• noraa

    Vad prioriterar du, sex eller monogami?

    Jag har diskuterat i ett antal trådar här som har behandlat frågan om monogama relationer med otillräckligt, otillfredsställande och uteblivet sex och det problematiska med att söka sig utanför relationen för sex. I en tråd skrev jag att jag ibland önskar en älskare men att jag inte vill att min kille känner till det. Otrohet, sa många. Usch! Lögn! Svek! Detta trots att jag själv bedömde 'skadeverkningarna' för alla inblandade som mindre av det valet än andra val, exempelvis föreslå en öppen relation eller att bryta upp, all things considered.


    När jag var yngre tänkte jag nog som många här verkar göra: om man har lovat sexuell monogami så ska man hålla det löftet, och om man inte kan hålla ett sådant löfte ska man inte lova det.


    Men jag har blivit äldre, mer erfaren och mer ödmjuk och jag har ändrat mig. Jag har hört mycket om sexlösa relationer, eller relationer där sex handlar om att en ställer upp på sex för att behålla relationen med dess ekonomiska och sociala fördelar. Jag har själv upplevt det. Idag vet jag saker om det orättvisa i att förneka sin partner sex, alternativt ge trist oengagerat sex och ändå bli rasande och känna sig sviken när partnern söker sig någon annanstans.


    Och visst, man bryter ett löfte – uttalat eller outtalat - om sexuell exklusivitet när man går till någon annan för sex men jag tycker att man bryter det när man inte tillfredsställer sin partner sexuellt. Monogami är en del av parrelationens överenskommelse, men det är sex också.


    I en perfekt värld skulle alla innan de gick in i en relation tydligt uttrycka sina sexuella förväntningar och önskemål: Do's and don't's and maybes, must haves, och aldrig i livet, minst fem gånger i veckan annars skaffar jag en älskarinna eller bara på lördagen om du super ner mig och köper rosor. Men det är inte så. I verkligheten går vi in i en relation med en mängd dolda förväntningar och önskningar, inte minst sexuellt. En sådan föreställning är monogami. En annan är sex. Det är rimligt att förvänta sig att en romantisk och sexuell relation ska vara sexuell.

    Etik och moral brukar vara en viktig del av diskussionen kring otrohet, det är fult och fel att bryta ett löfte. Man ser otrohet som ett kontraktsbrott. Men när det gäller kontrakt är det ändå så att om en part bryter sin del i överenskommelsen är inte den andra parten skyldig att hålla sin. Om du smiter undan från det ansvar du har tagit på dig genom att lova monogami,, det vill saga ömsesidigt tillfredsställande sex, kan inte du kräva att den andra parten ska hålla fast vid sitt ansvar, det vill saga att inte ha sex med någon annan.


    Om man gör outtalade antaganden om monogami kan man inte bli upprörd om ens partner gör outtalade antaganden om frekvent och fortsatt sex. Och om man bryter den överenskommelsen har man ingen rätt att agera som den sårade parten om ens partner beslutar sig för att överenskommelsen därför inte gäller längre.


    Vuxenlivet är fullt av komplicerade val, sällan finns en självklar moraliskt riktig väg att gå. Livet är fullt av situationer där vi måste väga olika värderingar mot varandra. I debatten här framkommer ofta ärlighet som ett moraliskt överlägset val som alltid ska prioriteras, det är esset som slår alla andra val och överväganden. Ibland hävdas att trohet och monogami är det enda moraliskt riktiga. Vet ni, jag tycker att det är att trivialisera sex och den vikt som vissa människor lägger vid sex. Jag tycker inte att det är rimligt eller rättvist att människor ska offra sex, sexuell njutning, sexuell experimentlusta, eller chansen att bli begärd, åtrådd och uppfylld bara för att försöka leva upp till andra människors moraliska värderingar som ständigt nedvärderar sex till förmån för ärlighet, familj och monogami. 


