• MiniNin

    Gravida efter Letrozol, PCO-tråden.

    Hej!

    Här samlas vi som är gravida och tidigare haft en resa i och fått stöd, pepp och kärlek i tråden "Letrozol, PCO". Här fortsätter vi följa varann och låter den tidigare tråden få vara en fri-zon för de som fortfarande kämpar <3

    Säg hej med en uppdatering om vart ni befinner er i graviditeten och vad som upptar era tankar precis just nu!

  • Svar på tråden Gravida efter Letrozol, PCO-tråden.
  • MiniNin

    akalei, hur går det för dig? Läste i tråden att du haft mycket oro över fosterrörelser. Har det blivit bättre? Du är väl i vecka 35 nu? Inte långt kvar! :)

  • akalei
    MiniNin skrev 2021-04-18 18:27:46 följande:

    akalei, hur går det för dig? Läste i tråden att du haft mycket oro över fosterrörelser. Har det blivit bättre? Du är väl i vecka 35 nu? Inte långt kvar! :)


    Jomen jag kämpar på! Precis, vecka 35 nu och dagarna släpar sig fram... Om jag har otur kan det ju vara 7,5 vecka kvar vilket känns LÅNGT. Är ganska otymplig och får mycket vad jag tror är sammandragningar när jag rör mig.

    Oron är alltid med på ett hörn och bebis har ibland lite lugnare dagar och har så lätt att börja överanalysera. Men senaste veckan har det varit fullt röj och det är jag tacksam för :) Har börjat gå och träffa BM varannan vecka sen någon månad tillbaka och det hjälper också lite mot oron att få höra att hjärtslagen är fina och att magen följer kurvan och så. Försöker ta en dag i taget helt enkelt!

    Hur går det för dig? Hur mår du?
  • MiniNin
    akalei skrev 2021-04-18 19:43:29 följande:

    Jomen jag kämpar på! Precis, vecka 35 nu och dagarna släpar sig fram... Om jag har otur kan det ju vara 7,5 vecka kvar vilket känns LÅNGT. Är ganska otymplig och får mycket vad jag tror är sammandragningar när jag rör mig.

    Oron är alltid med på ett hörn och bebis har ibland lite lugnare dagar och har så lätt att börja överanalysera. Men senaste veckan har det varit fullt röj och det är jag tacksam för :) Har börjat gå och träffa BM varannan vecka sen någon månad tillbaka och det hjälper också lite mot oron att få höra att hjärtslagen är fina och att magen följer kurvan och så. Försöker ta en dag i taget helt enkelt!

    Hur går det för dig? Hur mår du?


    Så olika det kan vara! Jag känner fortfarande att tiden går SÅ HIMLA SNABBT! Jag är nu i v. 29 och på fredag går jag in i v. 30. Att man blir förälder om sisådär 10-12 veckor liksom <3 Vissa dagar är det så verkligt, konkret och självklart medans det andra dagar är helt tvärtom. Tror det är en del osäkerhet och rädsla som tar sig igenom men känner att det hör till när det är första barnet. Visst var det första barnet för er också? En pojke? Vi är helt säkra på pojke trots att vi inte vet eller vill veta <3

    Jag har också börjat få sammandragningar när jag är igång lite mer men de verkar te sig normalt och det är väl bara att vänja sig för mer lär det väl bli. Otympligheten är ju annars otroligt påtaglig i vardagen!

    Förstår verkligen din oro med fosterrörelserna! Det är så bekräftande och lugnande när det är lite mer aktivitet där inne. Och lättare för blivande pappan att känna också vilket är mysigt. Några dagar har jag haft mindre och då har jag också blivit lite nojig. Men superbra att man följs upp så tätt i slutet. Har än så länge haft två besök hos barnmorskan där vi mätt SF och följer också kurvan än så länge. I maj blir det varannan vecka precis som du så det ser jag fram emot :) Gjorde glukosbelastning förra veckan som gick hur bra som helst så det lever jag på ett tag - var typ säker på att jag skulle ha dåliga värden, haha!

