• vectortracey

    Sambo tappat alla känslor, jag tror det är stress

    Hej


    Det hela började i somras då min sambo sen 10 år tillbaka säger att hon inte är nöjd med hur vi har det, att hon vill mer, vi pratar om det och jag försöker bättre, åker med henne och hälsar på familj etc, jag är rätt introvert så har inte samma behov etc.


     


    Vi har planer om förlovning (på tioårsdagen), pratar om barn, flytta ut på landet och skaffa djur etc.
    I höstas såg jag på hennes mobiltelefon att hon fått meddelanden av en kille på jobbet, hur han skrivit uppmuntrande saker till henne, hur fin hon är etc.
    Jag konfronterade henne med detta och berättar att det sårar och hon börde sånna fall berätta för mig vad hon inte är nöjd med iom att hon söker bekräftelse av andra.
    Vi skaffade hund får ca 3 veckor sedan, och sen dess har det blivit värre mellan oss, hon säger att hon inte har något behov utav min närhet, inge sex och kyssar och inte så mycket kramande.
    Förra veckan berättade hon hur hon inte längre har några känslor kvar för mig och vet inte vad hon vill göra.


    Jag blir väldigt arg och ledsen, allt vi pratat om, alla svårigheter vi har gått igenom under alla år för att bygga upp detta förhållande och vi som skulle ta nästa kliv in med familj och allt.

    Grejjen är att jag tror en stor del förutom mina egna brister och att jag inte lyssnat på henne, att det rör sig om stress som pågått under längre tid, hon jobbar över, hjälper nära och kära, hennes aptit har gått från att äta stor fruksot med fil+ mulsi och bröd till att knappt dricka ett glas juice, tränar gör hon inte heller längre något hon gjorde flera gånger i veckan tidigare.


    Hon sover även dåligt, kan vakna på nätterna och svårt att somna om, och när vi fick valpen var det hon som tog nätterna iom att jag är hemma om dagarna och studerar så tar jag hela dagarna samt sista innan vi läger oss.

    Nu sover hon borta hos en kompis på obestämd tid och jag är förkrossad och hemma själv och försöker liksom få klarhet i det hela, vi har så mycket planer tillsammans och haft det så bra och nu är vi här liksom.


     


    Har läst om andra som haft utmattningssyndrom /stress och tappat känslorna helt under den tiden.


    Det jag skulle behöva veta är, hur länge ska vi vara ifrån varandra, hjälper det verkligen? För det känns som hon är väldigt emotionellt sårbar just nu, såg att hon hade tagit upp kontakt med killen på jobbet igen kvällen då hon skulle iväg och sova hos sin kompis och jag vart ännu mer förkrossad, hon berättade att hon bara ville kolla med sina känslor vad det är hon känner, jag påpekar att det är en jättedum ide att hålla på med det nu när vi har det såhär och riskera vårt förhållande över tillfälliga känslor.

    Det känns även som nu när hon är själv att risken är att hon bara hamnar i en bekräftande loop och söker sig till andra istället för att vi ska kunna lösa det här tillsammans. Vi har bokat tid för parterapi men det är först nästa vecka så känns liksom som att tiden inte kommer räcka och hon tror att det hon behöver är någon ny fast vi har en möjlighet att komma tillbaka till den kärlek vi en gång hade.


     


     

  • Svar på tråden Sambo tappat alla känslor, jag tror det är stress
  • vectortracey

    Tack för alla svar.

    Att vi inte skulle vara kompatibla efter 10 år tillsammans och klarat av en hel del svårigheter tillsammans har jag svårt att tro, men jag inte jag kanske bara försöker leta efter svar som inte finns och får börja acceptera det.


    Det sista hon skrev var att jag inte ska skriva till henne utan bara låta henne vara, har gått 3 dagar nu sen hon åkte till sin kompis.


    Det tråkiga är att jag känner så starkt inom mig att det är något vi kan lösa, att det finns sånt som vi kan förbättra oss på för att hitta tillbaka.
    Och just när jag reflekterar och kan följa hur hennes mående försämras, slutar med träningen som hon höll på med flera dagar i veckan, äter dåligt ,sover dåligt, stress i vardagen.


    Sen om det är på grund av mig eller något annat vet jag inte, det är liksom det jag vill veta..
    Har några polare över och snackat för att lätta på trycket och försöka ventilera, mitt humör går från sorg, övergiven, frustration, irritation, ilska och sen bara sorg för hennes skull ( hur konstigt det än låter) att hon förlorar en person som verkligen älskar henne över allt och vill dela mitt liv med henne-
    Märker även hur jag går och ältar och försöker tänka på vad det är som jag missat men det spelar ingen roll nu.

