Nu börjar skolångesten hos oss. Är ni fler därute med barn som redan panikar inför skolstarten? Hur hanterar ni det? Får ni hjälp av skolan?
Förra läsåret var bedrövligt och slutade med att jag i princip gick in i väggen. Så fort skolan slutar så släpper en tyngd och vi slappnar av allihop. (två barn på kö för npf-utredning)
Nu börjar paniken igen och jag känner att jag dras med i det redan.. Vad ska man göra?
Jag trodde i början av sommaren att det var en medicinjustering som gjorde att min kvävande konstanta ångest och stress i kroppen försvann. Var så glad och har mått prima i sommar. Men så fort det närmade sig skolstart och dottern började må dåligt så kom det tillbaka. Var så stressad inför samtal med elevhälsan att jag grinade en skvätt på toan. Det är ju helt orimligt och saknar proportioner totalt.
Jag behöver nog samtalsstöd för egen del..
Jag trodde i början av sommaren att det var en medicinjustering som gjorde att min kvävande konstanta ångest och stress i kroppen försvann. Var så glad och har mått prima i sommar. Men så fort det närmade sig skolstart och dottern började må dåligt så kom det tillbaka. Var så stressad inför samtal med elevhälsan att jag grinade en skvätt på toan. Det är ju helt orimligt och saknar proportioner totalt.
Jag behöver nog samtalsstöd för egen del..
Ja, det låter det som. Finns det möjlighet till det vis dotterns vårdkontakter?
Är du ensam förälder? Det är så klart mycket tyngre att bära sånt här själv än om man är två.
Jag har en son på 11 som har autism och adhd. Här är ångesten hos grabben hög. Vi har kommit överens med rektor och elevassistent att lägga starten 3 dagar senare eftersom det är lite lugnare då. Ham deltar inte i klass utan har ett eget rum med anpassade arbetsuppgifter. Vi har kontinuerlig samverkansmöten med rektor och elevhälsan för att stämma av att planeringen följs och går framåt. Jag har även en god dialog med min chef som har kännedom om situationen. Behöver jag arbeta hemifrån eller gå tidigare så går det att anpassa mitt arbete. Tyvärr har inte alla samma privilegium men dialog med chef är en förutsättning när en har barn med npf.
Det kommer gå bra och lycka till.
Ja, jag är ensam förälder till tre. Det spelar såklart in mycket. Jag har förstått att familjer med två föräldrar blir utbrända av sånt här.
Jag står på kö till föräldrastöd via BUP. Hoppas att det kan ge något, även att de kan vara med och stötta på möten. Och hoppas att jag kan få det snart.
Jag trodde i början av sommaren att det var en medicinjustering som gjorde att min kvävande konstanta ångest och stress i kroppen försvann. Var så glad och har mått prima i sommar. Men så fort det närmade sig skolstart och dottern började må dåligt så kom det tillbaka. Var så stressad inför samtal med elevhälsan att jag grinade en skvätt på toan. Det är ju helt orimligt och saknar proportioner totalt.
Jag behöver nog samtalsstöd för egen del..
Idag började skolan för min dotter och hennes ångest var stor när vi klev in på skolgården. Fullt med barn och lärare & knappt någon hälsade. Puh, sitter och gråter och bara väntar tills hennes skoldag är slut så jag får hämta hem henne. Är FL just idag. Förstår inte hur hon/ jag ska orka en hel termin. Föräldrastöd vore kanske även här på sin Plats. Ville mest skriva av mig.
Lycka till alla Föräldrar med barn med NPF!
Styrkekramar
Idag började skolan för min dotter och hennes ångest var stor när vi klev in på skolgården. Fullt med barn och lärare & knappt någon hälsade. Puh, sitter och gråter och bara väntar tills hennes skoldag är slut så jag får hämta hem henne. Är FL just idag. Förstår inte hur hon/ jag ska orka en hel termin. Föräldrastöd vore kanske även här på sin Plats. Ville mest skriva av mig.
Lycka till alla Föräldrar med barn med NPF!
Styrkekramar
Och önskar lycka till och kramar till er andra i tråden också, vet hur det är. Hoppas verkligen det löser sig för er och att det blir en hyfsat bra termin i höst! <3
Håller tummarna för att det går bra för din dotter! Har själv varit där hon är idag. Många kramar till dig och din dotter! <3