• Lövsångerska1991

    Försöka bli gravid i höst, följas åt?

    Hej!

    Jag är ny medlem här på Familjeliv, men har läst mycket i forumen förut. Min sambo och jag ska börja försöka skaffa barn i augusti. Är det någon mer som försöker bli gravid i höst och som vill följas åt här? Jag är en 30-årig tjej och har inga barn sedan tidigare, detta är första gången som jag försöker bli gravid. Tar gärna emot tips över saker att tänka på inför en graviditet! Glad Jag har en massa ägglossningstest hemma, har redan provat och har ägglossning idag, men vi ska inte börja förrän nästa månad då jag fått dos 2 av covid-vaccinet.
    Jag längtar väldigt mycket efter att bli gravid och få barn, min sambo har inte lika stor barnlängtan. Han vet att han vill ha barn med mig och eftersom jag vill nu så tycker han att vi kör på det! Drömmer

    Mvh Lövsångerskan

  • Svar på tråden Försöka bli gravid i höst, följas åt?
  • Juli1990
    Wave Mother skrev 2021-08-24 08:51:32 följande:
    Vad kul! Hur tidigt efter mensen började du testa? Och har du testat tidigt på morgonen eller typ efter 10? (Försöker själv hitta äl och har inte lyckats få tydligt utslag på stickor än.)
    Vad härligt att höra :) snyggt! Undrar också när efter mensen du började testa? Min mens slutade i lördags och jag tog ett test med sticka igår kl: 10.00, det visade ingen utslag, dock en ganska "tydlig" linje (dock inte så tydlig som den skall), tänkte fortsätta testa framåt nu. Tog också CB Digitalt som blev en rund ring (negativt). Känns dock konstigt om jag redan ska vara nära ägglossning. Jag är enbart på CD7 och enligt NC brukar jag ha ägglossning i CD14-18 typ.

    Blir lite förvirrad bara.. :)
  • Kiwikiwi
    Lövsångerska1991 skrev 2021-08-24 09:31:16 följande:

    Jag tänker så där också. Och min sambo vill helst inte att vi använder spermier från en donator om det är så att det inte går. Jag hade kunnat tänka mig det, och även äggdonation. Han hade hellre adopterat om det inte gick på det traditionella sättet eller med ivf (hans spermier). Kan också tänka mig adoption, men det är ju en lång process och egentligen vill jag bära ett barn i magen, allra helst vårt biologiska barn.

    Är det någon här i tråden som nojar över att väga sig hos barnmorskan sen när det väl blivit en graviditet? Jag väger 5 kg för mycket enligt BMI (har gått ner två på lite mindre än en månad så jag jobbar på det) och jag tycker det är lite jobbigt. Min sambo vet inte min vikt och jag vill inte att han ska höra den. Jag blir orolig att barnmorskan ska säga något taskigt, för har läst skräckhistorier här på familjeliv. Det med vikt har varit jobbigt för mig genom livet, jag har när jag varit yngre haft någon typ av ätstörning och varit underviktig. Jag ser faktiskt inte tjock ut nu (inte smal heller) så tycker vikten är lite missvisande. Har framförallt fett på höfter, rumla och lår.


    Åh de tycker jag verkligen inte att du ska vara orolig för! Jag har tvärtom läst om folk som ligger en bra bit över BMI som inte har fått någon pik eller "tillsägelse" från barnmorskan. Tror absolut inte heller att din sambo bryr sig det minsta om vad du väger!

    Bra kämpat att du dessutom redan gått ner 2 kg, om du känner att de gör dig gott. Jag själv känner att jag gått upp en hel del under semestern och försöker nu att komma tillbaka och stärka upp kroppen inför en ev graviditet :)
  • Sheltie
    Lövsångerska1991 skrev 2021-08-24 09:31:16 följande:
    Jag tänker så där också. Och min sambo vill helst inte att vi använder spermier från en donator om det är så att det inte går. Jag hade kunnat tänka mig det, och även äggdonation. Han hade hellre adopterat om det inte gick på det traditionella sättet eller med ivf (hans spermier). Kan också tänka mig adoption, men det är ju en lång process och egentligen vill jag bära ett barn i magen, allra helst vårt biologiska barn.