    Det är lite som uttrycket, när en kvinna känner något så spelar all logik i världen ingen roll.

  • Anonym (pausa)

    Håller med om mycket som skrivs i tråden och förstår att det är skitjobbigt för dig, Men ibland dör känslor och det kan komma snabbt att man inte vill mer.Ofta har man bearbetat känslorna en längre tid omedvetet. Man har inte förstått, kanske t o m kämpat emot, hoppats att det skulle bli bra igen.

    Känslor som dött kan vara omöjliga att väcka. Ibland kan det gå ett tag till efter man haft lite paus, men du måste ge henne lite tid.

    Ställ krav på en tidsrymd så att hon respekterar dig. Ge henne en månad t ex och ta sen en träff och ett samtal och kolla var ni står.

    Bestäm att ni inte ska vara otrogna tex under denna tid. Vill din flickvän utforska den nya killen förlorar hon dig och ert förhållande. Stå på dig men ge henne space. Det är viktigast.

    Du kommer inte kunna tvinga fram hennes känslor, endast skjuta henne längre ifrån dig genom att pressa och kräva. Din flickvän har en stor inre kris nu och måste reda upp sina känslor. Kanske har de påverkats av den nya mannens uppmärksamhet. Men de har garanterat varit tvivelaktiga även innan han dök upp. Han är bara ett symptom på att något saknas henne. Ha tålamod även om det känns outhärdligt tungt. Gör saker för dig själv och sitt inte bara och vänta för det gör dig sårbar. Lev lite så kommer hon respektera dig mer också.

  • vectortracey
    Anonym (pausa) skrev 2019-11-20 01:41:24 följande:

    Håller med om mycket som skrivs i tråden och förstår att det är skitjobbigt för dig, Men ibland dör känslor och det kan komma snabbt att man inte vill mer.Ofta har man bearbetat känslorna en längre tid omedvetet. Man har inte förstått, kanske t o m kämpat emot, hoppats att det skulle bli bra igen.

    Känslor som dött kan vara omöjliga att väcka. Ibland kan det gå ett tag till efter man haft lite paus, men du måste ge henne lite tid.

    Ställ krav på en tidsrymd så att hon respekterar dig. Ge henne en månad t ex och ta sen en träff och ett samtal och kolla var ni står.

    Bestäm att ni inte ska vara otrogna tex under denna tid. Vill din flickvän utforska den nya killen förlorar hon dig och ert förhållande. Stå på dig men ge henne space. Det är viktigast.

    Du kommer inte kunna tvinga fram hennes känslor, endast skjuta henne längre ifrån dig genom att pressa och kräva. Din flickvän har en stor inre kris nu och måste reda upp sina känslor. Kanske har de påverkats av den nya mannens uppmärksamhet. Men de har garanterat varit tvivelaktiga även innan han dök upp. Han är bara ett symptom på att något saknas henne. Ha tålamod även om det känns outhärdligt tungt. Gör saker för dig själv och sitt inte bara och vänta för det gör dig sårbar. Lev lite så kommer hon respektera dig mer också.


    Tack så mycket, jo har gått 4 dagar nu sen hon åkte.

    Och jag håller med killen är en symtom på något som saknas, men det som jag blir arg och besviken över att hon håller allt inom sig om det är så hon känt över en längre tid och låta allt raseras istället för att ta upp det här tidigare (exkludera det hon nämnde i sommaren), för bara 2 veckor sen låg vi och håll om varandra, pratade och skrattade tillsammans, hade hon berättat då att hon tappat känslor så kanske vi hade haft en bättre grund iaf att stå på än att vänta tills det redan var så pass dåligt mellan oss.


    Men som sagt, finns inget jag kan göra, bara massa tänk om, tänk om.


    Kommer behöva ta kontakt med henne till helgen om inte hon gör det för då måste jag få bilen (vi har bara en nu då den andra behöver lagas) och handla mat iaf.

  • MammaTillDansband
    vectortracey skrev 2019-11-19 15:09:53 följande:

    Det hela började i somras då min sambo sen 10 år tillbaka säger att hon inte är nöjd med hur vi har det, 


    I höstas såg jag på hennes mobiltelefon att hon fått meddelanden av en kille på jobbet.
    Jag konfronterade henne med detta och berättar att det sårar och hon börde sånna fall berätta för mig vad hon inte är nöjd med iom att hon söker bekräftelse av andra.

