frökenfia skrev 2019-03-15 21:59:24 följande:
Tillbaka till min fråga om kollegan är intresserad eller ej. Idag hade han kunnat gå tidigare men stannade till sist med mig. Men när han såg att jag tänkte stanna längre frågade han om det kändes ok att jag stannade kvar ensam. Varför frågar han det? Ville han bara visa omtanke? Jag sa först ja och då drog han sig för att gå. Till sist sa jag att jag kunde fortsätta på måndag istället, så vi gick samtidigt. Men han väntade in mig med att ta på mig skorna, jackan osv. Varför gör han det? ingen annan kollega gör det. Och han gör inte så med någon annan heller. Då ville jag bara fråga rakt ut. Men vågade inte. Han kommer nog inte heller våga om det är så att han har känslor/känner attraktion för mig. Om vi är så lika som jag tror kommer ingen säga nånting.
Återigen under dagen har samtal om barnen kommit upp, men inget om frun. Jag vet att jag är knäpp som håller på såhär men det känns verkligen som om han är olycklig i sitt äktenskap och att vi skulle vara lyckliga tillsammans. Det är sjukt hur lika vi är och tycker om saker och ting. Känns som vi är ämnade för varandra... Tänker på min man som jag bråkat med om så enkla saker. Med den här mannen skulle jag aldrig ha såna konflikter...
Jag är införstådd med att barn o respektive skulle bli oerhört sårade om ngt skulle hända mellan oss. Men det är inte heller bra för någon att stanna i ett förhållande endast för barnens skull...
När jag läste inlägget så kändes det precis SOM nu är stunden kommen, det låg i luften. Du kände att nu, kan jag fråga honom om han har mer än vänskaps känslor. Det var verkligen nu, för det hade inte känts konstigt alls. Jag tror nog att han ville ha den frågan ställd av dig Fia ; ) Tiden skulle spolats tillbaka till tonåren, vad ska man säga, tyst stämning, du vet hur det var på den tiden. Den känslan kan infinna sig konstigt nog i vuxen åldern med. Precis när han hade sagt ett ord, så var isen bruten och ni hade kunna reda ut en och annan fråga.
Så tog du ett steg tillbaka, vad synd. Du ville och var nära (Y)
Förmodligen så är han mer än intresserad.
Negativa är ju, skulle era känslor vara besvarade och längre fram i framtiden bli du och han. I början blir det inge problem med kärleken. Efter ett år, jobba på samma arbetsplats, bo ihop vi leker med tanken. Det blir tufft. Man vill ju längre att komma hem efter jobbet och träffa den man älskar. Just nu är ni på samma arbetsplats. Då böir inte den där längtan lika stor.
Du är inte långt borta för att fråga honom snart.
