Försöka bli gravid i höst, följas åt?

Förstår känslan, vad händer om man väntar någon extra dag och fortsätter med progesteronet? Tänker om man är en låghormonare som inte plussar förrän det har gått någon extra dag.

Haha jo du har såklart rätt, det är den 12e jag ska dit och inte den 5e xD var tvungen att dubbelkolla kalendern, så virrig.

man får bara längre lutealfas. Men jag har alltid plussat svagt vid bim. Så tänker det borde vara säkert att ta ett tidigt test imorgon, då är jag på äl+13 ä.

Inte lätt att hålla koll på alla datum, haha

Det borde ju vara säkert då, håller tummarna för att det blir ett plus imorgon!

Idag ömmar brösten inte alls. Minns att det var precis såhär förra cykeln, och att det var det som fick upp mina förhoppningar om att vara gravid. Hade varit spännande att veta vad det är som gör att symtomen innan mens kan ändras så mycket varenda cykel.

På måndag! Så det är väldigt snart ändå 

Ja det hade varit intressant och veta. Och varför vi inte blir gravida... Funderar på att göra ett fertilitets test/utredning. 

Ja verkligen. Mycket är nog slumpen, när man tänker efter är det ju enormt mycket som måste klaffa för att det ska bli någon graviditet. Såg en film på youtube som visade hur det går till när ägg blir befruktade och kände verkligen att det är ett mirakel att det ens kan gå till så. Det är väl därför det räknas som normalt även när det tar lite tid. Men såklart finns det problem man kan ha som skapar svårigheter. Jag tyckte det var skönt att göra fertilitetskollen jag gjorde via werlabs, den visar såklart inte alla parametrar men i alla fall det man kan avläsa ur ett blodprov.

Hur mår ni allihop idag? <3

Med mig är det bra. Jag är ju mittimellan ägglossning och BIM (11/9). Känner inte så mycket åt något håll egentligen. Någon liten molvärk ibland, men inget som tyder på något särskilt. Just nu känns det ganska chill att vänta en vecka tills vi vet hur det gått med detta försök. Min plan är att testa på lördag.

Egentligen ganska konstigt att det känn så bra och lugnt just denna helgen. Det är exakt på dagen ett år sedan vi plussade första gången. I veckan har jag tänkt mycket inför den här dagen och hur mycket som kunde ha varit annorlunda nu om det hade gått vägen den gången. Nu blev jag faktiskt lite deppig bara av att skriva det så det var ju dumt.

Jag fortsätter att hoppas på att det blir tre fina plus för er här imorgon eller början av nästa vecka, LJM, Sophie och Dalarna. 

Fick upp hoppet rejält idag, ingen värk i brösten men en molande, tung känsla ner mot tjejmagen i princip hela dagen, mådde också svagt illa till och från. Kände hopp, så halva eftermiddagen har jag googlat på gravidveckor, kollat upp telefonnummer till barnmorskemottagningen, läst om föräldraledighet och plötsligt inser jag att så fort jag inte tänker på illamåendet så försvinner det. Klassisk inbillning. Går på toa och passar på att klämma lite på brösten och jomenvisst, de ömmar ju definitivt. Efter toalettbesöket försvann också den tunga känslan i magen, så det var uppenbarligen ingenting annat än normala tarmgrejer. Förstår inte varför jag låter mig själv sväva iväg, det är härligt under tiden men fallet blir hårt när man kommer tillbaka till verkligheten :(

Jag har också svävat iväg hela dagen. Vill bara morgon dagen ska komma så jag kan tempa mig och ta ett test. Hatar detta!! 

Skönt att jag i alla fall inte är ensam om att sväva iväg <3 hur var tempen idag? Tog du test?