    Vi skaffade hund får ca 3 veckor sedan, 


    Grejjen är att jag tror en stor del förutom mina egna brister och att jag inte lyssnat på henne


    Hon sover även dåligt, kan vakna på nätterna och svårt att somna om, 


    Har rivit bort stora delar av textväggen och behållit det jag anser vara väsentligt.
    Min tolkning av skeendet:
    Din sambo har länge känt att något varit fel i er relation, och i somras tog hon mod till sig och berättade hur hon kände, att hon är missnöjd, och hon upplever att du inte lyssnar på henne och tar henne på allvar. Hon är så pass missnöjd att tanken på att göra slut har funnits en längre tid, och ambivalensen (ska jag eller ska jag inte göra slut) har gjort att hon mått dåligt, sovit illa t ex. Ni har ju trots allt varit ihop sen ni var tonåringar, och det har känts svårt för henne att fatta ett beslut, hon vill inte såra dig och du fick en sista chans i somras. Intresset från snubben på jobbet har ytterligare spätt på hennes tvekan.
    Ni skaffade hund för att fylla ett tomrum i relationen, inte för att ni ville ha hund. Detta är vanligt, annars kan man få samma tomrumsfyllande effekt av att skaffa barn, förlova sig/gifta sig, köpa hus på landet eller liknande (känns det igen?).

    Nu har hon till sist bestämt sig. Det är över. Ni ska separera. Du får inga fler chanser. Hur hårt den än låter: bryt ihop och gå vidare!
    vectortracey skrev 2019-11-20 00:54:52 följande:

     


    Det är lite som uttrycket, när en kvinna känner något så spelar all logik i världen ingen roll.



    Lägg ner. Om du läser det du själv har skrivit om er relation så förstår du mycket väl varför hon har förlorat känslorna och gjort slut. Det är fullt logiskt. Det gör det kanske lättare för dig att tänka att hon är irrationell och ologisk i sitt handlande (eller t o m att alla kvinnor är såna), men det är inte så.

    Gå ner dig djupt i sorgen, deppa järnet, gråt, skrik, gör destruktiva saker! Men det är din sorg, hon har sin sorg att sköta, henne ska du lämna i fred. Enda anledningen till kontakt ska vara att genomföra er bodelning efter separationen.

    Efter sorgen kommer ljuset, jag lovar!
  • MammaTillDansband
    vectortracey skrev 2019-11-20 09:48:15 följande:

    Men som sagt, finns inget jag kan göra, bara massa tänk om, tänk om.


    Kommer behöva ta kontakt med henne till helgen om inte hon gör det för då måste jag få bilen (vi har bara en nu då den andra behöver lagas) och handla mat iaf.


    Precis, det finns inget du kan göra för att få henne att ändra sig. Nu ska du ta hand om dig själv och din sorg. Släpp henne.

    Och det är inte "era" bilar, den som är registrerad ägare till respektive bil får ta den. Hoppas du äger den som funkar Flört .

    (Jag låter hård, men du får ta det som ett gäng vänligt menade bitchslaps från en kompis som varit med förr...)
  • Anonym (Äröig)
    MammaTillDansband skrev 2019-11-20 11:19:00 följande:

    Precis, det finns inget du kan göra för att få henne att ändra sig. Nu ska du ta hand om dig själv och din sorg. Släpp henne.

    Och det är inte "era" bilar, den som är registrerad ägare till respektive bil får ta den. Hoppas du äger den som funkar  .

    (Jag låter hård, men du får ta det som ett gäng vänligt menade bitchslaps från en kompis som varit med förr...)


    Bra sammanfattning!

    Man kan inte prata sig till känslor. Förstår inte dom som tror att det finns en förklaring som hon ska berätta och sen ska allt lösa sig.

    Hon har sagt vad hon har att säga. Ingen terapi, vädjan eller tid kommer troligtvis att ändra hur hon känner.

    Ts är långt efter i processen. Han måste inse att det är slut. Att fortsätta på hoppet och för att hon har dåligt samvete gentemot honom kommer bara göra dom båda djupt olycklig.

    Det är hårt att förlora, men alla förlorare kan ta sig upp igen. Det är en del av livet.
  • Anonym (Äröig)
    Anonym (A) skrev 2019-11-19 16:07:04 följande:

    Jag tycker att efter så många år tillsammans och efter att ni köpt en hund ihop nyligen, så är hon skyldig dig att prata. Berätta hur hon mår, vad hon känner och om hon vill göra slut eller satsa på er.