    Är det någon här i tråden som nojar över att väga sig hos barnmorskan sen när det väl blivit en graviditet? Jag väger 5 kg för mycket enligt BMI (har gått ner två på lite mindre än en månad så jag jobbar på det) och jag tycker det är lite jobbigt. Min sambo vet inte min vikt och jag vill inte att han ska höra den. Jag blir orolig att barnmorskan ska säga något taskigt, för har läst skräckhistorier här på familjeliv. Det med vikt har varit jobbigt för mig genom livet, jag har när jag varit yngre haft någon typ av ätstörning och varit underviktig. Jag ser faktiskt inte tjock ut nu (inte smal heller) så tycker vikten är lite missvisande. Har framförallt fett på höfter, rumla och lår.
    Jag kan också noja mig ibland för att behöva vägas hos bm. Men vad jag har kunnat googla mig till så kan man alltid säga till bm på inskrivningsbesöket om det är något specifikt område som man inte känner sig bekväm med att kontrollera/prata om... och tänker att i "värsta fall" så kan man alltid byta bm om man inte klickar eller känner sig bekväm! Det är ändå 9 månader som man ska träffa sin bm. 
  • Semlan3
    Lövsångerska1991 skrev 2021-08-24 09:31:16 följande:

    Jag tänker så där också. Och min sambo vill helst inte att vi använder spermier från en donator om det är så att det inte går. Jag hade kunnat tänka mig det, och även äggdonation. Han hade hellre adopterat om det inte gick på det traditionella sättet eller med ivf (hans spermier). Kan också tänka mig adoption, men det är ju en lång process och egentligen vill jag bära ett barn i magen, allra helst vårt biologiska barn.

    Är det någon här i tråden som nojar över att väga sig hos barnmorskan sen när det väl blivit en graviditet? Jag väger 5 kg för mycket enligt BMI (har gått ner två på lite mindre än en månad så jag jobbar på det) och jag tycker det är lite jobbigt. Min sambo vet inte min vikt och jag vill inte att han ska höra den. Jag blir orolig att barnmorskan ska säga något taskigt, för har läst skräckhistorier här på familjeliv. Det med vikt har varit jobbigt för mig genom livet, jag har när jag varit yngre haft någon typ av ätstörning och varit underviktig. Jag ser faktiskt inte tjock ut nu (inte smal heller) så tycker vikten är lite missvisande. Har framförallt fett på höfter, rumla och lår.


    Jag har bett om att jag inte vill veta min vikt hos barnmorskan. De har aldrig sagt någonting om det utan gillat läget. Jag har gått upp sjukt mycket under alla mina graviditeter men på eftekobtrollerna gått ner till ursprungsvikten utan att ha försökt gå ned i vikt. Så säg bara att du inte vill veta :)
  • Willow89
    Lövsångerska1991 skrev 2021-08-24 09:31:16 följande:
    Är det någon här i tråden som nojar över att väga sig hos barnmorskan sen när det väl blivit en graviditet? Jag väger 5 kg för mycket enligt BMI (har gått ner två på lite mindre än en månad så jag jobbar på det) och jag tycker det är lite jobbigt. Min sambo vet inte min vikt och jag vill inte att han ska höra den. Jag blir orolig att barnmorskan ska säga något taskigt, för har läst skräckhistorier här på familjeliv. Det med vikt har varit jobbigt för mig genom livet, jag har när jag varit yngre haft någon typ av ätstörning och varit underviktig. Jag ser faktiskt inte tjock ut nu (inte smal heller) så tycker vikten är lite missvisande. Har framförallt fett på höfter, rumla och lår.
    Jag har gått upp en hel del under pandemin, vill inte ens väga mig. Ligger kanske precis på gränsen till för högt BMI, möjligen 5 kg över som du gör. Har varit smal hela mitt liv så känns inte alls bra att jag gått upp just inför att bli gravid... men har också en skada som gör att jag inte kan gymma som jag brukar. Blir mycket promenader dock, ska försöka öka min aktivitet från och med nu!

    Är väl inte rädd att de ska säga något elakt egentligen, jag vet också att bekanta till mig fått hjälp av dietist genom barnmorskan och de har inte ens varit stora i mitt tycke. Det går ju också att se som en positiv grej om man nu vill gå ner i vikt! Men har också haft en ätstörning i unga år och vill därför inte att viktnedgång ska bli något centralt i livet igen. Det är blandade känslor där för mig.

