Konsten att hålla föredrag

Jag blev av med det mesta av min nervositet (gällande allt!) i samband med presentationen av mitt magisterarbete. Var helt själv och hade 20 pers i publiken varav 5-6 doktorer/proffessorer inom mitt ämne och jag kände ingen alls i publiken (och jag var själv). Men konstigt nog var jag inte speciellt nervös. Jag kunde ju mitt arbete in i minsta detalj och jag hade ju läst ALLT om ämnet i ett halvårstid. Jag visste att vad de än säger så kommer jag kunna försvara mig och förklara mig bra. Det gjorde mig lugn!

Ja du usch ja, känner med dig! Jag har hållit föredrag rätt många gånger, ibland för ca 100 personer, men nervositeten verkar aldrig vilja lägga sig.

En gång för några år sedan blev det riktigt läbbigt för jag blev extremt torr i munnen av nervositeten, sådär så jag knappt kunde prata. Det kändes som om alla borde märkt att jag sluddrade, helt vidrigt var det. Så helt plötsligt släppte det, saliven kom åter och jag nervositeten var som bortblåst. Mysko!

En annan gång hade jag vansinniga mardrömmar hela natten innan och önskade nästan att jag skulle bli påkörd av en bil eller nåt . Helt galen man är.

För det mesta har det dock gått jättebra och folk påstår att min nervositet inte märks ett dugg. Man får helt enkelt försöka spela cool . I september är det dags igen. Bläää! Varför GÖR man detta?

Lycka till med dig!

Poena> Soft. Önskar jag kunde ha de förutsättningarna inför mitt föredrag. Jag ska hålla det inför 30 personer som definitivt kan mer om ämnet än mig.

Men ändå. Ditt inlägg ger hopp.

Miranda skrev "En gång för några år sedan blev det riktigt läbbigt för jag blev extremt torr i munnen av nervositeten, sådär så jag knappt kunde prata."

Det där är nästan mitt mardrömsscenario. Jag är mest av ALLT rädd för att rösten ska krackelera. Det återhämtar man sig aldrig från.

ReRant: ett glas med vatten är obligatoriskt nuförtiden. Men inte med bubblor, då blir man rapig

Nån gav mig ett tips om att dra med tungan mot gommen om man känner att man blir torr. Det ska tydligen främja salivproduktionen.

Jag blir mer nervös om jag ska prata inför folk än om jag ska sjunga inför dem. Kanske har att göra med att man vet exakt vad man ska sjunga, men prata ska ju gärna komma lite spontant sådär.

Jag förstår bara inte varför skolan (grundskola, gymnasiet, högskolan eller whatever) förebereder elever mer för dessa scenarion. Det är ju något som ALLA bör få träning i.

Även om man inte utsätts för det i jobbet kanske man gör det i någon hobbyaktivitet, om man är fackligt aktiv, hem och skola föreningar eller vad det nu kan vara.

Det är ju en så jäkla viktig del, varför kan inte skolan lära oss det redan från årskurs ett? (Ja, jag är bitter och vill skylla mina problem på någon annan )

Ett tips är att göra en testredovisning/föredrag för någon/några som du känner, då får du lite träning och de kan kanske ge dig lite feedback om du t.ex. talar för tyst eller nåt liknande.

Jag brukar alltid provredovisa före den riktiga eftersom man då känner sig säkrare på det man ska ta upp.

En gång när jag redovisade i grupp så skulle jag visa upp en bild på en stroke i en powerpoint presentation och prata lite runt det och till saken hör att jag hade varit och bowlat några dagar innan. Så där står jag och redovisar för fullt och skulle säga att här har vi en datortomografibild på en stroke men istället sa jag att här har vi en bild på en strike vilket resulterade i att alla, både vi som redovisade och de som lyssnade inklusive läraren börjar asgarva hysteriskt.

janne j> Gahaha. Men sånt där är ju rätt soft. Har man bara rätt självdistans så gör det ju INGENTING att man missar på en sån sak. Snarare tvärtom, det lättar upp stämningen och gör hela presentationen mer behaglig.

Fan, skulle behöva en rejäl hästdos med självdistans tills på torsdag.

Och du har rätt med att man ska öva i förväg. Tjejen kommer få lyssna på mitt föredrag tills hennes öron blöder.

Några praktiska tips

Skriv stödord på små lappar som ryms i handen. Skriv inte hela meningar då blir det bara att man står och läser innantill. Numrera lapparna (ifall du skulle tappa dem)Man kan ha en slide-show, varje slide innehåller egentligen stödord för dig, men det ska samtidigt vara ord som gör att de som lyssnar kan hänga med. Skriv aldrig hela meningar på slidsen (=alla sitter och läser och lyssnar ej på dig) utan ett par ord per rad.Slides får även publiken att titta åt ett annat håll än dig hela tiden så slipper man känna sig iaktagen hela tiden. Ha gärna bilder i några slides, det gör det hela lite trevligare. Ha gärna en penna eller mindre pekpinne så du kan peka och förklara samtidigt som du pratar.Öva många gånger på dina anteckningar och stödord. Både för dig själv och för andra.Vill man få en dialog med publiken så förklara först att de får ställa frågor hela tiden (eller i vissa avsnitt om man inte vill bli avbruten) och förbered gärna frågor eller slutsatser som du ställer till personer i publiken.

