Känner mig ivägen för hans barn
Varit tillsammans med en kille i drygt 2 år och allt funkat bra. Han funkar med mitt barn och jag med hans. Men våra barn tillsammans blir inte bra. Inte bråk eller så, men min dotter som är 3 år yngre än hans och ser upp till henne vill gärna vara med henne mycket osv.
Andra gången dom träffades ignorerade hans dotter min dotter totalt och var riktigt elak, detta pratade dom såklart om. Hon slutade med det men märker fortfarande att hon blir så less och irriterad minsta sak min dotter säger till henne.
Låter jämt sur när hon svarar min dotter men glad mot andra i samma stund.
Hans dotter blir glad när bara jag kommer. Under första året sågs vi utan barnen ihop men vi träffade varandras barn. Nu senaste året har vi setts mer med dom men jag känner mig helt klar med detta pga att det är såhär. Känner att vi är ivägen så fort hans dotter är hos han, har föreslagit att vi fortsätter som vanligt men undviker att ses med barnen om det går. Han blir galen och tycker att vi inte behöver ses alls då.
Överdriver jag? Hade ni fortsatt setts med barnen och hoppats på förbättring? Tyckte om hans barn förut men vill spy när jag ser henne nu