    Att bara tiga ihjäl det och sova någon annanstans är fegt och respektlöst.

    Sedan får du naturligtvis respektera det hon säger och även acceptera en eventuell separation.


    Hon har säkerligen sagt hur hon känner både en, två och tre gånger. Ts version är hans uppfattning, inte nödvändigtvis verklighetem.

    Vad ska hon mer säga eller vad ska de prata om?
  • vectortracey
    MammaTillDansband skrev 2019-11-20 11:14:58 följande:
    Har rivit bort stora delar av textväggen och behållit det jag anser vara väsentligt.
    Min tolkning av skeendet:
    Din sambo har länge känt att något varit fel i er relation, och i somras tog hon mod till sig och berättade hur hon kände, att hon är missnöjd, och hon upplever att du inte lyssnar på henne och tar henne på allvar. Hon är så pass missnöjd att tanken på att göra slut har funnits en längre tid, och ambivalensen (ska jag eller ska jag inte göra slut) har gjort att hon mått dåligt, sovit illa t ex. Ni har ju trots allt varit ihop sen ni var tonåringar, och det har känts svårt för henne att fatta ett beslut, hon vill inte såra dig och du fick en sista chans i somras. Intresset från snubben på jobbet har ytterligare spätt på hennes tvekan.
    Ni skaffade hund för att fylla ett tomrum i relationen, inte för att ni ville ha hund. Detta är vanligt, annars kan man få samma tomrumsfyllande effekt av att skaffa barn, förlova sig/gifta sig, köpa hus på landet eller liknande (känns det igen?).

    Nu har hon till sist bestämt sig. Det är över. Ni ska separera. Du får inga fler chanser. Hur hårt den än låter: bryt ihop och gå vidare!
    vectortracey skrev 2019-11-20 00:54:52 följande:

     


    Det är lite som uttrycket, när en kvinna känner något så spelar all logik i världen ingen roll.



    Lägg ner. Om du läser det du själv har skrivit om er relation så förstår du mycket väl varför hon har förlorat känslorna och gjort slut. Det är fullt logiskt. Det gör det kanske lättare för dig att tänka att hon är irrationell och ologisk i sitt handlande (eller t o m att alla kvinnor är såna), men det är inte så.

    Gå ner dig djupt i sorgen, deppa järnet, gråt, skrik, gör destruktiva saker! Men det är din sorg, hon har sin sorg att sköta, henne ska du lämna i fred. Enda anledningen till kontakt ska vara att genomföra er bodelning efter separationen.

    Efter sorgen kommer ljuset, jag lovar!

    Jo är bara att det är sån ångest, från min sida (är väl en brist) är att hon inte varit tydlig med vad hon inte är nöjd med, hon har en högskoleexamen men får inget jobb och jobbar på ett rätt tråkigt kneg jobb nu bara för att få in pengar tex, sen har hon berättat att hon vill att jag följer med på mer saker och det har försökt, åker och äter och grillar och umgås mer.


     


    Nu ältar jag samma skit igen bara, känns bara som att om jag fick en chans till så skulle jag aldrig ta henne för givet och verkligen med hjälp utav par terapin ta reda på exakt vad det är hon och jag behöver.


     


    Men samtidigt är det som det är, är det över på grund av det så är det så, tråkigt bara för jag hade verkligen sätt fram emot en framtid med henne.

  • vectortracey
    Anonym (Äröig) skrev 2019-11-20 12:41:59 följande:
    Hon har säkerligen sagt hur hon känner både en, två och tre gånger. Ts version är hans uppfattning, inte nödvändigtvis verklighetem.

    Vad ska hon mer säga eller vad ska de prata om?

    Det jag inte förstår är att det har gått från i början av året när allt var så jäkla bra mellan oss, alla planer, hon precis fått fast jobb igen, hon tränar och mår bra och vi har det bra tillsammans, förlovningsplaner, planerar hund och allt sånt.


     


    Vart har det tagit vägen? Jag blir bara så förvirrad, även om jag varit en dålig partner senaste tiden, har det ogiltig förklarat allt vi känt innan?

  • Anonym (F)

    Du har inte tänkt att de symtomen hon uppvisar, äter dåligt, sover dåligt osv beror på att hon inte är lycklig i er relation? Låter mer troligt tycker jag dessvärre.

    Förstår att det är tungt men verkar som hon vill vidare nu.

Svar på tråden Sambo tappat alla känslor, jag tror det är stress