    Hur ser er plan inför förlossning ut? Smärtlindring och så tänker jag. Hur tänker du/ni att ni vill ha det? Har nämligen precis lyft frågan hos BM och jag är helt lost. Vet inte alls hur jag/vi önskar ha det och man vet ju inte heller hur läget med pandemin eller semester-tid i vården ser ut när det är dags. Mycket funderingar helt enkelt. Kan man bara skriva att man önskar sig en drömförlossning som amandakollb fick? ;)

    Vi ser annars fram emot vårt tillväxtultraljud som är den 7 maj. Hoppas att bebis varken är för liten eller för stor utan sådär alldeles lagom <3
  • akalei
    MiniNin skrev 2021-04-19 23:45:33 följande:

    Så olika det kan vara! Jag känner fortfarande att tiden går SÅ HIMLA SNABBT! Jag är nu i v. 29 och på fredag går jag in i v. 30. Att man blir förälder om sisådär 10-12 veckor liksom <3 Vissa dagar är det så verkligt, konkret och självklart medans det andra dagar är helt tvärtom. Tror det är en del osäkerhet och rädsla som tar sig igenom men känner att det hör till när det är första barnet. Visst var det första barnet för er också? En pojke? Vi är helt säkra på pojke trots att vi inte vet eller vill veta <3

    Jag har också börjat få sammandragningar när jag är igång lite mer men de verkar te sig normalt och det är väl bara att vänja sig för mer lär det väl bli. Otympligheten är ju annars otroligt påtaglig i vardagen!

    Förstår verkligen din oro med fosterrörelserna! Det är så bekräftande och lugnande när det är lite mer aktivitet där inne. Och lättare för blivande pappan att känna också vilket är mysigt. Några dagar har jag haft mindre och då har jag också blivit lite nojig. Men superbra att man följs upp så tätt i slutet. Har än så länge haft två besök hos barnmorskan där vi mätt SF och följer också kurvan än så länge. I maj blir det varannan vecka precis som du så det ser jag fram emot :) Gjorde glukosbelastning förra veckan som gick hur bra som helst så det lever jag på ett tag - var typ säker på att jag skulle ha dåliga värden, haha!

    Hur ser er plan inför förlossning ut? Smärtlindring och så tänker jag. Hur tänker du/ni att ni vill ha det? Har nämligen precis lyft frågan hos BM och jag är helt lost. Vet inte alls hur jag/vi önskar ha det och man vet ju inte heller hur läget med pandemin eller semester-tid i vården ser ut när det är dags. Mycket funderingar helt enkelt. Kan man bara skriva att man önskar sig en drömförlossning som amandakollb fick? ;)

    Vi ser annars fram emot vårt tillväxtultraljud som är den 7 maj. Hoppas att bebis varken är för liten eller för stor utan sådär alldeles lagom <3


    Oj, va intressant att du tyckt det går fort för jag tycker många verkar uppleva att deras egna graviditeter går långsamt men andras ganska fort haha. Japp det är första barnet och en kille :)

    Jag har inte supermycket plan inför förlossningen... känner lite att jag har ju aldrig gjort detta och vet dels inte hur förlossningen blir, och dels inte hur jag kommer reagera på det? Jag försöker ha ett öppet sinne och sätter ganska stor tilltro till personalen, de har ju varit med om en miljard förlossningar och jag litar på att de kan säga till mig vad jag ska göra för att få det så bra som möjligt. Jag tycker det känns konstigt att veta hur man vill ha det som förstföderska. Hur ska man veta det när man aldrig gjort det förut?

    Men vi har iaf läst Föda utan rädsla och också gått onlinekursen och kommer försöka använda verktygen därifrån.

    Vad gäller smärtlindring så har jag tänkt att ta eda om det blir långdraget/outhärdligt för jag tror att man behöver få chans att vila/spara på krafterna då. Men jag vill inte ta det på slentrian för det kommer ju ändå med ett pris (tänker främst på risk att göra förlossningen mer långdragen, ökad risk för sugklocka, ökad risk för värkstimulerande, och komplikationer av det i sin tur...). Men som sagt har ju ingen aaaaning om hur det blir! Tänker att det bästa är att förbereda sig på lite olika möjliga scenarion och sen får man nog bara ta det som det kommer...