    Tycker du ska vara stolt att du nu är på väg ner, om det är ett mål för dig! Heja!
  • Bez
    Lövsångerska1991 skrev 2021-08-24 09:31:16 följande:
    Är det någon här i tråden som nojar över att väga sig hos barnmorskan sen när det väl blivit en graviditet? Jag väger 5 kg för mycket enligt BMI (har gått ner två på lite mindre än en månad så jag jobbar på det) och jag tycker det är lite jobbigt. Min sambo vet inte min vikt och jag vill inte att han ska höra den. Jag blir orolig att barnmorskan ska säga något taskigt, för har läst skräckhistorier här på familjeliv. Det med vikt har varit jobbigt för mig genom livet, jag har när jag varit yngre haft någon typ av ätstörning och varit underviktig. Jag ser faktiskt inte tjock ut nu (inte smal heller) så tycker vikten är lite missvisande. Har framförallt fett på höfter, rumla och lår.
    Jag ligger oxå där någonstans, väger mig inte men för ett år sen låg jag på gränsen och det här året har inte direkt hjälp till så ligger nog några kilon plus sen dess.

    Inte så orolig för typ invägning och sånt utan mer om man går upp "för mycket" under själva grav sen man har ju hört att vissa är super hårda på de och har man rätt lätt att lägga på sig så är ju risken stor att man kommer gå upp en del till.
  • Junii91

    Önskar att jag hade ork/tid att svara på alla ni som skriver men ville bara flika in här och säga att jag läser allt. Tycker det är så fint och starkt att vi kan dela med oss till varandra! Känns verkligen som jag har ett team bakom mig som kan stötta genom detta.

    Hade positivt ÄL-test igår morse. Låg kvällen innan och ikväll är det dags igen. Haha lite annorlunda att planera in sexet men så får det vara. Snart är det den långa väntan till BIM.

    Håller tummarna för er alla och kom ihåg att det är inte ovanligt att det kan ta tid att bli gravid. Men jag vet, man vill ju så gärna NU. Skickar er kram till er alla!

  • Lövsångerska1991
    Semlan3 skrev 2021-08-24 09:58:19 följande:

    Jag har bett om att jag inte vill veta min vikt hos barnmorskan. De har aldrig sagt någonting om det utan gillat läget. Jag har gått upp sjukt mycket under alla mina graviditeter men på eftekobtrollerna gått ner till ursprungsvikten utan att ha försökt gå ned i vikt. Så säg bara att du inte vill veta :)


    Har du inte behövt väga dig då eller har du blundat när du stör dig på vågen? Jag väger mig hemma, och känns okej att väga mig för mig själv, men att väga mig inför andra känns jobbigt.
  • Lövsångerska1991
    Junii91 skrev 2021-08-24 11:22:41 följande:

    Önskar att jag hade ork/tid att svara på alla ni som skriver men ville bara flika in här och säga att jag läser allt. Tycker det är så fint och starkt att vi kan dela med oss till varandra! Känns verkligen som jag har ett team bakom mig som kan stötta genom detta.

    Hade positivt ÄL-test igår morse. Låg kvällen innan och ikväll är det dags igen. Haha lite annorlunda att planera in sexet men så får det vara. Snart är det den långa väntan till BIM.

    Håller tummarna för er alla och kom ihåg att det är inte ovanligt att det kan ta tid att bli gravid. Men jag vet, man vill ju så gärna NU. Skickar er kram till er alla!


    Jag känner samma, vill svara på allas inlägg egentligen, men har inte riktigt tiden. Lite mer tid nu dock för är hemma sjuk.

    Till alla er som har svarat uppmuntrande om att jag inte ska oroa mig så mycket över viktkontroll hos barnmorskan, och som hejar på mig i min viktnedgång: tack!!! <3 Känner mig lite lugnare nu. Som ni säger, det behöver inte bli så att barnmorskan säger taskiga saker och man kan alltid byta barnmorska. Verkar vara fler som väger några kg över normalvikt, så känner mig lite mindre ensam nu också.
  • chouette
    Lövsångerska1991 skrev 2021-08-24 06:53:46 följande:
    Okej. Känns ändå tufft hur man än skulle välja om man får ett sådant besked. Men bra om man kan få det så tidigt som möjligt.
    Precis. Känner man att man vill veta så finns NIPT. Det kostar oftast en slant men är helt klart värt det då man slipper FVP om provet ser bra ut. Då är det endast ett blodprov på mamman som inte påverkar fostret alls. Vi gjorde aldrig KUB med vårt första eftersom vi redan hade gjort NIPT i vecka 10 någonting, och det inte visade någonting :)
Svar på tråden Försöka bli gravid i höst, följas åt?