    Jag blir faktiskt provocerad av den rättfärdighet med vilken människor som inte är intresserade av sex talar om sina val, sina känslor samtidigt som det man lätt pekar ut dom som prioriterar sexuell njutning som svekfulla lögnare. Det upprätthåller bara en unken sexualmoral där sex är lite fult och skamligt, där fina flickor inte knullar och hederliga män aldrig bedrar även om den sexuella aktiviteten är ett mercyfuck på lördag kväll om han har tur.

  • Svar på tråden Vad prioriterar du, sex eller monogami?
  • Anonym (Hottie)
    Anonym (?) skrev 2010-08-19 16:49:54 följande:
    Monogami förstås. Vilken dum fråga!
    Vilket dumt svar på en nyanserad fråga!
  • Priapus

    Jag tycker att man skall känna efter vad som känns riktigt. Visst går det att knulla lite fritt även om man är gift. I vissa äktenskap genom fullständig ärlighet, i andra genom att göra det vid sidan om. Även om man visst kan knula runt och ha skoj, så blir det lätt svartjuka och andra starka känslor iblandade. Det finns inget universalknep, inget som är allmängiligt rätt eller fel, det är den viktigaste ledstjärnan.

  • linjes

    Prövat på båda och inget av dom har känts fel på nåt sätt iom att vi båda har varit med på det

    Nu lever jag monogamt då min nuvarande absolut inte kan tänka sig den livstilen som jag innan har levt med sex med andra förutom min man

  • Anonym (Hottie)
    rlevitte skrev 2010-08-19 17:03:44 följande:
    monogami vs sex?  Ingetdera egentligen...  jag prioriterar att kunna ha kärleksrelationer med flera, men huruvida de företräds av det sexuella lämnar jag osagt, det varierar en del från en relation till en annan.

    Mvh,
    Richard ( som inte tycker att frågan är dum ) 
    Att ha flera relationer borde ju även minska det sexuella "ansvaret" på dina partners, om någon av dem har en längre sexuell svacka eller tappar lusten eller den sexuella energin så står ju inte dina behov och faller med det, om jag kan uttrycka mig så. Det låter lite klumpigt med ansvar och behov som står och faller, men jag tror att man fattar vad jag menar ändå.

    Du är också en av de klokaste jag stött på här på fl!!! Ville bara säga det...
  • Anonym
    Anonym (Hottie) skrev 2010-08-19 17:02:33 följande:
    Ja, Noraa, du säger så otroligt mycklet klokt, också i den andra tråden jag följt. Det du skrev, dina oerhört välformulerade och nyanserade inlägg satte ord på mina grumlig känslor som gäckat mig det senate halvåret. Jag orkade, eller vågade inte för den delen reda ut för mig själv hur jag kände inför insikten att "Herregud, jag stod i kyrkan inför Gud och allihop och lovade att vara trogen till döden skiljer oss åt". Hur tänkte jag där?!? Jag måste haft en jävligt bra dag..
    Kan du länka till den andra tråden du skriver om, jag kan inte hitta den? Skulle gärna läsa.
  • Anonym (cyniker)
    Anonym (Hottie) skrev 2010-08-19 17:02:33 följande:
    Jag lever monogamt idag, men jag är nog ingen monogam.
    Du menar att du förgås av längtan att dela din man med någon annan?
  • Anonym (vet)
    Anonym (cyniker) skrev 2010-08-19 21:58:25 följande:
    Du menar att du förgås av längtan att dela din man med någon annan?
    Personen menar nog att man inte själv är monogam. 

    Jag lever också monogamt med min kille, men är ingen monogam person egentligen. Däremot är jag sjukt svartsjuk och skulle inte vilja att han ligger runt, så det gör inte jag heller. 
  • rlevitte
    Anonym (Hottie) skrev 2010-08-19 17:15:18 följande:
    Att ha flera relationer borde ju även minska det sexuella "ansvaret" på dina partners, om någon av dem har en längre sexuell svacka eller tappar lusten eller den sexuella energin så står ju inte dina behov och faller med det, om jag kan uttrycka mig så. Det låter lite klumpigt med ansvar och behov som står och faller, men jag tror att man fattar vad jag menar ändå.
    Mm, det är säkert så, men det är inte något jag har funderat sådär jättemycket på.  Men det är klart, jag försöker inrikta mig på att alla som ingår i konstellationen är nöjda, och eftersom sex ändå finns närvarande så gäller det ju även där...  jag har bara aldrig ägnat mig åt att jämföra, det är inte ett behov jag har.
    Anonym (Hottie) skrev 2010-08-19 17:15:18 följande:
    Du är också en av de klokaste jag stött på här på fl!!! Ville bara säga det...
    Tack

