Anonym (Molly) skrev 2022-05-22 23:43:53 följande:
Det kan jag respektera. Men nu var det ett städat hus som förvandlades till ett bombnedslag. Hur han lyckades med det är ta mig fan en merit och han gör det gång på gång.
jag är ingen hög kapacitetare. Jag skulle gärna göra 1000 andra saker än att städa. Men någon måste ju göra det? Vad är valet när den andre inte hör det? jag Efterfrågade inte att han skulle städa. Jag förutsatte bara att han skulle plocka undan det han röjt fram så att jag skulle slippa ta hand om det. Så att vi kunde göra andra och mycket trevligare saker. Hade gärna använt mina fina underkläder än att dra på mig städrocken typ och röja efter en vuxen man... det sårade...
Om du sätter dig ner med honom och frågar vad som gör honom glad, vad som får honom att trivas med livet allra mest, och därefter berättar vad som får dig glad osv.
Du får ju helt enkelt berätta att du blir ledsen av att mötas av kaos när du kommer hem, att du inte kan slappna av förrän hemmet är drägligt.
Min exman och jag hade exakt samma problem, och han såg inte stöket alls, kunde stå odiskad disk över hela köket inkl matrester som luktade, det såg ut som ett bombnedslag i hallen osv. Han valde alltid tvsoffan framför att röja upp. Så jag röjde och diskade och städade varje gång jag kom hem, för annars hade jag fått göra det dagen efter, men då ännu värre kaos.
En gång var jag på sjukhus inneliggande ett par dygn, svårt sjuk i pneumoni med CRP 550. Kom hem till en lägenhet som såg ut som kriget, och på den tiden hade vi inte barn.
I vårt fall slutade det med att vi skilde oss. Givetvis inte pga städningen, men pga den jag kände att jag blev. Jag är inte pedantisk, men län er att jag vill göra annat i livet än att städa hela tiden, så det är bättre att alla mikrostädar, dvs plockar undan efter sig,vi vardagen.
Nu lever jag med ny sambo sedan 13 år, och det är bara en ren vila och livsnjutning. Vi tar en drink och solar på altanen efter jobbet, eller springer en runda ihop. Eftersom vi plockar undan efter oss, och lägger saker där de skall vara, och framförallt strävar mot samma mål; ett hyfsat ordnat hem, så hinner vi njuta i naturen, i sängen med varandra och umgås med vänner istället. Storstäder gör vi i stort sett aldrig
