• jaktenpaflow

    Vi som blivit gravida efter IVF

    Hejsan!

    Skapar en tråd för alla oss som fick kämpa ett tag för att få ett plus på stickan, oavsett om det är genom IVF eller på naturlig väg. Vill gärna dela resan som gravid med andra som har varit i liknande situation. Spelar inte heller någon roll när BF är:)

    Har försökt med ett syskon i ett och ett halvt år och blev gravid nu i augusti och BF 22 april!

    Välkomna!

  • Svar på tråden Vi som blivit gravida efter IVF
  • Ellencassandra

    Blir så nojig när jag inte känner nåt speciellt.. har ju haft mer symptom denna gång än den förra då jag fick MA.. igår började morgonillamåendet men idag känns brösten knappt ömma alls eller nånting.. kan ju inte påverka nåt men att behöva gå å oroa sig till den 15e oktober :( så lång tid.. vet ni hur vanligt det är att drabbas av två ofostriga graviditeter på raken? Usch vill inte va med om det igen :(

  • Bunny on speed

    Jag är v 17. Börjat få lite mage. Väldigt kissnödig, trött jämt, magen spänner och drar om jag anstränger mig. Ändå känner jag mig inte gravid... Det känns så fjärran att vi ska bli föräldrar.


    Bunnies, it must be bunnies!
  • Jooosen

    Någon expert! Min mens kom en dag tidigare än tänkt. Så börjar med första sprutan ikväll. Första ultraljudet på fredag (efter 7 dagar alltså). På schemat jag fick så står bara dosen för 5 dagar. Iomed att jag börjar med allt en dag tidigare så finns det en dag (dag 6) innan ul som jag inte vet dosen på. Tre första står det 150 sedan ska ja sänka till 125. Visst borde ja kunna ta 125 en extra dag utan att de skrivit upp det. Förstår ni min fråga? Tacksam för svar <3


    Oförklarligt barnlös. Börjar snart med första ivf försöket!
  • BaKu
    Jooosen skrev 2018-09-29 14:07:58 följande:

    Någon expert! Min mens kom en dag tidigare än tänkt. Så börjar med första sprutan ikväll. Första ultraljudet på fredag (efter 7 dagar alltså). På schemat jag fick så står bara dosen för 5 dagar. Iomed att jag börjar med allt en dag tidigare så finns det en dag (dag 6) innan ul som jag inte vet dosen på. Tre första står det 150 sedan ska ja sänka till 125. Visst borde ja kunna ta 125 en extra dag utan att de skrivit upp det. Förstår ni min fråga? Tacksam för svar <3


    Jag skulle tro att det inte är några problem, men ring kliniken och stäm av innan bara så behöver du inte oroa dig. Kolla också av så du har tillräckligt med sprutor hemma så du inte står utan nu när det blev en dag tidigare. Lycka till!
  • BaKu
    anina skrev 2018-09-27 22:52:38 följande:

    Hej tjejer.

    Jag har varit lite off några dagar. Har läst senaste meddelanden. Skönt att det går bra för er. :) ska läsa de andra också.

    Jag har sjukskrivit mig från jobbet nu. Jag pendlar mellan gråtande (graviditetsdepression, så inget värre) och illamående. Tror jag fick en spricka i handleden idag när jag blev arg på Apple och slog telefonen, haha. Hoppas det försvinner när jag slutar med lutinus.

    Tänkte fråga hur ni mår men är nog lättare att jag läser ikapp lite. :) 6 dagar kvar till vul.


    Så bra att du sjukskrivit dig. Viktigt att ta hand om dig själv och jag hoppas verkligen du mår bättre snart när hormonerna stabiliserat sig något. Första tiden är ju ofta värst. Hoppas allt går bra på VUL. Kanske blir lättare efter det också!
  • BaKu
    Kallamakka skrev 2018-09-28 05:46:41 följande:

    Ja ni hade också manlig faktor! Men alltså lyckan när de hittade spermier efter biopsi... Det är topp tre bästa dagarna i mitt liv. Så underbart!

    Ja nu är allafall väntan roligare än den varit, tycker jag :) nu väntar man på bebis, inte på provsvaren osv. :)

    Just nu mår jag bara bra, ungefär som vanligt, inget ont i brösten, inget illamående. Kan bli lite yr när jag ställer mig upp och känner mig lätt irriterad. Vänder på steken och uppskattar lite symptom istället för att noja, kan ändå inte påverka om det är kvar eller ej.

    Hur mår du själv? :)

    Ja och vecka tolv. Minns du med hur många procent missfallsrisken minskas?


    Det är fantastiskt hur mycket de kan göra idag. Vi behövde inte göra biopsi för fanns lite spermier att använda, men andra gången sa de att de fick leta länge för att hitta till alla äggen.

    Jag mår ganska bra. Mådde illa till ungefär v 14 och sen minskade det. Dock haft foglossning länge, men med mitt bälte och en man som servar så går det bra. Dock börjar det bli tungt och jag har börjat må illa igen. Inte som i början, men har varit flera kvällar det kommer över en. Känns som jag blir mer och mer känslig för ansträngning och att slarva med maten. Är tröttare igen nu också. Men nu ska jag jobba två månader till och sen ska jag gå hemma i drygt en månad om bebisen kommer som planerat. Ska bli så skönt!