    Jag känner mig inte superorolig inför förlossningen, är mer orolig över att det ska hända något med bebis än smärtan i sig. Sen kommer jag ofta tillbaka till tacksamhet över att vi faktiskt tagit oss så här långt. Förlossningen är säkert vedervärdig men vad är alternativet liksom? Det är ju att aldrig få sin bebis och då tar jag hellre all smärta i världen under en förlossning. Kanske lite knäppt sätt att tänka men så känner jag :)
  • amandakollb
    MiniNin skrev 2021-03-31 21:36:21 följande:

    Hej! Svarade dig men ser nu att det försvann? Ibland är Familjeliv helt koko! :/

    Tråkigt att höra om din vän! Kan tänka mig att det kan få igång katastrof-tankar, speciellt när någon så nära drabbas :( Men skönt att allt var bra med er tjej och att hon ville komma ut till er föräldrar lite tidigare!

    Har allt gått fortsatt bra? Hur är oron som förälder vs den som gravid? Tänker att när det lilla livet är ute så måste det bli bättre på ett sätt men kanske värre på ett annat?

    Nu har du hunnit vara mamma några veckor! Bästa tipsen som super-ny förälder? Bästa produkterna/babysakerna som du haft nytta av än så länge? Hur funkar vagnen? (vi köpte ju en likadan!) Med covid och allt, hur kändes det att träffa svärföräldrarna? Annat folk? Har du fått någon information om vaccination? Kan man ta det som ammande (om du nu ammar)?

    Jag mår bra! Särskilt då huvudvärken jag haft dagligen i flera månader faktiskt har släppt en hel del senaste veckorna. Tror mycket det har att göra med att stressen minskat och att jag har fokus på att må bra hellre än att leva upp till krav som var omöjliga i min situation när huvudvärken var som värst. Så det känns skönt! Har till och med haft flera dagar i rad utan huvudvärk vilket är helt fantastiskt, haha! Har också börjat på fysioterapi och fått många bra avslappningsövningar och lätt träning som ska vara bra för både huvudvärken och gravid-kroppen så det känns också bra! Att ta hand om mig själv nu är prio 1.

    Jag är nu i vecka 26 (25+5) och idag är det 99 dagar kvar till BF. Nedräkning nu! :) Ryggen har börjat ta lite stryk då jag svankar mer för att kompensera för den stor-lilla magen och är trött. Men annars måste jag säga att det känns fint. Nu när huvudvärken inte är lika jävligt så ser jag mycket ljusare på allt :) Att känna bebissparkar och kullerbyttor varje dag gör ju också att man blir sådär omåttligt lycklig <3

    Framöver ska jag göra glukosbelastning om några veckor. Hoppas såklart att det går bra. Gjorde du det? Hur upplevde du det i så fall?

    Har också fått tid för tillväxtultraljud den 7 maj som vi ser fram emot och som vi hoppas ska visa en normalstor bebis.

    Önskar er en fin påsk!


    Allt går jättebra! Hon är så snäll och gosig, bara ledsen när hon är hungrig typ så rätt lättsam skulle jag säga. Imorgon är hon 7 veckor, tiden går så himla snabbt och vill att tiden ska stanna eller gå saktare iaf. Tycker jag hade större oro när jag var gravid faktiskt, var så orolig att något skulle hända i magen. Nu är jag inte så jätteorolig faktiskt! Men kommer säkert haha. Tänker också att vi har så bra sjukvård så om något skulle hända är vi i goda händer.

    Oj vet inte om jag har några tips förutom att ta det som det kommer bara, och inte läsa om så många andra tips haha, alla har så olika bebisar så något som funkar bra för någon funkar inte alls för ens egen bebis, så bättre att gå efter vad som funkar för er och vad ni mår bra av. Vagnen är vi supernöjda med, hoppas ni också kommer va nöjda! Hm, babynestet använde vi mkt första månaden men inte så mkt nu, och babysittern har hon precis börjat gilla. Har även en sjal som hon verkar gilla mkt. Har inte köpt hem några leksaker ännu men kommer börja göra det snart, märks redan nu att hon vill ha mer stimulans när hon är vaken!

    Har inte tagit något vaccination och inte hört något om vi får ta det heller pga amningen. Har ni hört något? Vi väntade en vecka med att träffa svärföräldrarna och tre veckor med att träffa mina föräldrar pga de bor i en annan stad. Nu träffar vi inte många!

