Vikigaste jämställdhetsfrågan
Om ni bara får välja EN.
Om ni bara får välja EN.
Det är verkligen inte lika tydligt eller extremt som i andra länder. Verkligen inte. Men det är inte jämställt och att det sker på ett mycket mer subtilt plan är också en del av problemet.
Manliga egenskaper uppfattas som bättre än kvinnliga. Kvinnor objektifieras. Och det här sker redan i väldigt unga är, och cementeras sedan i vuxen ålder. Så det sker så undermedvetet att förtryckarna inte ens vet om det, och offren accepterar det som en del av världsordningen. Hade vi värderats lika högt/lika lågt oavsett kön hade det löst Många av de andra problemen.
Att det i Sverige inte är så tydligt med uppdelningen i manligt/kvinnligt och att det senare inte nödvändigtvis alltid bedöms som sämre.
Brukar också vakna tidigt - Bebisar och husdjur håller inte helg.
Det är verkligen inte lika tydligt eller extremt som i andra länder. Verkligen inte. Men det är inte jämställt och att det sker på ett mycket mer subtilt plan är också en del av problemet.
Manliga egenskaper uppfattas som bättre än kvinnliga. Kvinnor objektifieras. Och det här sker redan i väldigt unga är, och cementeras sedan i vuxen ålder. Så det sker så undermedvetet att förtryckarna inte ens vet om det, och offren accepterar det som en del av världsordningen. Hade vi värderats lika högt/lika lågt oavsett kön hade det löst Många av de andra problemen.
@pyssel
Din tolkning av mina inlägg: "varför tror du personligen att fysiskt våld mot närstående skulle ske utan samtidig psykisk misshandel"
Din tolkning av studierna jag länkade om könsskillnader i mobbning (det är nästan allmänbildning och det står väldigt tydligt vad de menar): "det står om fysisk mobbning, som om det sker utan samtidig psykisk"
Lyckas du tolka studierna lika fel som mina inlägg är det knappast min inlägg som är svårtolkade det är det du läser in i dem som är problemet. Det är svart på vitt att du gör halmdockor. Jag börjar förstå varför det blivit missförstånd i tidigare diskussioner.
I början av tråden ställde jag frågor för att jag var genuint intresserad av din åsikt och hur du jobbar med vissa saker men det gick över när du åter igen färgar diskussionen med din egna tolkningar av det jag skriver och därför vet jag inte heller hur mycket av svaren jag får som är färgat av din konfirmeringsbias. Jag får inte ut något av att diskutera med dig.
Det är verkligen inte lika tydligt eller extremt som i andra länder. Verkligen inte. Men det är inte jämställt och att det sker på ett mycket mer subtilt plan är också en del av problemet.
Manliga egenskaper uppfattas som bättre än kvinnliga. Kvinnor objektifieras. Och det här sker redan i väldigt unga är, och cementeras sedan i vuxen ålder. Så det sker så undermedvetet att förtryckarna inte ens vet om det, och offren accepterar det som en del av världsordningen. Hade vi värderats lika högt/lika lågt oavsett kön hade det löst Många av de andra problemen.
Ja fast det funkar ju likadant åt bägge hållen. Då skulle t ex de kvinnliga misshandlarna tas på ett betydligt större allvar än vad de dessvärre gör idag. Först när vi behandlas exakt lika, och det verkligen inte finns några skillnader på hur könen upplevs och blir bemötta, så kan vi tala om sann jämställdhet imo
Det är så enkelt, alltså? Jag har alltid fått lära mig att sanningen är mer mångfacetterad än man tror, ser dessutom inte vad jag som man vinner på konstaterandet likt ditt ovan, mer än att bara snällt välkomna en mer jämställd utveckling (vilket är det du också gör, får man förmoda). Därför kallar jag mig inte feminist, inte i den aktiva, ofta polariserande och väl konfliktsökande, terminologi som är populär idag.
Dock skall sägas att antifeminismen (i den mån den/det existerar som begrepp) är långt mer "ruttet" en enskilda feminister.
Får man fråga hur gammal Du är och hur jämställd din (manlige?) partner och relation är?
Ja fast det funkar ju likadant åt bägge hållen. Då skulle t ex de kvinnliga misshandlarna tas på ett betydligt större allvar än vad de dessvärre gör idag. Först när vi behandlas exakt lika, och det verkligen inte finns några skillnader på hur könen upplevs och blir bemötta, så kan vi tala om sann jämställdhet imo
Medelålders. Så jämställd den kan bli ifråga om respekt, frihet, omsorger, beslut och vardaglig planering och fördelning. Sett till vissa andra mätbara faktorer så är förutsättningarna olika för oss två. Han har fått en mkt allvarlig sjukdom som påverkar bl a försörjning men även på hemmaplan. Dock har han inte ställt om mentalt till vad den tillåter utan att förvärra hans tillstånd. Skulle säga att han är mkt påverkad av normen att inte oja sig och att det ytterligare förstärkts av en mobbande och misshandlade far som är död sedan decennier. Det är mkt som pågår "från andra sidan graven" i människors liv.
Att pojkar i större utsträckning borde bli behöriga till gymnasiet i ett så kallat välfärdsland som Sverige. Bara 68 % av pojkarna där jag tyvärr bor blir det. Vi bor inte i något sorts utanförskapsområde om det nu skulle kunna vara en förklaring, utan tvärtom.
Det är skrämmande. För vad händer med alla dessa unga män som kommer ut till ett sådant liv. Sociala svårigheter, våld och massa tråkigheter är en stor risk.