    Mvh,
    Richard 
  • Completorium

    Tack Noraa för en fantastisk trådstart! Jag håller med dig i allt, och tack även Hottie!  Jag levde själv med föreställningen om absolut trohet och monogami tills för bara ett par år sedan. Nu lever jag också i en monogam relation som verkligen inte fungerat som förväntat men jag ger den en tid till och försöker få den att fungera.

    Men insikten om att jag har förmåga att älska flera och att kunna känna åtrå till olika kvinnor samtidigt, och inte minst detta att erkänna för mig själv att det verkligen var så starka känslor jag kände för andra kvinnor, var ett stort steg! Tidigare kände jag skuldkänslor inför att ens se på andra kvinnor som sexuella objekt. Idag har jag lärt mig att ta det med ro och njuta av känslan även om jag inte gör nåt av den.

    Men om jag skulle bli singel igen skulle jag definitivt inte binda mig vid en enda kvinna igen, iaf inte i brådrasket. Tanken på att få leva ut min sexualitet på ett helt annat sätt, ha gemenskap och sex med kvinnor utan att känna skuld och instängdhet är lockande.

    Men det är ju provocerande i vårt samhälle som är så starkt präglat av normen om monogama parrelationer. Tack och lov börjar ju detta brytas upp av allt fler som lever öppet poly, och jag är inte så lite avundsjuk på dem som lyckats förverkliga detta!

    Jag tror inte längre riktigt på den monongama parrelationen, för jag kan ju med egna ögon se hur mycket elände den kan innebära för dem som försöker sig på den. Just det som du Noraa skriver, om dolda förväntningar som man tar med sig in i den är verkligen som gökungar som riskerar att äta sig stora och svälta ut allt annat i en relation.

    Visst, man ska vårda en relation och prata om svårigheter och meningsskiljaktigheter som uppstår, men för mig så är det ganska klart att det alltid är den med större sexlust som hamnar i underläge i en sån öppen och ärlig diskussion. Så här:

    Låg sexlust: Kan nöja sig med att vara passiv men ändå nå sitt mål
    Hög sexlust: Måste vara aktiv för att må sitt mål -> be om mer/annorlunda sex eller vara otrogen eller begära separation

    Låg sexlust: Är den drabbade parten
    Hög sexlust: Får skulden, är bråkstaken, blir syndabock (horbock )

  • StinaFia
    Anonym (Hottie) skrev 2010-08-19 17:02:33 följande:
    Ja, Noraa, du säger så otroligt mycklet klokt, också i den andra tråden jag följt. Det du skrev, dina oerhört välformulerade och nyanserade inlägg satte ord på mina grumlig känslor som gäckat mig det senate halvåret. Jag orkade, eller vågade inte för den delen reda ut för mig själv hur jag kände inför insikten att "Herregud, jag stod i kyrkan inför Gud och allihop och lovade att vara trogen till döden skiljer oss åt". Hur tänkte jag där?!? Jag måste haft en jävligt bra dag..

    Nu ett par år och ett par barn senare känner jag inte alls samma glöd inför den livslånga monogamin. Det du skrev satte ta mig fan ord på allt, och jag inser hur jag känner och varför. Jag visade till och med tråden för min man, så jävla bra var det.
    Det är det jag menar med att en ivslång relation, av vilken typ den än må vara, måste ge de berörda utrymme att växa.

    Ingen kan ge garantier vare sig det gäller kärlek eller sexlust, men inte heller då det gäller ett monogamt synsätt på livet.
    Jag tror inte du "hade en bra dag". Snarare tror jag att du nu känner dig själv bättre.
Svar på tråden Vad prioriterar du, sex eller monogami?