Är detta en sund man?

Han gör precis som personer brukar göra när de inleder en relation där de vill ha kontrollen över sin partner. Lyssna på magkänslan! En relation ska handla om två personers behov, inte om att den ena är fin och fantastisk för att hen låter den andra ta allt utrymme.

Det jag är rädd för att jag låter mina rädslor ta över. Han säger att han aldrig träffat en sån underbar människa som mig och det gör mig ju så glad. Sen kan han plötsligt skicka en bild till mig på han och hans vackra vännina som fikar men sen när jag blir osäker skriver han massor av fint och hur hon vill träffa mig och tycker jag verkar underbar. Detta har blivit mindre i slutet och nu säger han ofta att han vill leva med mig. Han har en osäker sida som nästan verkar blyg och samtidigt kan han säga hur hemsk han ex var och att han alltid har gjort allt för sina ex och att de inte förtjänade det. Är väldigt attraherad av honom och han är mjuk och fin mot mig och vi har mkt samhörighet men just de här sidorna gör mig såå osäker

Tydliga psykopatdrag!

Han kommer att fortsätta på det här viset, med att sänka dig och sedan bekräfta dig. Samma spel om och om igen. Narcissister njuter av att ha makten över dina känslor. Och av det du skriver att döma har han det! För han gör dig ledsen, sedan får hans ord dig att vilja ha honom. Det är lite unken raggningsteknik över det hela. Det finns en föreläsare om lär ut till män att de ska göra kvinnan osäker för att göra henne mer tillgänglig. Söndra och härska är vad det är.

Bara av dina inlägg ser man ganska tydligt hur du totalt köper hans ord. Ham får göra dig osäker, sedan sväljer du totalt hans ord om hur fantastisk du är. Och vips har han dig under kontroll. Alla män vet att det är vad en kvinna vill höra. Men säger han samma sak med sina handlingar? Titta på hans handlingar och manipultion av dina känslor istället.

En sund man skickar inte såna bilder, han vill bara bryta ner dig för att du ska kasta dig i hans famn efter bekräftelse.

Tack för ditt svar. Ja där är ju något som gör att jag tvekar så att gå in i något. En kvävande känsla som slår till när jag gett lite av mig själv. Sen får jag panik om han inte skriver på morgonen som han brukar och han säger ibland att jag aldrig behöver oroa mig för något. Att han kommer finnas hela livet om jag vill. Sen kan han säga senare att han aldrig förlåter misstag. Om jag tar upp att jag är rädd att jag ska göra något säger han att inte syftar på mig. Att jag är annorlunda och aldrig skulle såra honom. Han syftar på oärlighet som är det värsta han vet. Han kan ha lång moralpredikan i telefon men höjer mig som en riktig kvinna som är mogen och samtidigt som det gör mig glad gör det mig förbryllad. Jag är väldigt rädd att bli övergiven och har nog dragits till män som verkligen ser mig och bombarderar med kärlek.

Kära du, det här låter väldigt oroväckande. Jag hade avslutat kvickt med "det är jag, inte du", för att det förmodligen blir skonsammast för en själv att skona hans twistade självbild.