Oro för MA/MF

Jag förstår att du är orolig! Jag hade 4 missfall före första barnet och egentligen trodde jag inte på det förrän han var född. Dock fick jag upp hoppet lite pö om pö. Det började efter första VUL v.13 när jag såg hjärtat slå. Risken för m.f då är nere i 0,5%. 99,5% får alltså levande barn efter att ha sett hjärtat då.  Ditt VUL v.12 är ungefär samma siffror.

Du har fått svar på vad dina blödningar beror på- en polyp. Jag blödde rejält v.7 och sen rött igen v.18 och det gick bra ändå. Nån början till m.f kan jag i princip garantera att du inte har. Ingen mage är inte alls ovanligt så tidigt heller. Jag hade en bekant som på slutet bara var så rund som kanske normalt sett 6:e månaden! En ynka kula bara.

Ta dag för dag!   Försök att inte tänka så mycket. Sysselsätt dig med roliga saker. Även om det känns långt bort går en månad rätt fort. Då får du se en jätte på UL jämfört med lilla pyret du såg v.12.

Tack snälla för ditt svar! ????

Jag fick en utredning efter fyra mf och fick äta antibiotika pga obalans där nere som jag själv aldrig märkte och hann faktiskt inte ens få mens emellan den fjärde och den här. Den här gången har gått bättre och jag har mått sämre vilket är bra.. det kanske faktiskt går hela vägen den här gången ????

Jag ska försöka att inte oroa mig längre och har faktiskt inte haft färsk blod en enda gång så det är nog som du säger enbart pga polypen och intd pga mf. Tack snälla, det lugnade mig massor ????????

Då har du nog svaret där på dina tidigare m.f och varför det gått vägen nu. Jag mådde bra och hade i princip inga symptom alla graviditeter som slutade i m.f. De båda som gick vägen mådde jag pest!  Min egen helt ovetenskapliga tes är att det berodde på just levande barn och högre hcg. Till slut hade jag nog alla krämpor som tänkas kan, men hellre det och få ett levande barn till slut. Det är värt allt!   

Lycka till nu!

Ja men så är det förhoppningsvis, dom här första veckorna har vart hemska men det är självklart värt det om bebis kommer i mars, skönt att det gick hela vägen för dig och att höra att vi vart i ganska lik sits, tack snälla! ????????

Det där med mage... Min gravidmage började komma i vecka 23. Och då var det bara jag och sambon som såg den om jag var naken. I vecka 35 syntes det inte om jag hade ytterkläder på. Så magen säger ingenting. Jag hade ett Sf-mått på 31 i vecka 41.

Nej jag har räknat ut det, jag är underviktig också så har faktiskt fått extra ultraljud för att se så bebis växer som den ska men använde det som referens eftersom magen är det enda som skulle vara ett tydligt "bevis" på att den växer.

Det är såklart fullt normalt att inte ha mage i vecka 15 men jag var mest orolig över dom bruna flytningarna. Vill så gärna bara att bebis ska komma ut och må bra. Jag har nog själv inte förstått att jag är gravid än eller jag vågar nog inte hoppas på det. Vågar inte ens berätta för någon nästan pga min oro. Det blir nästan löjligt men visste inte vart jag skulle vända mig eftersom jag vill kunna fråga lite anonymt. Skönt att höra om någon har vart med om samma sak :)

Sen säger dom få som vet att jag är gravid att "så länge magen växer så är det ingen fara" men det är just det, magen växer inte än på mig iallafall, det är väl olika från person till person antar jag. Jag är inte så insatt eftersom det är första gången :)