Arg 10-åring

JAg menar inte heller att man ska straffas för att man haft en dispyt ! Men man måste ändå va konsekvent , har man sagt att man inte får gå till kompisar så måste man ju hålla det . Bättre att inte hota med det i såfall ,....

Mammahjärtat: nej det är ju bättre att inte hota med saker om man inte är konsekvent, håller med. Min sambo sa att om ngn mer smäller med dörrarna fler gångerså skulle han plocka ner vederbörandes dörr...sagt o gjort, sonen var utan dörr en månad innan han förtjänat att få tillbaks den. Det har inte varit ngt mer smällande efter det...

TS: Jag håller också med ovanstående om att det är superviktigt att vara konsekvent. Klarar man inte att hålla fast vid påföljderna är det bättre att inte ge några alls.

Just nu tycker jag att det låter som om du fick dåligt samvete över ert bråk, men det var ju trots allt din dotter som betedde sig illa, och därmed hon om någon som borde ha dåligt samvete.

Vad gäller dotterns morgonhumör låter det dessutom som om det kanske gått i arv? För även du verkar ha tänt till rejält imorse av ditt inlägg att döma.

Anledningen att det är viktigt att du är konsekvent är för att hon ska lära sig vad som gäller. För lär din flicka sig nu att påföljder sällan inträffar, vad händer då den dag hon kommer på att hon ska snatta, eller varför inte dricka alkohol vid 12-års ålder?

Kompisarna finns kvar. Har ni bestämt att hennes "straff" är att vara hemma, se då till att hon är hemma den kvällen. Jag kan dock tycka att ett bättre sätt när det gäller just morgonbråk är att be henne komma hem direkt efter skolan så att ni kan prata om det som hände på morgonen, och att hon sedan får gå till kompisar förutsett att hon bett om ursäkt för sitt beteende, samt att hon får gå och lägga sig lite tidigare på kvällen så att hon är pigg och glad morgonen som följer. Har hon dåligt morgonhumör beror det sannolikt på att flickan är trött

Jag gratulerar alla föräldrar som lyckas att vara konsekventa. Avundsjuk är jag också och får bara dåligt samvete när jag läser hur konsekventa ni är. Givetvis håller jag med er alla och självklart är tomma hot idioti...men ibland blir det fel helt enkelt... Teori och praktik stämmer inte alltid Hon vet i alla fall vad som är rätt och fel för hon skämdes rejält igårkväll och ville helst inte prata om det alls.
Idag var det mycket bättre på morgonen. Hon fick Valerina Natt igårkväll för hon har haft insomningsproblem länge. Igår somnade hon innan 21.30 och vaknade av sig själv idag 06.45. En mycket trevligare start för oss båda. "Halstabletten" har säkert rätt att hennes morgonhumör har gått i arv. Detta ständiga dåliga samvete...

Bestäm dej för att lägga bort det där dåliga samvetet-genast.Du förtjänar inte att må dåligt! Gör något som du blir glad av idag och peppa dej att ta nya tag!
Det är klart att man ska vara konsekvent men visst fan är det svårt. Ingen blir gladare av att du slår på dej själv - det ser din dotter och får liksom ett övertag. Ge henne inte den makten, nej, stå på dej! Våra tioåringar är fortfarande små (jag har en bonustjej som är tio snart) och behöver en varm fast hand att hålla i.
Sluta be om ursäkt - visa vad DU tycker är bäst för ditt barn. Du blir stark och behöver inte drabbas så hårt av din dotters teaterspektakel på morgnarna.Försök att iakttag henne som en "förstående utomstående" - hålla dej kall (eh, lite svårt , jag vet).
Med alla mina råd menar jag att du inte ska behöva få din morgon förstörd pga hennes utbrott, nej, lär henne att respektera din morgon som kanske var glad när du vaknade.
Kör hårt och var en glad, stark mamma.
Tro mej, man kan ta viljebeslut!
KRAMKRAM!

Tack för uppmuntran. Jag kämpar på...Kram på dej själv "långa mamman".

Är det ngn som alltid lyckas vara konsekvent? Inte jag iaf....men det är ju lättare att råda andra...

Blir glad av att läsa den här tråden! Ibland känns det som att det bara är min unge som håller på så här, spydig, sur och vresig. Skönt att inte vara ensam!

Björkmamma- Jag har inga egna barn ännu, men har jobbat mycket med barn, bland annat som au pair vilket i mitt fall innebar att ta hand om någon annans barn under deras vakna timmar på vardagar (helgerna var jag dock ledig). Jag kan faktiskt helt ärligt säga att jag var 100% konsekvent med dem, det gjorde helt enkelt livet mycket enklare för då visste de precis vad som gällde. Å andra sidan så har jag vuxit upp med hundar i familjen och där är a och o att man verkligen är konsekvent när man tränar dem, så det sitter säkert i därifrån skulle jag tro. För att inte tala om hur envis jag är (bävar för att mina egna barn i framtiden kommer att ärva den egenskapen ).

Jag tycker att det ofta verkar som om folk får dåligt samvete om de inte lyckas vara konsekventa. Det är inget att ha dåligt samvete för, men givetvis underlättar det för samtliga i er familj om ni är det. Jag tror att det är därför så många gärna råder andra till att vara just konsekventa.

Sedan finns det säkert andra saker som du lyckas bättre med än vad jag gör, alla är vi bra på olika saker...

Jag har en bonustjej på 10år och man är suuuperirriterad vid dessa utbrott och blir helt frustrerad när de stretar emot och man inte kan "nå" dom.. men som du säger så smälter man ju som en fura så fort de kommer hem och är på glatt humör igen.
Låt det vara så ett tag men ta upp det senare på kvällen med henne, att du vill att hon försöker tygla sitt humör. Att du blir lika påverkad av henne som hon skulle bli av dig när du är sur. Att sen ta upp det med henne ibland när hon kanske börjar falla i gamla spår igen. Kanske ändra rutiner lite på morronen.. behöver hon vara ensam när hon vaknar, äter frukost osv..? Är du med henne vid matbordet eller finns det småsyskon som tjatar eller bråkar med henne..? Jag har själv ett hemskt morgonhumör och tycker det är skönt med lite tyst på morgonen. fråga henne också om det finns något som hon tycker är jobbigt, t ex om hon tycker du tjatar för mkt eller så.. att de får lätta hjärtat om saker som de annars yttrar genom skrik och bråk t ex: du bara tjatar om aaaaallt" så känner dom sig lyssnade på om de får tala om för en vad de skulle vilja ändra på!