Anonym (Kram) skrev 2021-01-26 15:31:03 följande:
Anar att du har ett ganska litet barn, men för oss vände det stort vid fyra års ålder..... små steg framåt även innan dess förstås, började kunna åka vagn vid ca två års ålder, började sova hela nätter vid två och ett halvt. Sover dock med oss fortfarande och är snart sex år, det har aldrig funnits utrymme att träna på att sova själv, för då vaknar hon var femte minut och blir mer och mer övertrött....
Rekommenderar stödgrupper som finns på fb!
Vår lilla Hnb är nu en underbar högintelligent, väldigt verbal och välartikulerad liten sexåring som fortfarande kan få enorma utbrott men kanske en-två gånger i månaden och alltid relaterat till något som går att förstå, typ en konflikt i samband med hunger eller något annat fullt logiskt.
Det blir bättre, och för många säkert tidigare än för oss !!
Åh, tack för ditt svar! Vår hnb:are är inte så liten, 2,5 nu. En hel del har blivit bättre, men vissa saker är fortfarande jobbiga och jag undrar ofta hur det ska bli framöver. I natt var en sån där gräslig natt
igen där man tappar hoppet om god sömn nånsin... Morron vid 3.45.
Han är redan duktig på att prata och förvånar mig ofta med vad han säger. Han har tex sagt "förlåt" i många månader när han gör nåt han tror vi inte gillar, den lille skrutten.
Detaljseendet är enormt, minsta förändring märker han. Inte alltid av godo, det blir ju fixa idéer ibland. Samtidigt är han ju väldigt go iom att han ofta vill gosa och sitta nära. Men utbrotten hörs ju nästan till grannbyn och med trotsåldern ovanpå allt så blir man trött ibland. Och var kommer energin ifrån?! Han är i precis allt sin äldre brors raka motsats och folk fattar inte varför vi inte gör vissa saker eller beklagar oss över nätterna.
Jag har läst om andra som sagt att deras små blivit lugna framåt skolåldern och det inger ju hopp.