Jo en stor dos av humor kan vara bra att ha och det har hjälpt mig mer än en gång i samband med olika redovisningar.

Ju fler gånger man har redovisat desto lättare har det blivit, i början var det jättejobbigt men nu när man har gjort ett antal gånger så går det lättare. Det är alltid jobbigast de första minuterna men när man väl har kommit igång så brukar det inte vara några större problem men det är en träningssak.

Ju mer påläst och säker man är på det man ska redovisa desto lättare brukar det gå så därför ser jag alltid till att provredovisa en eller ett par gånger.

På samma gång kan man ta tid så man vet på ett ungefär hur lång tid redovisningen tar, då kan man i vissa fall tvingas kapa bort vissa saker eller så måste man lägga till nåt för att hålla sig inom tidsramarna.

Poena> Thanks. Jag tar till vara på råden.

"Vill man få en dialog med publiken så förklara först att de får ställa frågor hela tiden (eller i vissa avsnitt om man inte vill bli avbruten) och förbered gärna frågor eller slutsatser som du ställer till personer i publiken."

Jag har bestämt mig för att inte tillåta frågor under presentaitonen. Minimerar risken att man kommer av sig.

Hmm.. Fast å andra sidan kanske det ger mer kontakt med publiken, som i sin tur minskar stressen. Damn. Vet inte hur jag ska göra.

Jag håller helt med det poena säger, jag kör med lappar med stödord samt att jag använder mig flitigt av powerpoint för att få lite stöd därifrån + att publiken då istället kollar dit istället för på mig.

Förresten säg INTE att du är nervös eller något sånt, då kommer bara publiken att sitta och tänka på detta hela tiden och undra när du gör bort dig!

Huja ja! Känner igen alla nervositetssymptom ni nämnt! Har själv lidit av sjuhelvetes svår presentationångest under hela skoltiden, tills jag började på universitet. Pluggade ett program där redovisning/presentation var en del av undervisningen, dvs 1-2 ggr/månaden! Trodde jag skulle tuppa av först (visste inte detta då jag ansökte).
Men efter några totalfiaskon (tappade bort mig, rösten försvann etc) kom jag på vad som funkade för min del - inget ovanligt lr konstigt men det funkade!
- jag tog mig tiden att förbereda mig ordentligt, kunde mitt material utan och innan. Skrev bara ner punkter.
- ANDAS. jag förstod vikten av att andas lugnt! Tog många konstpauser för att hitta lugnet. (Även behagligare för åhörarna)
- ALDRIG några "pek" bilder i presentationen.. där man måste peka ut ngt med en darrande hand.. Jisses, det gör en bara mer nervös! Men annars massor av illustrationer bl.a powerpoint. Det underlättar för åhörarna och tar bort fokus från dig (kan ju vara skönt ;)
- Humur är aldrig fel! Gjorde något kul inlägg, gärna i början, det är verkligen en icebreaker =)

- ...och går det åt fanders ändå är det bara att bryta ihop och knalla vidare ;) Nä, men seriöst, det kommer säkert att gå kanonfint! Lycka till!!

En sak till för att minska nervositeten. Fråga dig själv "vad är det värsta som kan hända"? Är det att du kommer av dig? Säg vem som inte gjort det! Är det att halka av scenen när du går upp? Ha gympadojor! Eller vad det nu kan vara

Jag får tacka er hemskt mycket, Poena, mooni och janne j.

Jäkligt tänkvärda inlägg. Det uppskattas.

Poena> Det värsta som kan hända är att jag gör en så dålig presentation att jag går miste om chansen till fast anställning.

Jo visst, men hur mycket måste du inte misslyckas för att det ska bli så? Du har nog gjort mycket bra på din arbetsplats innan detta, så det kommer ju knappast ensamt avgöra en sådan fråga.. Typ, så får du tänka!

"Jag har bestämt mig för att inte tillåta frågor under presentaitonen. Minimerar risken att man kommer av sig.

Hmm.. Fast å andra sidan kanske det ger mer kontakt med publiken, som i sin tur minskar stressen. Damn. Vet inte hur jag ska göra."

Om man ska låta publiken ställa frågor eller ej kan vara svårt att svara på, är det personer man känner så brukar de i regel vara shysta och inte ställa några svåra frågor men är det några man ej känner så vet man aldrig vilka frågor man kan få.

En fördel med att låta dem ställa frågor är just att man då kan lyckas få igång en diskussion och det kan många gånger vara till fördel då fokuset inte länger är riktat enbart på den som redovisar utan även på publiken. Samtidigt kan det vara intressant att höra olika personers åsikter och har man ett krav på sig att redovisa en viss tid så kan man fylla ut en hel del av den med dessa diskussioner.

Ville bara tacka för tipsen och berätta att föredraget gick perfekt. Jag lärde mig början helt utantill, körde med powerpoint, tränade dagen innan med bekanta. Efter 30 sekunder in på föredraget la sig nervositeten. Dom var mycket mycket nöjda. =)

Thanx!

Se där, roligt att det gick bra för dig