    Minns inte hur mycket, men det är en hel del det minskar. Men som jag förstått det så minskar risken redan när man sett hjärtat på VUL. Sen finns det ju självklart aldrig garantier, men man får se varje steg som en seger. Nu är jag i stadiet där varje vecka gör ju att barnet får större och större chanser att klara sig utan komplikationer om det skulle välja att komma ut för tidigt. Men det går galet fort nu. Idag har vi 99 dagar kvar till BF. Vi är alltså nere på tvåsiffrigt och mannen börjar bli stressad över allt som ska hinnas med innan. Själv är jag ganska lugn. Det löser sig ju alltid :)
  • BaKu
    Inalina skrev 2018-09-28 07:49:03 följande:

    låter bra att du är försiktig med det fysiska (och psykiska)! det är ju inte så lång tid kvar nu så är väl helt rätt att fokusera på bebisen istället  kan tänka mig att männen ibland steppar upp i det här läget - de anar nog att de inte kommer vara nr 1 för bebisen (eller dig) sen på ett tag så de får väl passa på  det är väl väldigt individuellt när man går hem innan födseln - låter inte alls konstigt att man varvar ner en månad innan. hoppas du får njuta av lite egentid också, för sen när baby är här är det nog farväl till långa varma duschar och hårinpackning hehe

    jag mår bra, molvärken och ryggvärken från i början har lagt sig, känner mer ömma bröst och ev. illamående nu - men inte på morgonen- mer på kvällen! yes vul på måndag, är lite nervvrak egentligen men tror jag kan dölja det ganska bra.. mannen tyckte jag verkade lite deppig igår (jag är vanligtvis den väldigt positiva)- tror bara det är ganska mkt oro så här några dagar innan och kanske även hormoner som spökar och inte låter mig vara så där löjligt lycklig... men kanske vänder det på måndag!


    Haha, ja precis!

    Jag mådde faktiskt också mest illa på kvällarna och nätterna i början. Mådde illa dygnet runt, men på kvällarna och nätterna var det mest jobbigt. Vaknade av det ganska många gånger. Ett tips är illamåendetabletter. De jag har heter Lergigan comp. Det finns säkert nåt liknande hos er. De har varit livräddare och utan dem hade jag nog inte kunnat jobba första månaderna.

    Åh, va jag hoppas att allt ser fint ut på måndag. Minns ju hur nervös jag var inför VUL. Det var nog en av de mest nervösa stunderna i hela processen... Och vilken lycka det var när jag direkt såg hjärtat. Mannen fattade inget för han lyckades inte tyda ultraljudsbilden utan förklaring :p och där låg jag och grät liksom.

    Jag var också ganska dämpad i början. Tror det är som du säger att man inte riktigt vågat vara lycklig. Någonstans efter vecka 15 började det där släppa och nu vågar man nånstans tro att det här kommer gå vägen och jag älskar att gå förbi barnrummet och se allt vi köpt. Innan vi lyckades var rummet bara ett hån och det fick bara stå som förvaring till massa skräp.
  • BaKu
    Seb81 skrev 2018-09-28 16:12:02 följande:

    Hej tjejer!

    Idag har jag varit med om en mardröm som slutade i solsken... jag bar tungt i morse och det ska man ju inte göra, men jag gjorde det ändå. :/

    En halvtimme efter det reser hag mig upp & jag känner hur et rinner i trosan... som mens inte Lutinus... inne på en affär dessutom, jag blev livrädd & stoppade ner handen fort för att se & där var det färskt blod & jag känner att det kommer en bildklump. Rusar ut i bilen, ringer gyn & får en tid....

    var helt stenhård och raderar allt som har med barn att göra i gruppen, planerar inför nästa ivf och känner mig helt tom.

    Väl inne sätter jag mig i väntrummet, helt förstörd med maskara i hela ansiktet. Ja visst, då kommer en vän in till mig & hur glad som helst... tiden går och de går såklart över tiden med 20 min innan jag får komma in.

    Fick berätta för läkaren att jag blött igenom ett trosskydd men det har bara kommit en klump. In på ultraljud och det tar en stund....... han vrider skärmen åt mitt håll. Då ser jag själv att det är något litet med något som rör sig fort... fattar direkt att det är hjärtat jag ser och bryter totalt ihop... hulkar. Sen veodef han ännu mer åt oss och visar den lilla myran på 5 millimeter med ett tickade hjärta. Vi tror inte våra ögon och vi bara stor bölar båda två . Läkaren säger, detta ser jätte bra ut och du följer veckan 5+5 så allt ser helt normalt ut.

    Jag blöder fortfarande men inga klumpar och ingen smärta. Jag är chockad men samtidigt så glad, men även rädd att detta kan vara en början på mf... det kan man aldrig veta.

    Men som sagt... jag blödde så här med min ena son i v 7.

    Nu får inte myran skrämma oss igen, fy fan. Värsta jag varit med om.

    Kram på er!


    Åh så jobbigt det måste varit. Skönt att höra att det slutade bra och hoppas verkligen det fortsätter så!
  • Jooosen
    BaKu skrev 2018-09-29 14:57:31 följande:

    Jag skulle tro att det inte är några problem, men ring kliniken och stäm av innan bara så behöver du inte oroa dig. Kolla också av så du har tillräckligt med sprutor hemma så du inte står utan nu när det blev en dag tidigare. Lycka till!


    Dos ska finnas! Jag ringer för säkerhetsskull på måndag o frågar. Tack för svar :)
    Oförklarligt barnlös. Börjar snart med första ivf försöket!
  • anina
    BaKu skrev 2018-09-29 15:00:46 följande:

    Så bra att du sjukskrivit dig. Viktigt att ta hand om dig själv och jag hoppas verkligen du mår bättre snart när hormonerna stabiliserat sig något. Första tiden är ju ofta värst. Hoppas allt går bra på VUL. Kanske blir lättare efter det också!


    Tack. :) hoppas också det. :)
Svar på tråden Vi som blivit gravida efter IVF