Klarar sig son är män utan en kk eller är behovet så starkt att ha en tjej nära?
Klarar sig utan sex under flera år eller letar de gärna upp en tjej att vara med kk utan känslor bara för att bli kramad/bekräftad?
Klarar sig utan sex under flera år eller letar de gärna upp en tjej att vara med kk utan känslor bara för att bli kramad/bekräftad?
Nu går jag efter erfarenheter i verkligheten, inte FL. Här skriver mest kvinnor och männen är för få för att utgöra ett statistiskt underlag. Dessutom håller jag inte med, många av de seriösa män (inte troll) som skriver här vill ha en relation men hittar ingen att ha den med.
Om det bara vore män som vill ha KK-relationer skulle fenomenet inte existera, det krävs som sagt en av varje kön...
Det finns säkert några frivilliga och ömsesidiga kkrelationer, men hur jag upplever det när jag talat med särskilt kvinnor, men även några män som velat mer, är att en kkrelation lätt uppstår "ofrivilligt" av den som känner minst, som ju är den som styr. Den som har känslor går ofta med på att träffas på undermåliga villkor bar för att få vara nära personen de gillar. På så sätt har många kvinnor hamnat i ofrivilliga kksamkväm med män för att det är det enda de kan få av de allra flesta de går på dejt med.
Man, 42år. Ja, för mig går alldeles utmärkt att klara mig utan sex... i flera år. Inga konstigheter. Föredrar allt som oftast ensamheten.
Man, 42år. Ja, för mig går alldeles utmärkt att klara mig utan sex... i flera år. Inga konstigheter. Föredrar allt som oftast ensamheten.
Så den fysiska närheten och sexet en kvinna kan ge klarar du dig enkelt utan?
Ja
Jag klarar inte av att ha KK. har försökt några gånger. Blir kär efter ett par träffar ändå. Jag skulle kanske kunna ha ONS, men mer än så och jag kan inte hantera det. Sex=kärlek tydligen.
Det är lite trist för alla andra snubbar verkar ju kunna göra så, separera sex och kärlek. Men inte jag av någon anledning.
Jag klarar inte av att ha KK. har försökt några gånger. Blir kär efter ett par träffar ändå. Jag skulle kanske kunna ha ONS, men mer än så och jag kan inte hantera det. Sex=kärlek tydligen.
Det är lite trist för alla andra snubbar verkar ju kunna göra så, separera sex och kärlek. Men inte jag av någon anledning.
ONS känns så för mig med. Tomt, ångestfyllt och onödigt efter jag har haft det, men jag tror att jag skulle kunna ha det med "rätt" person och det hade känts ok. Rent teoretiskt alltså.
Jag tänker mig en madam som jag skulle vara väldigt fysiskt attraherad av, men att hon samtidigt har en helt olidlig personlighet. Kanske narcissist, taskig, elak, påfrestande, en riktigt jobbig människa helt enkelt. Men det får inte finnas något i personligheten jag kan vända till "Det där kanske bara är som hon spelar" eller "Hon är nog inte så egentligen" utan det måste vara extremt så att inte min hjärna kan hitta på ursäkter att tycka om henne.
Då hade det nog funkat med ONS och KK.