    Hur är huvudvärken nu? Och ryggen? Nej gjorde ingen glukos behandling, hur gick det och varför gör man det?:) vilken vecka är du i nu? Inte länge kvar till 7 maj, förstår ni längtar!
  • amandakollb
    akalei skrev 2021-04-21 19:49:14 följande:

    Oj, va intressant att du tyckt det går fort för jag tycker många verkar uppleva att deras egna graviditeter går långsamt men andras ganska fort haha. Japp det är första barnet och en kille :)

    Jag har inte supermycket plan inför förlossningen... känner lite att jag har ju aldrig gjort detta och vet dels inte hur förlossningen blir, och dels inte hur jag kommer reagera på det? Jag försöker ha ett öppet sinne och sätter ganska stor tilltro till personalen, de har ju varit med om en miljard förlossningar och jag litar på att de kan säga till mig vad jag ska göra för att få det så bra som möjligt. Jag tycker det känns konstigt att veta hur man vill ha det som förstföderska. Hur ska man veta det när man aldrig gjort det förut?

    Men vi har iaf läst Föda utan rädsla och också gått onlinekursen och kommer försöka använda verktygen därifrån.

    Vad gäller smärtlindring så har jag tänkt att ta eda om det blir långdraget/outhärdligt för jag tror att man behöver få chans att vila/spara på krafterna då. Men jag vill inte ta det på slentrian för det kommer ju ändå med ett pris (tänker främst på risk att göra förlossningen mer långdragen, ökad risk för sugklocka, ökad risk för värkstimulerande, och komplikationer av det i sin tur...). Men som sagt har ju ingen aaaaning om hur det blir! Tänker att det bästa är att förbereda sig på lite olika möjliga scenarion och sen får man nog bara ta det som det kommer...

    Jag känner mig inte superorolig inför förlossningen, är mer orolig över att det ska hända något med bebis än smärtan i sig. Sen kommer jag ofta tillbaka till tacksamhet över att vi faktiskt tagit oss så här långt. Förlossningen är säkert vedervärdig men vad är alternativet liksom? Det är ju att aldrig få sin bebis och då tar jag hellre all smärta i världen under en förlossning. Kanske lite knäppt sätt att tänka men så känner jag :)


    Inte länge kvar nu! När var det beräknat? Hur mår du nu?

    Helt rätt med att va öppen inför förlossningen, man har ingen aning om vad som väntar så bara att hänga med känns de som. Jag var också mer orolig att något skulle hända bebis än för smärtan o så, men jag kände mig jättetrygg väl på plats med att de som jobbar där är sjukt professionella!
  • akalei
    amandakollb skrev 2021-04-25 16:10:58 följande:

    Här är en bild på lillan :)


    Men åh vilken underbar sötnos!!!
  • akalei
    amandakollb skrev 2021-04-25 16:14:25 följande:

    Inte länge kvar nu! När var det beräknat? Hur mår du nu?

    Helt rätt med att va öppen inför förlossningen, man har ingen aning om vad som väntar så bara att hänga med känns de som. Jag var också mer orolig att något skulle hända bebis än för smärtan o så, men jag kände mig jättetrygg väl på plats med att de som jobbar där är sjukt professionella!


    Slutet på maj så drygt en månad kvar nu :) Känns lite galet faktiskt. Men jag mår rätt bra, orkar såklart inte lika mycket som vanligt men pga covid så är man ju hemma mer med lugnare tempo och så ändå så det funkar bra. Lite foglossning men hanterbart, sover hyfsat ok just nu (peppar peppar), jaa hanterbart som sagt. Längtar ihjäl mig men försöker hålla mig sysselsatt så går tiden lite fortare :)
  • amandakollb
    akalei skrev 2021-04-27 17:04:40 följande:

    Men åh vilken underbar sötnos!!!


    Tack <3 så gosig! Kollade för några dagar sen på bilderna från mina tidiga ultraljud, helt otroligt att en sån liten prick kan bli en sån där bebis! Så coolt!
Svar på tråden Gravida efter Letrozol, PCO-tråden.