Är detta en sund man?

Vill du verkligen ha ett sånt här förhållande som får dig att må så här?

Vill du verkligen att dina barn ska växa upp med samma beteende som du gjorde?

Varför är hans känslor viktigare än dina?

Jag kan inte riktigt någonstans utläsa att du faktiskt är kär? Det här råkade bara hända, liksom? - för att HAN lagt an på dig? (så var det för mig i tonåren. Jag kunde bli ihop med killar bara för att DE sa att de gillade mig, jag sveptes med. Jag var nog ca 19 när jag insåg detta och förstå då insåg jag att det är ju JAG som ska styra över mitt liv. Någonstans längst därinne insåg jag att jag gjort detta för att vara snäll mot dem, vilket inte räcker som anledning att vara ihop med någon) 

Förstår att det inte alltid är kul att känna sig ensam men det kanske ändå inte är skäl nog att ge sig in i detta när du inte ens uttrycker om du känner något för honom mer än att han är ett sällskap. 

Narcissist. Backa.

Nä såklart inte men mina barn börjar bli stora. Tonåringar

Nej. 

Jag skulle avsluta relationen och hitta någon annan istället.

14 och 16 år

Nä men jag måste bygga upp självkänslan. Se mitt eget värde. Jag ser ju att han har många likheter med mina barns pappa men det läskiga är att jag nästan börjat tveka på den erfarenheten nu när jag umgås med den här mannen. Som att jag förminskar det barnens pappa gjort nu när jag ser likheten

Fortfarande i en ålder där en sådan här man säkerligen kommer rikta svartsjuka mot dem. Och de är definitivt i en ålder att ta ansvar för dig, om du blir dåligt behandlad, som de inte ska. Du behöver skydda dem från en trolig och än destruktivare utveckling av ert förhållande. Det är lättare att fokusera på barnens väl och ve när man behöver avsluta något, än sitt eget som man är så van att tumma på.

Nu har jag ju förstås bara läst tråden och har ju inte hela bilden av detta, men måste nog ändå säga, att genom att läsa din trådstart fick jag en hel del skeptiska känslor kring den här mannen. Tycker inte han låter som någon som är speciellt sund att ha i sin närhet, om man ska gå efter det du berättat här.

Känns liksom rätt tydligt som en person med en hel del narcissist-/psykopatdrag när man läser tråden. Visst man ska inte slänga ur sig diagnoser hursomhelst genom att läsa beskrivningar av folk på internet etc, men helt ärligt så kan jag inte låta bli att känna att det verkligen tyder på att han har åtminstone en hel del såna drag, om man utgår från det du beskrivit av honom.

Du däremot verkar snarare, om man utgår från det intryck du ger i tråden, vara en rätt känslig som väldigt empatisk och omtänksam person som gärna ställer upp för andra och som lätt riskerar att sätta andra framför dig själv. Dvs du låter just som den typen av ofta väldigt fina människor som lätt råkar ut för utnyttjande personer med narcissist- + psykopategenskaper, alltså du låter helt enkelt som den typen av människa som såna människor lätt letar upp och dras till för att manipulera, utnyttja etc eftersom att de vill kunna dra nytta av era fina sidor till egen vinning typ. Sensitiva, empatiska och omtänksamma människor riskerar dessutom att må extra dåligt, bli extra sårade ect, av narcissister och psykopaters gränslösa beteenden.

Säger inte att det absolut måste vara exakt så med den här mannen, men en hel del av det du beskrivit här tyder på det, känner iaf jag. Så tycker du ska vara väldigt försiktig här.

Tänker även att du nog bör försöka tänka på att inte skylla så mycket på dig själv typ, för saker behöver liksom inte främst bero på dig, alltså att du tolkar fel, tänker fel osv, utan negativa saker/saker som går fel etc kan även bero på andra. Men du verkar liksom på gott och ont ha en tendens att lägga skulden på dig själv (om man ska utgå från det intryck man får av att läsa i tråden då alltså), och just sådant kan människor som å sin sida är självcentrerade och samvetslösa snappa upp och utnyttja till egen fördel. Var rädd om dig, kram.