Adhd ärftligt?

Det finns visst en ärftlighets faktor i ADHD, jag har jobbar i många år med detta funktionshinder. Min bio pappa fick diagnosen i vuxen ålder, min farbror och min bror har det. Förklara det då!? Och eventuellt min ena systerdotter som ska göras en utredning på.

Jag har INTE läst hela tråden men vill bara säga att
flickor får oftare ADD,inte ADHD så därför märker man ite det så fort.

Dessutom MÄRKER man det redan i småbarnsåren MEN man får ingen diagnos (nuförtiden)INNAN 5års ålder.Men ADHD märks deffinitivt innan.
Detta är inget man inte märker av innan 7års ålder,det går lixom inta att undvika.
Det ÄR ärftligt

Har hört att social uppväxtmiljö kan spela in. Men att det är lite tabu att prata om. Ärftligheten är tydlig.

Sista anonym...om du har ADHD så har du en hjärnskada...du kan få ADHD och dyl efter födseln om du varit med om tex en drunkningsolycka där du fått syrebrist men inte bara från socialabetingelser. Gällande min son beror det tex förmodligen på en födelsen som var vääldigt långdragen då han låg "fel".
Däremot kan barn uppträda på sätt som liknar de som har ADHD beroende på tex sociala betingelser...men när man undersöker det så visar det sig då att de inte har ADHD utan att deras problem beror på annat. Men omgivningen är ofta duktiga på att ropa "DAMP eller ADHD" efter alla barn som är överaktiva.....det beror på okunskap och den sista man hjälper är barnet

Som sagt är det nästan tabu att nämna uppväxtmiljö. Ärftliheten är stor. Men uppväxtmiljön kan påverka graden av ADHD. dessutom tvistar forskare över hela världen om uppväxtmljöns betydelse till själva uppkomsten av ADHD. Hjärnan är inte färdig vid födseln, utan påverkas under hela uppväxten. Men på grund av rädsla för att skuldbelägga föräldrar är det svårt att prata om annat än att det är genetiskt.
På internet finns det massor om olika forskning. En intressant artikel:
www.drugnews.nu/article.asp

Lämnar diskussionen nu, vet att det är känsligt och att jag inte är rätt person att föra den diskussionen.

Jag har ADHD.
Fick diagnosen i höstas, 23år gammal. Så man kan gå stora delar av visst liv innan man får en diagnos.

Allt jag läst och hört så är det ärftligt.
Psykologen som gjorde utredning sa det också.
Och BVC-sköterskan.

Både jag och pappan har ADHD, så sonen lär nog få det han också. Men för tidigt för att veta än. Han är bara 10 månader.

Jag har adhd och fick min diagnos i höstas 35 år gammal så visst kan man gå igenom livet utan att veta om att man har denna nevrologiska sjukdomen.

Har en son som ska påbörja sin utredning nu den 11 jan

ADHD är en skada som man om den är tillräkligt grav behöver medicinera. Om barnet får syrebrist under spädbarnstiden kan det mycket väl få ngn typ av hjärnskada..tex ADHD. Barn som får liknande symptom pga av sin uppväxtmiljö kan "botas" från sina symptom om familjen/barnet får hjälp det kan inte ett barn med ADHD...där i ligger skillnaden ADHD är permanent beteenden man förvärvat pga uppväxtmiljön behöver inte vara permanenta...de kan man arbeta bort. Dock kan man såklart även delvis arbeta bort symptomen för ADHD genom att bemöta barnet på rätt sätt och i vissa fall med medecinering. Beteendemönster du fastnat i kan du inte medecinera bort med ADHD medecin... De måste man arbeta bort genom att ta reda på vad roten till det hela är och medvetandegöra problemen för personen. Ja jag vill inte säga för mycket om negativa beteendesmönster och hur man ska bryta dem för det är jag inte lika påläst om. Men det är två olika problem man försöker lösa!! Ett psykologiskt problem är inte likställt en hjärnskada, man inte kan arbeta på samma sätt för att behandla dem.

Men tex rökning anses öka riskerna för ADHD....och det är ju en del i ens uppväxtmiljö och kanske även vanligare i vissa sociala grupper än andra???