Livet kan verkligen ta oanade vändningar :( tänk om man vetat för 3 år sen att man skulle sitta i denna sits en dag. Fy fan. Skönt ändå att du kan prata om det, men förstår oron att det ska komma fram från ett annat håll. Tänker du att du kommer berätta för ditt ex att du dejtat/dejtar en annan?
Ja vi är gifta, snart ett år nu. Har varit så rädd att vi skulle gå isär efter att ha läst hur många det är som inte klarar av att hålla ihop, men vi har verkligen bara blivit starkare. Vet så innerligt att jag alltid kommer vilja ha honom mer än jag vill ha barn, så blir det aldrig några barn för oss så kommer vi fixa det ändå. Sen kan jag såklart bli irriterad på när han klagar på något när det är jag som går igenom det tuffaste rent fysiskt. Som innan återföringen när han satt och beklagade sig för att han var trött. Då kände jag bara HÅLL TYST. Jag ska snart ligga i en stol med underlivet uppfläkt inför tre pers och få metallredskap uppkörda där nere. Inte läge att klaga!
Men i övrigt är han ett bra stöd. Tror det blivit tuffare för honom nu när hans bästa vän/arbetskamrat ska ha barn om några månader.
Är verkligen glad för er skull! Är din kille i likadan chock eller haha? När man minst anar det verkligen... hoppas hcg ökar o att allt ser fint ut!
Alltså det är så sjuuuuukt!! Haha, alla jävla gånger man försökt och gjort allting rätt, och så NU när ni inte ens försökte så gick det?? Galet ju! Så himla glad för er skull! Ska bli jättespännande att höra på måndag hur det går! Hur mår du annars? Vilken vecka bör du vara i?
Allt är så sjukt?! MItt hcg är höjt till över tusen, så nu har jag ett VUL inbokat om två veckor då jag förväntas se ett embryo? Jag kan knappt ta in detta.... Min sambo däremot är som på rosa moln och planerar redan hur han smartast ska fördela sina föräldradagar till jul.... jag är mer avvaktande och vågar inte hoppas fullt ut innan jag fått mer säkra besked. Fick ju missfall förra året precis när jag skulle gå in i v. 7. Nu är jag bara i v. 4+5 om jag har räknat rätt, så VÄLDIGT tidigt
Jag mår ganska bra; mår illa ibland, brösten känns som de ska sprängas, men annars känns det precis som vanligt.
Men verkligen nog om mig. Hur har det gått/går det för er?
Allt är så sjukt?! MItt hcg är höjt till över tusen, så nu har jag ett VUL inbokat om två veckor då jag förväntas se ett embryo? Jag kan knappt ta in detta.... Min sambo däremot är som på rosa moln och planerar redan hur han smartast ska fördela sina föräldradagar till jul.... jag är mer avvaktande och vågar inte hoppas fullt ut innan jag fått mer säkra besked. Fick ju missfall förra året precis när jag skulle gå in i v. 7. Nu är jag bara i v. 4+5 om jag har räknat rätt, så VÄLDIGT tidigt
Jag mår ganska bra; mår illa ibland, brösten känns som de ska sprängas, men annars känns det precis som vanligt.
Men verkligen nog om mig. Hur har det gått/går det för er?
BIM idag. Ingen mens eller ens någon liten antydan till blödning ännu. Den borde kommit vid det här laget. Går och övertänker varenda liten grej. Fy fan vad det tär på psyket den här väntan.. RD 7 med 5-dagars.
BIM idag. Ingen mens eller ens någon liten antydan till blödning ännu. Den borde kommit vid det här laget. Går och övertänker varenda liten grej. Fy fan vad det tär på psyket den här väntan.. RD 7 med 5-dagars.
Så roligt att höra! Jag hoppas verkligen att det kommer gå vägen! Förstår din oro. Något man kämpat så sjukt länge för, som plötsligt kan ryckas undan! Men försök tänka positivt, det är ju verkligen ett mirakel att detta inträffade :). Jag är i en riktig livskris just nu. Träffar fortf min fd sambo. MEN har oxå fått upp ögonen för någon annan. Sitter i en riktig skitsits men vet att jag själv satt mig i den..
Åh, hoppas hoppas!! Men vet att man inte vill hoppas för mkt för snabbt... När är egentliga testdag?
Åh, tack! Ja, jag försöker tänka att det var ju oväntat vilket fall - så oavsett så är det ju glädjande nu!
Fy fan... Hur tänker du med ivf? Förstår att det blir dubbelt krisigt - orkar inte ens tänka tanken att gå igenom ivf igen med någon ny och liksom börja om helt från noll...! Annars hade jag nog bara rått dig till att lämna din gamla om du kommit så långt att du vill träffa/träffar någon annan. Men vet också det är svårt det där med ex.... Har du pratat med någon kurator eller någon annan om din situation?
Hade sån jävla intensiv och verklig dröm inatt. Drömde att jag tog ett graviditetstest som var positivt och jag var heeeelt överlycklig. Så jävla sorgligt att vakna och inse att det bara var en dröm.
Hade bestämt mig för att inte testa förens lördag om mensen inte hunnit komma, men efter den där drömmen gjorde jag det iallafall. Satt och skakade som ett asplöv medan jag väntade på att det skulle sluta blinka. Men det var negativt. Alltid negativt. Ruvardag 8 med 5-dagars. De flesta jag läst om har plussat denna dag eller innan. Dessutom en dag efter BIM. Anade lite rosa på pappret också så det drar väl igång snart. Fy fan vad jag lät mig själv börja hoppas och ännu värre tro. Stackars psyket, man mår inte bra av detta.